En nästan lika självklar julbok
som ”Vinifiktioner” är ”Vinprovning” – boken som Måltidsakademien för en tid sedan utsåg till ”Årets dryckesbok”. Den som för övrigt tror att M Ward inte gjort en julskiva bedrar sig.
Årets självklara julbok är novellsamlingen
”Vinifiktioner” av Bernt Danielsson och Lars Torstenson. Berättelserna spänner över både tid och rum och handlar på något vis alltid om vin. Beställ senast den 16:e december så lovar bokhandeln här att du får den före jul. Och i väntan på boken går det bra att lyssna på Peter Green på toppen av sitt kunnande.
Hector Berlioz
Den ett par år gamla ”Sista natten i Twisted River” är en onödig bok, där den i grund och botten utmärkte John Irving babblar på utan att ha något att säga eller ens, som brukligt, vara underhållande. Slutet är en katastrof så uselt är det. Satsa på samma författares fina böcker Garp eller Cirkusens son istället. Eller lyssna på lite Berlioz.
Trots att han var ytterst egenkär bjöd han gärna på sig själv.
I veckans nummer av Expressen-bilagan
”Mitt kök” ger vinskribenten Jens Dolk ”Folkets vin 2011”, Clotilde Davenne Chablis 2009, full pott eller fem feta getingar. Finns, vinet alltså, i ett Systembolag nära dig och om det inte gör det tar samma butik hem det på bara några dagar om du ber den göra det.
Den jämrans busschauffören på flygplatsen i
Frankfurt är förmodligen ett curlingbarn som fått uppmuntran i alla lägen och nu går han runt, och i förekommande fall sitter och kör, och visslar glatt, käckt, atonalt, högt och oavbrutet.
Stockholm-Arlanda. Otäckt tidig morgon. Lång kö in till B-piren. Förbereder sig en enda av de köande inför det som komma skall? Icke! Samtliga, såväl framför som bakom i kön, ser ut som de fåntrattar de är när de kommer fram till röntgensköterskan och förväntas ta av sig jackan, plocka fram datorn och vända ut och in på fickorna. De värsta idioterna tar sig till och med tid att diskutera nödvändigheten av detta.
Rysk demokrati har visat sig vara betydligt mer förutsägbar
än rysk roulette.
Enligt senaste upplagan av Le Figaros ”Propriétés de France” hittar man, i Frankrike, den dyraste vinmarken i Meursault (1,9 M€/Ha) och Pomerol (1,7 M€/Ha). Billigaste AOP-marken finns i Gigondas (15 T€/Ha) och allra billigast är, förstås, oklassad mark (9 T€/ha).
I samband med att de dryga 40-talet vinskribenterna utsåg ”Årets vinare” korade de
också ”Folkets vin 2011”. Det går till så att juryn röstar på de viner som från Beställningssortimentet kvalat in i det ordinarie sortimentet under året – alltså viner som konsumenterna själva letat upp och köpt i sådana mängder att Systembolaget valt att uppgradera dem. Trea i den här klassen kom av vinifierat.se omhuldade Chablis-drottningen Clotilde Davenne med sin Bourgogne Blanc och etta kom samma Clotilde med sin Chablis! Som om det inte räckte med de här framgångarna passade vinskribenterna dessutom på att placera Clotilde Davenne och hennes i sammanhanget pyttelilla Les Temps Perdus som tvåa i klassen ”årets vinhus”, visserligen med runt 40 poäng upp till ettan, Alegrini, men också med runt 30 poäng ner till trean Ricasoli. Det är i sanningen glädjande att den svenska vinvärlden hittat fram till denna de stringenta vinernas mästarinna, som gör det ena skolboksexemplet efter det andra på hur ett vin med elegans och stramhet ska se ut och, framförallt, smaka.