Hur länge är piwidruvor resistenta?

Efter att länge ha varit persona non grata har hybrid-druvor, korsningar mellan olika vitis-arter, blivit populära, åtminstone i utsatta klimatzoner och bland odlare som vill undvika alla former av växtskyddsmedel så långt det är möjligt. Med tanke på att de hybrid-sorter som sedan en tid dyker upp på marknaden är gjorda för att stå emot inte minst mjöldagg och att de är mer eller mindre nya och obrukade, är de för dagen effektiva och tilltalande lösningar för den som gärna avstår kopparbaserade och systemiska växtskyddsmedel. Gott så. Det få dock tycks ta med i beräkningen är evolutionen och att svamparna är stadda i ständig anpassning. Med andra ord kan det, bör det, vara en tidsfråga innan vi får se till exempel mögelsvampar som Plasmapora viticola (”vinmögel” , mildiou fr.) som överlistat en eller annan piwisort. På sikt är det alltså kanske så, att piwisorterna framförallt är intressanta för odling i tuffare klimat snarare än för den som vill undvika växtskyddsmedel.

Nygammal larmrapport om gift

En gammal, fransk rapport från 2008 har dammats av och i en modifierad form blivit en nyhet. Enligt Omni är den nya rapporten sprungen ur en granskning av Livsmedelsverkets stickprovskontroller som gjorts för boken Miljödieten i samarbete med Ekot. Något riktigt nytt presenteras förvisso inte. Å andra sidan är varje sådan här larmrapport av godo eftersom vi människor tydligen har svårt att ta denna livsviktiga fråga på allvar.Générations futuresEnligt både den gamla och den nya rapporten förekommer flera av världens farligaste bekämpningsmedel, av vilka somliga är förbjuda att använda inom EU, i livsmedel – i den nya rapporten förtydligat till svenska livsmedel. Att ämnena inte är förbjudna utanför EU innebär inte att man inte kan importera och sälja varor som innehåller rester av medlen. Detta så länge för EU gällande gränsvärden inte överskrids.Le Monde PlanèteDet som vinifierat framförallt följt och följer här är användningen av bekämpningsmedel i världens vingårdar. Rapporten från 2008 visar tydligt att i EU illlegala substanser fortsatt används i vingårdar utanför Europa. Enligt en rapport från Laboratoire Dubernet är den vanligaste (legala) molekylen i de europeiska vingårdar folpel. Denna förekommer i bekämpningsmedel mot mildiou (mjöldagg) och är alltså ett alternativ till koppar som nämndes i ett inlägg nyligen. Folpel förekom i 45 % av den vinmust som Dubernet analyserade i samband med sin rapport. Annars visar rapporten på avsevärt lägre förekomst av rester av bekämpningsmedel i must och framförallt vin än i rapporter avseende grönsaker och frukt. (Positivt är att nivåerna kraftigt sänkts de senaste åren.)LivsmedelsverketSamtidigt är bordsdruvor kanske den frukt som enligt flera undersökningar innehåller mest och flest rester av växtskyddsmedel. Förklaringen är att bordsdruvor är betydlig hårdare drivna än druvor för vinframställning. Många gånger känsliga druvor som odlas med mer vatten, mer gödning och mer bekämpningsmedel. Detta för att druvorna ska se ut på ett sådant sätt att konsumenten väljer dem i butiken.IMG_1663Ytterligare ett skäl till att innehållet av rester är lägre i vinet är att bonden inte får spruta nära inpå skörden och att flera ämnen, som koppar, elimineras i samband med att jäst och utfällningar faller till botten efter jäsningen. Avseende till exempel koppar är det vanligtvis så att eventuella rester av koppar i vinet kommer från kopplingar och pumpar med koppardetaljer eller koppar som tillsatts vin för att häva en reduktion.IMG_1651Sist men inte minst och intill tjatig tydlighet: det är det högintensiva vinbruket som kräver vatten, gödsel och mycket växtskydd. Det är vanligtvis också vin sprunget ur storproduktion som i undantagsfall måste behandlas med koppar. Med andra ord ökar risken för rester av bekämpningsmedel med lågt pris.Téléphone Un autre mondePS Avseende bordsdruvorna finns det goda skäl att undvika dessa såvida inte tydliga garantier ges för druvornas ursprung och det finns information om hur de odlats och samma sak här: är priset för lågt är det garanterat inte Guds bästa druvor.

Téléphone.

Skandalen med vinskandalen

Med anledning av att franska Canal+ följt Kalla Fakta i spåren och gjort ett ”avslöjande” reportage (visades i Frankrike i måndags) om hur skräpviner tillverkas finns det anledning att repetera några fakta om vin och hur det produceras (Canal+-reportaget kommer förmodligen visas i Sverige framöver).

1.Den som köper billigt vin, det vill säga på ett ungefär vin under 80 sek flaskan och 200 sek boxen, riskerar alltid att köpa ett mer eller mindre manipulerat vin. Har vinet dessutom ett lustigt namn och om avsändaren på sin hemsida talar vitt och brett om passion för kvalitet ökar risken avsevärt.

2.Vad man får göra med ett vin är tydligt stipulerat i flera lagar och regelverk och det är inte lättare att bära sig illa åt med ett vin än någon annan form av livsmedel.

3.Den som följer regelverket utsätter inte konsumenten för någon fara värre än alkoholen i vinet.

4.Påståendena om vad man legalt får tillsätta ett vin är kraftigt överdrivna och direkt missvisande. För allergiker torde det värsta vara att stöta på viner med otillåtna tillsatser som färgämnen och smakförstärkare (kan, olagligen, förekomma i billiga viner).

