Systembolaget & sockret

Enligt uppgift kommer Systembolaget i höst komplettera sina smakcirklar med information om vinets sockerinnehåll. Detta är utmärkt och en synnerligen viktig information till kunderna.

På tal om sockret menar många att det är Systembolagets fel att det säljs alltmer sötat vinSugarcubes i Sverige. Att det säljs mer sötat vin än någonsin i Sverige torde stämma av den enkla anledningen att det säljs bra mycket mer vin än någonsin i Sverige. Däremot är det ytterst tveksamt om marknadsandelen för på något vis sötat vin ökat de senaste 30 åren eller för den delen senaste 50 åren.

Det går förvisso att klandra monopolet för att det i praktiken har en hycklande och okunnig inställning till CSR och andra moraliska frågor och att det är mer inriktat på att överleva än att värna folkhälsan men det är knappast korrekt att beskylla det för att den breda folksmaken är inriktad på viss sötma, något den för övrigt varit i långliga tider.

Faktum är att vinförsäljningen bland kreti och pleti inte på allvar började ta fart förrän påParador original 1960-talet och då med hjälp av charterresor (grisfester) och av dåvarande monopolets AB Vin-&Spritcentralen anpassade, halvtorra, härtappade produkter som Parador. Möjligen minns vissa de här vinerna med en rysning längs ryggraden, men det var vad som sålde för 30-40 år sedan: Merlot Oltina, Vin Blanc Demi Sec, Liebfraumilch, Diamant, Ruby of Crimea, Mateus, La Garonne, Moselblümchen, Beyaz… Torra undantag som det i början av 1980-talet lanserade Franskt Lantvin eller för den delen Vino Tinto fanns förvisso men dominerade inte försäljningstoppen.

När vin mer på allvar blev var mans dryck i Sverige på 1980-talet var det till stor del tack vare de utifrån marknadsundersökningar konstruerade och tillrättalagda produkterna frånParador Nya världen. Oavsett vad vi tyckte om detta så handlade det om inkluderande industriviner som gav den som inte på direkten var redo för espresso och mörk choklad en mer lättillgänglig dos café au lait med socker och till det ljus mjölkchoklad.

Hoppar vi tillbaka till 1960 hinkades söt, enkel madeira och liknande en masse (sett till marknadsandel) – en vinstil som kan sägas ha överlevt till våra dagar i produkter som Dessert, Taverna, Marinella och Aurora. När mellanölet försvann under 1970-talets senare hälft blev sötsliskig Kir oerhört populärt inte minst bland ungdomar.

Medan det förefaller vara en rimlig förväntan att ett statligt monopol, eller en privat vinhandlare, agerar korrekt och undviker att pressa priserna bortom det moraliskt möjliga känns det tveksamt att samma monopol, eller handlare, inte skulle tillmötesgå massmarknadens förväntningar i form av lättdrucken smörja.

Sugarcubes.

5 svar på ”Systembolaget & sockret

  1. Ja. Minns alla dessa ”skräckexempel” och hur de hjälpte mig att avstå från alkoholhaltiga drycker (tack mamma från ”ovan”). Fullständigt odrickbara (gick alltid och spottade ut i köksvasken när man fick provsmaka). Första drickbara vinet var en standard–barolo från Fontanafredda ute på en musikfest… då hände någonting och jag var ”fast” (vinkällarns innehåll och storlek säger allt). Att det finns mer socker i vin kan väl ha med alkoholhalten att göra, eller?

    • Tror det är flera samverkande faktorer. Förr var sockret sättet att söta vinet. Under de senaste decennierna har man förfinat en kombination av saker som ger en känsla av förhöjd sötma, t ex mer alkohol och högre halt glycerol (båda sakerna kommer med sen skörd och kan förstärkas av saker som jästvalet och en del andra produkter som vinmakaren kan ha till hands i sin strävan efter att tillrättalägga sin produkt för massmarknaden).

  2. … och att monopolet ”vältrar” över en massa ”smörja” till oss och kallar det… ”kundens val”… Löjligt!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *