Trump vill ha Chablis

I sitt tal till det republikanska partikonventet igår sade president Donald Trump att den franska vinregionen Chablis borde ansluta sig till USA. Om så sker lovade Trump området amerikanskt skydd och en status som ”Over Seas America” (OSA).

Bakgrunden till Trumps uttalande är att ”inget land har gjort så mycket chablis som USA” och att ”det är en skam att Frankrike får kalla det som borde vara amerikanskt för franskt”. Han menade också att den chablis som görs i Chablis i Frankrike bara är en blek kopia av den äkta amerikanska chablisen, men om området lämnar Frankrike och blir amerikanskt lovade han att hjälpa regionen utveckla sin produktion så den når samma höjder som produktionen i USA. Samtidigt pekar presidenten på den säkerhetsmässiga aspekten, då såväl Kina som Ryssland visat stort intresse för regionen och dess produkter.

Reaktionerna i Chablis har inte låtit vänta på sig. ”Dumheter”, säger Françoise Baignoire, ordförande för odlarföreningen Les Piliers Chablisiens, ”alla vet att  amerikanarna talar någon slags engelska, franska begriper de inte, så hela den här idén, som annars hade kunnat vara intressant, är dödfödd.”

Blir du moraliskt lönsam, lille vän?

Även om vi svenskar nog rent generellt drar åt samma håll är våra moraliska kompasser inte alltid likriktade, och vi sätter olika värde på moralen. Ibland låter vi vår politiska övertygelse överskugga riktningen på kompassen. Så kan det vara när Margot Wallström eller Carl Bildt kritiserar Saudiarabien. Beroende på vår politiska hemvist låter vi kanske partitillhörigheten ta överhanden och kritiserar den som kritiserar bara därför att ”vi brukar ju tycka olika”. När så sker bör vi, åtminstone i efterhand, rannsaka oss själva och fundera över vad vår moral egentligen är värd: behöll vi fattningen eller sa vi emot/höll med Wallström/Bildt bara därför att?

Tydligast ser vi värdet på vår moral när denna ställs mot affärer, särskilt lukrativa sådana. I det nu aktuella fallet med den i Turkiet mördade Khasshoggi, förefaller det som att Donald Trump, i alla fall för dagen, menar att de många lukrativa amerikanska affärerna i Saudiarabien överstiger de moraliska invändningar han och andra kan ha på att en stat förvandlar sina diplomatiska beskickningar till offentliga avrättningsplatser, och varningssignaler, för kritiska röster också i andra länder. Angela Merkel å andra sidan tycks mena, att det som nu skett är oacceptabelt, ett barbariets övergrepp på civilisationen, varmed hon också anser att hennes och tyskarnas och de tyska företagens moral är mer värd än de miljardaffärer landet nu riskerar att förlora.

Oavsett vad vi nu kan tycka om allt detta, om vi är med Wallström, Bildt, Trump eller Merkel, så är nog de flesta överens om att det rent samvetsmässigt och civilisations-ideologiskt känns bäst att hänga med Merkel, vilket om inte annat gör att värdet på vår moral är så mycket högre än den moral som efterlevs av Trump och andra som menar att affärer och politik inte hör ihop. Inte minst gäller det sista om vi drar en inte alltför långsökt parallell till 30-talet och dåtidens eftergiftspolitik, som innebar att ingen stoppade barbariet i tid – att sedan Putin, som i sig har en hel del att vinna på att få in en stor fot i Saudiarabien, snabbt hållit sig framme och sagt sig vara redo att göra affärer när västvärldens moralpredikanter får ömt samvete, är väl bara i sin ordning.

Nu kan någon tycka att moralens värde tydligare avläses i vardagen och vårt agerande där. Självklart. Men det gör inte tankeexemplet ovan värdelöst.

Musik!

Den underskattade eftertanken

Eftertanken är trots sin i första stund uppfattat höga status i själva verket kraftigt underskattad. Få tänker efter. Om vi dessutom misstänker att vi kanske inte hamnade alldeles rätt i en tidigare tankefåra är det än mer frestande att inte tänka efter. Däremot är många snabba med att skriva andra på näsan när de borde tänkt efter före. Således är det med en aning blandade känslor er utsände i de krankt bleka kindernas glåmiga värld noterar att den som tog ställning för Bushs Irak-krig bör fundera över hur det kom sig att den hamnade där och hur den ska göra för att inte gå vilse i det självklara en gång till. Kanske bör den också fundera över hur farligt det är att vara ignorant och inte tänka efter. Idag, med facit på hand, är det uppenbart att det som redan då var uppenbart för dem som tänkte efter är uppenbart för de allra flesta, nämligen att Irak-kriget sannolikt är vår samtids skamligaste krig tillika roten till närmast ofattbart mycket av det onda som nu sker i världen. Tänk om några till hade tänk efter i förväg, då, när det begav sig… Det går till och med att fundera över hur världen sett ut idag om den påstått isolationistiske Trump vunnit det första valet Bush vann.Colosseum Live

Kolossala Colosseum!