5.Skälet till att konsumenten måste gå upp i pris för att få ett moraliskt och kvalitativt korrekt vin är att det är dyrt att producera kvalitet och arbeta etiskt.

6.Billigt vin görs av självklara skäl på druvor som odlats högintensivt med mer eller mindre stora insatser av gödningsmedel och vatten och med ett av detta följande ökat behov av växtskyddsbehandling som då företrädesvis sker med systemiska bekämpningsmedel (det som i daglig talat brukar avses med ”kemiska bekämpningsmedel”). Utöver detta krävs låga kostnader för arbetskraften, som antingen får uselt betalt alternativt ersätts med maskiner.

7.Vin som får vara dyrt kan odlas vid lägre uttag, vilket minskar och rent av utesluter behovet av gödning och bevattning och minskar insatsen av växtskydd, som i de här fallen vanligtvis ligger i linje med de krav som ställs för integrerad och/eller ekologisk produktion.

8.Perfekt frukt från lågintensivt jordbruk sidsteppar möjligheten att påverka med jästurvalet, kort sagt biter inte sådan jäst över tid på laddad frukt. Behovet av svavel minskar också kraftigt.

9.Att du köper ett dyrare vin är ingen garanti för att allt går rätt till, men du vet att åtminstone du gjort vad du kan för att skapa förutsättningar för producenten att bete sig på ett moraliskt korrekt vis.

10.Dessvärre brukar det finnas en tydlig koppling mellan lågt pris och låg kvalitet. Det gäller även vin. Den som av olika skäl väljer att köpa billigt gör inget fel utifrån en smakmässig bedömning – föredrar du smaken på ett billigt vin framför den på ett dyrt är det helt i sin ordning – men handlar moraliskt klandervärt.

11.Sist men inte minst: det finns ingen isolerad vinskandal. Däremot är det en skandal att folk i rika länder handlar omoraliskt billiga produkter och sedan har mage att ondgöra sig över att det är skräp de köper.

Färdigsprutat från luften i Frankrike & Lynyrd Skynyrd

Den franska miljöministern, Ségolène Royale, är förmodligen Europas, kanske världens, just nu mest pådrivande, ambitiösa och handlingskraftiga miljöarbetare. Det gör henne, såklart, inte omtyckt i alla läger i alla lägen,Ségolène Royale men få har rimligtvis något att invända mot de kraftiga skattesubventioner hon infört för den som ser över och minskar energiåtgången i det egna huset. Mer aktuellt för oss vinproducenter är att det från och med sista december nästa år blir förbjudet att växtskydda vingården från luften. Redan i år införs med omedelbar verkan ett liknande förbud för majsodlare i fastlands-Frankrike , bananodlarna i Franska Antillerna med flera. Lynyrd Skynyrd flyger fritt.

2 inlägg i 1: 1.Vingårdsarbetare: livsfarligt yrke 2.Vin: livsfarligt?

Enligt en undersökning, som presenterades, bland annat i Le Monde, igår och som gjorts av ”Générations future” – en förening som studerar pesticidbrukets inverkan på människan och naturen – i samarbete med laboratoriet Kudzu Science, lever vingårdsarbetare i största allmänhet farligt. Det kanske vi redan visste, men det är inte bara de som lever farligt: även den som bor nära en vingård får i sig mer växtskyddsmedel än man tidigare kanske trott. I Listrac-Medoc, där undersökningen gjorts, uppmättes i vingårdsarbetarnas hårstrån elva gånger högre värden av  35 utvalda ämnen som finns i bekämpningsmedlen jämfört med en referens – en person som inte varit nära en vingård. De som bodde granne med gårdarna som undersöktes uppvisade fem gånger högre värden än referensen. Ämnena som hittades var framförallt fungicider (svampbekämpningsmedel) och 45 procent av de substanser som återfanns är klassade som cancerogena. Undersökningen har gjorts på initiativ av Marie-Lys Bibeyran, vars vingårdsarbetande bror dog i cancer 2009 och som, i likhet med sin syster, var övertygad om att han fått sin cancer via arbetet med de växtskyddsmedel han haft att hantera.

Vin: livfarligt?

Hörde ett svensk radioprogram häromdagen. Någon talade svepande om farliga medel som sprutas ut i vingården, blir kvar i jorden och kommer med i vinet år efter år. Hade den som intervjuade varit journalist hade hon frågat vilka dessa ämnen är. Frågan ställdes inte och hade, sannolikt, inte fått något svar. För ett par år sedan skickade en person till mig en lista på alla livsfarliga ämnen som enligt honom tillsätts vin. På listan fanns saker som sackaros och det enda som var farligt var etanal, som, å andra sidan, inte är något man tillsätter vin utan en mindre önskad form av alkohol man har att hantera under tillverkningsfasen så det inte bildas istället för etanol – att tro att man tillsätter etanal till vin är för övrigt, minst sagt, häpnadsväckande okunnigt; när det kommer från en självutnämnd expert är det skrämmande. Kort sagt är det trist att företrädare för vinets väl lånar sig till så svepande och okunniga uttalanden pch påståenden, som bara kan skada näringen och framställa världens vinbönder som charlataner. Låt oss prata om det som verkligen är skadligt i vinets värld: de systemiska växtskyddsmedlen för den som arbetar med dem. Folk dör, på riktigt, i den verkliga världen, på grund av detta. I nästa andetag kan vi prata om övergödning, felaktig bevattning, erosion och den skadliga inverkan på naturen bekämpningsmedlen kan ha. Därefter kan vi ta upp de dåliga vinproducenternas undermåliga arbete med vinet i sig och hylla de seriösa tillverkarnas fina arbete.