Det har väl inte gått någon förbi att min senaste roman nu finns i välsorterade bokhandlar och att beställa från nätbokhandlarna. Har sett att ”Herdedikter & Mord” ofta klassificeras bland ”deckare och kriminalromaner”. Det är inte helt rättvisande. Förvisso försvinner en person i bokens inledning och kända detektiver som Miss Marple dyker upp för att lösa mysteriet, men boken är snarare en burlesk humorbok än något annat.Men det är inte bara ”Herdedikter & Mord” som är en nyhet. För en tid sedan lanserades i beställningssortimentet vinet ”r Rabiega 1819” (nr 70205, 249kr). Det är en blend jag gjort på Domaine Rabiega av viner som fanns i tankarna när den nya ägaren tog över i augusti.
Det är så gott som alltid så att den som köper en vingård tar över innevarande lager. Detta kan vara mer eller mindre bra, beroende på vinernas kvalitet och stil och köparens planer och ambitioner. I det aktuella fallet kunde vi konstatera att inte alla fat och tankar uppvisade den kvalitet eller stil som vi sökte. Följaktligen fick en del vin avyttras som bulkvara. Annat kunde vi göra något med, men bara om vi ”tänkte utanför boxen” (och menar då inte bag-in-boxen.,..) och skapade något nytt. Lösningen blev, efter en grundlig genomgång av lagrets alla beståndsdelar, en blend av en pyts 2018 och en pyts 2019.”r Rabiega 1819” är, som sagt, en mix av två årgångar och därtill en mix av två druvsorter, syrah (dominant) och cabernet sauvignon. En mycket liten del har fått en touch av ek, men den som känner ek i vinet inbillar sig nog mest. Däremot finns här en hel del fräsch frukt, både röd och mörk, som vilar på en stabil bottenplatta av syra och tannin. Den som uppfattar vinet som aningen ungt och lite spretigt har rätt i det. ”r Rabiega 1819” går för all del att njuta redan nu, särskilt om vinet utsätts för en brutal luftning i god tid före serveringen, men det kommer mogna på sig en hel del snygghet fram i vår och ändå mer till hösten 2021 och därefter.
Snygg etikett. Innehållet låter spännande och något man borde köpa fler buteljer av för att drick nu, både med och utan brutal luftning, och senare någon gång typ hösten 2022.
Ja, etiketten är riktigt snygg, om jag får tycka det själv (det är Yohan, som köpt Rabiega, och jag som gjort den), och vinet är helt ok. Du kan absolut sluka en flaska nu, iallafall efter brutal hantering i grytorna, men det blir ändå bättre en bit in på 2021 eller, som du skriver, 2022. Däremot inget långtidslagringsvin. Har gjort det för att det ska vara okomplicerat och gott i någorlunda nutid.
Äntligen:)
Någon som vågar blanda årgångar (utanför Champagne). Eller det kanske bara jag som är obildad som tror att det är unikt?
Skall bli kul att prova!
Det är så gott som alltid tillåtet att blenda 85% med 15 % av något annat. Det innebär att du t ex då du dricker ”cabernet sauvignon” kanske dricker 85% cabernet sauvignon” och 15% av något annat. Samma sak gäller för årgångar, och det är väl inte alldeles ovanligt, om än inte heller vanligt, att man utnyttjar 85/15-regeln när man blendar.
Där regeln utnyttjas är, naturligtvis, alla mainstream-viner, d v s billiga och relativt billiga varumärkes-viner, där vinet ska stå att känna igen dag ut och dag in.
Att däremot göra som vi gjort här och sätta ihop två eller fler årgångar och därmed mista årgångsbeteckningen är ovanligt. Förekommer, som du nämner, i Champagne och några ställen till, men i ”vanliga” viner är det ovanligt. Skälet till detta är nog snarast kommersiellt – det är enklare att sälja ett vin med årgångsbeteckning, och för oss vinnördar är det förstås alltid kul att ”känna av” de olika åren.
Tack Lars för utläggningen. Nyfikenheten finns som väl är kvar 🙂
Aah. Nu är första flaskan öppnad – jag tänker att detta är Lars Torstensson.
Ganska långt från gammla ekade riojor.
Väldigt fin balans med syra, tanniner och bär och frukt. Ungt men inte taggtråd på flaska.
Jag är svag för mogna ”gammeldags” viner som Musar eller 10årig Rhone. Med sina mjuka aromatiska dofter.
Men detta är ett steg mot omvändningen!
Ungt, fräscht, gott!
Kul! 🥂
Spännande vin och så bra att ettikettfrågan kom upp.
Idag tycker jag de bara blir tråkigare och fulare
Jag tycker att de gamla rabieiegaetiketterna med r:et fortfarande är oöverträffade. Minns också en lite mer utbroderad men som hette “signature” som var fortfarande var sparsmakad trots -tror det var- en ros i kompositionen.
Av fotona att döma är ni ju inne på den slanka linjen igen. Jättesnyggt!
Kul du gillar etiketten! Den är baserad på dels den gamla r-etiketten (se nedan), dels den svarta Clos Dière-etiketten som jag gjorde och som användes 2003 och 2004 (helt svart med text i relief).
r:et syns inte riktig på bilden till inlägget, men det ligger där ovanför ”1819”.
r:et som sådant designades i likhet med r-etiketten och Signature av Greger Ulf Nilsson. r-etiketterna fick silverägg i Sverige och guld i den stora etikett-tävlingen i anslutning till VinItaly. Signature innehöll, precis som ”1819”, min signatur. Greger lade signaturen på etiketten, drog ut den lite och satte blad i båda ändarna – smått genialiskt och definitivt originellt, och till det perfekt matchande typografi. Etiketten sattes sedan på en flaska med tjock botten. Svarta blad för rödvinet, guld för Rosén och silver för det vita. Hatten av för Greger!