Enligt en undersökning, som presenterades, bland annat i Le Monde, igår och som gjorts av ”Générations future” – en förening som studerar pesticidbrukets inverkan på människan och naturen – i samarbete med laboratoriet Kudzu Science, lever vingårdsarbetare i största allmänhet farligt. Det kanske vi redan visste, men det är inte bara de som lever farligt: även den som bor nära en vingård får i sig mer växtskyddsmedel än man tidigare kanske trott. I Listrac-Medoc, där undersökningen gjorts, uppmättes i vingårdsarbetarnas hårstrån elva gånger högre värden av 35 utvalda ämnen som finns i bekämpningsmedlen jämfört med en referens – en person som inte varit nära en vingård. De som bodde granne med gårdarna som undersöktes uppvisade fem gånger högre värden än referensen. Ämnena som hittades var framförallt fungicider (svampbekämpningsmedel) och 45 procent av de substanser som återfanns är klassade som cancerogena. Undersökningen har gjorts på initiativ av Marie-Lys Bibeyran, vars vingårdsarbetande bror dog i cancer 2009 och som, i likhet med sin syster, var övertygad om att han fått sin cancer via arbetet med de växtskyddsmedel han haft att hantera.
Vin: livfarligt?
Hörde ett svensk radioprogram häromdagen. Någon talade svepande om farliga medel som sprutas ut i vingården, blir kvar i jorden och kommer med i vinet år efter år. Hade den som intervjuade varit journalist hade hon frågat vilka dessa ämnen är. Frågan ställdes inte och hade, sannolikt, inte fått något svar. För ett par år sedan skickade en person till mig en lista på alla livsfarliga ämnen som enligt honom tillsätts vin. På listan fanns saker som sackaros och det enda som var farligt var etanal, som, å andra sidan, inte är något man tillsätter vin utan en mindre önskad form av alkohol man har att hantera under tillverkningsfasen så det inte bildas istället för etanol – att tro att man tillsätter etanal till vin är för övrigt, minst sagt, häpnadsväckande okunnigt; när det kommer från en självutnämnd expert är det skrämmande. Kort sagt är det trist att företrädare för vinets väl lånar sig till så svepande och okunniga uttalanden pch påståenden, som bara kan skada näringen och framställa världens vinbönder som charlataner. Låt oss prata om det som verkligen är skadligt i vinets värld: de systemiska växtskyddsmedlen för den som arbetar med dem. Folk dör, på riktigt, i den verkliga världen, på grund av detta. I nästa andetag kan vi prata om övergödning, felaktig bevattning, erosion och den skadliga inverkan på naturen bekämpningsmedlen kan ha. Därefter kan vi ta upp de dåliga vinproducenternas undermåliga arbete med vinet i sig och hylla de seriösa tillverkarnas fina arbete.
Dela “2 inlägg i 1: 1.Vingårdsarbetare: livsfarligt yrke 2.Vin: livsfarligt?” på Twitter
Pingback: Var är matglädjen? | Öhmans Mat & Vin
Idiotiskt radiouttalande, men jag kan inte låta bli att undra det som också nämns i kommentarsfältet här: http://billigtvin.blogspot.se/2013/02/naturliga-vinmakare-slar-tillbaka.html
Varför krävs inte innehållsdeklaration för vin som för andra livsmedel?
Etanal är f ö en annan benämning på acetaldehyd, dvs den produkt som bildas i första steget vid nedbrytningen av alkohol i levern. Ett av ämnena som bidrar till illamående och sjukdomskänsla vid baksmälla. I högsta grad oönskat och nej, knappast något som man tillsätter i vin. Trist med bakfylla redan efter första klunken!
Visst borde vin, och sprit, innehållsdeklareras tydligare! Försökte införa det på Rabiega-vinerna redan för 15 år sedan, men det föll på det idiotiska i att vara själv om att göra det (va? innehåller det där vinet allt det där? jag väljer ett utan allt det där). Å andra sidan kan man välja ekologiskt eller biodynamiskt certifierade viner, då vet man i alla fall vad de inte innehåller och att den som arbetat med vinet inte utsatts för systemiska produkter, och sannolikt har man varken misshushållat med gödsel eller vatten.
Du har helt rätt om acetaldehyden och tack för kopplingen in i kroppen för precis så är det ju ( fast det är väl så att acetaldehyd är en annan benämning på etanal?) .
Hedervärt och innovativt att redan för 15 år sedan försöka införa detta! Galet att den ärlige drabbas av minskad försäljning. Kanske ligger det mer i tiden nu. Skulle bli förvånad om det inte blir så till slut eller är motståndet kanske för stort från de multistora producenterna? Visst kan man välja annat men det finns ju de (även kända vinskribenter) som är skeptiska till ”traditionella” viner också, så gemene man kanske därför väljer bort även dessa.
(Jo benämningen borde vara i den ordning du säger eftersom etanal är det systematiska namnet. Tänkte att acetaldehyd var det i folkmun mest kända.)
En deklaration över hur druvan odlats är inte särskilt sannolik, lika lite som vi lär få en deklaration för hur vetet i brödet odlats eller hur ensilaget gjorts som mjölkon äter av. Men, som sagt, här utgör, trots allt, certifierat ekologiskt o d en bra vägledning om hur produkten odlats.
En deklaration om hur vinet i detalj tillverkats och vilka tillsatser som eventuellt gjorts lär vi inte heller få se. Här har, precis som du säger, alltför många starka producenter och tunga lobbyister ett annat intresse. Detta är inte unikt för vinets värld, kolla till exempel hur Dole gav sig på Fredrik Gertten när denne gjorde en film om hur Dole hanterar sina bananodlingar/plantagearbetare.
Däremot tror jag att vi, sannolikt inom en inte alltför avlägsen framtid, kommer att få se kvalitetsinriktade odlare ”totaldeklarera” sina produkter, antingen på en etikett eller via i-nigma o d.
Bland annat ligger Domaine de Brescou, där jag konsultar sedan några år, i startgroparna för att sätta ut halten totalt svavel på sina etiketter. Detta att skriva ”innehåller sulfit” på etiketten, men inte halten, är ungefär lika upplysande som att skriva ”innehåller alkohol”.
Samtidigt stramas reglerna undan för undan åt, i alla fall något. Numer måste man inom EU deklarera att man använt medel som kasein för att klara vinet.
Konstigt är att det inte finns krav på att sätta ut sockerhalten i vinet – om till exempel kasein har betydelse för allergikern så har väl sockerhalten betydelse för diabetikern?
För att göra ett ohållbart långt svar ändå längre: Jo, vi var tidiga med ett och annat på Rabiega. Vi började ställa om till ekologiskt 89, började med nya ekfat och gallringsbord samma år, gjorde första försöken med osvavlat vin 1991 med mera. Detta ledde till att vi fick besök både av PR-organet för Côtes-de-Provence och INAO – båda ville klargöra hur illa de såg på det vi höll på med. Som tur var fanns det andra som GaultMillau, som var mer positivt inställda, utan deras stöd, och en massa medaljer, hade vi säkert fått se flera av våra viner förvägrade AOC-status… Det är minst sagt glädjande att se hur synen på ekologiskt, i mina ögon traditionellt, jordbruk, och för den delen kvalitet, ändrats härnere under senaste 25 åren!