Nero Buono (di Cori) för dummingar & Nine Horses

Den som är vinifierat-HR har redan dragit slutsatsen, att vinifierat skapat ytterligare ett nytt svenskt ord, eller, snarare, ett nytt användningsområde för ett gammalt ord. Nygammalt helt enkelt, och håll med om att dummingar är bättre än det för gemene dummingNero Buono obegripliga dummies. Nog av, till saken. Det finns idag inget som tyder på att Nero Buono är en epokgörande, återfunnen druva i utkanterna av Rom, eller, allt det där är sant, förutom ”epokgörande”, men, eftersom det övriga är sant skulle det inte förvåna om Nero Buono plötsligt blir en modedruva som flitigt bollas runt i, kanske främst, sociala medier och av den komplexfyllde stackare som vill framstå som den som har råkoll. För att säkerställa HR:ens status över dummingens for vinifierat till Lazio, eller Latium, där väst, sydväst och söder om Rom, nedanför Toskana, och närmare bestämt den urgamla orten Cori, äldre än staden Rom för er som verkligen vill ha koll. Cori är hemstaden för Nero Buono eller i vart fall Nero Buono di Cori, vilket även för dummingen torde framgå någotsånär tydlig av namnet. Det sägs finnas lite Nero Buono också på annat håll i Lazio, men enligt folket i Cori är det endast tre producenter i just Cori som seriöst odlar druvan och detta sedan den regionala forskningsstationen i Velletri tillika underavdelningen till Università Conegliano Veneto tagit tag i saken och upptäckt att sorten, sannolikt, övergavs därför att den gav vin som saknade både frukt och färg, vilket, får man förmoda, var en aning pinsamt då den de facto heter Nero. Emellertid hade det vakna och raskaCori, Lazio forskarteamet på forskningsstationen i Velletri upptäckt, att allt berodde på att druvan viniferats vid för hög temperatur ity över 27+ tappar den både färg och frukt och förr i världen saknades dagens temperaturkontrollerande verktyg. Sedan detta konstaterades har alltmer Nero Buono planterats. Enligt Cori-folket, C(h)oristerna, om vi får tillåta oss att kalla dem det, finns idag cirka 100 Ha Nero Buono i området, men bara tre producenter, låt vara att en av dessa är traktens kooperativ varför odlingarna är spridda på fler än tre handpar. Återplanteringen påbörjades runt sekelskiftet och fortsätter i oförminskad skala. Kort sagt tror alla på både druvan och affärsidén Nero Buono och, som ovan framgått, lär en massa skribenter skriva så pennan glöder så länge de tror de är först med att ha upptäckt, och smakat, något ingen annan känner till. Ett skäl till att det finns så lite fakta om druvan är sannolikt att ampelografigurun Pierre Galet inte hade med den i sina epokgörande verk,Stolpe, modell seriös varför inte heller alla som… öh, inspirerats… av honom, som Jancis Robinson, heller har med den i sina böcker. Hur är då druvan, vill ni att jag som har råkoll berättar. Ja, alldeles fantastisk förstås. Men omutifallatt någon av er snart kommer över en pava så ska nog tilläggas, att det går sannolikt att göra schyst vin av Nero Buono, men inte utan ett rigoröst arbete i vingården, ett pricksäkert vinifierings- och lagringsprogram och en klok blend. Skulle någon av er få tillfälle att rikta sig till riktiga dummingar ska personen ifråga, såklart, dra på rejält med att detta anser många, i likhet med den kände vinmakarkonsulten dottore Caronelli, är nästa modedruva och om inte annat så måste det finnas ett skäl till att vinmakarna i Napa Valley vallfärdar till Cori i skrivande stund. För den händelse en riktig dumming läst så här långt vill vinifierat förtydliga att det finns inga belägg för det sistnämnda och inte heller känner vinifierat till dottoren ifråga. Här en spännande presentation av ett Nero Buono-vin. Här en länk till Nine Horses.

4 svar på ”Nero Buono (di Cori) för dummingar & Nine Horses

  1. En annan druva som inte heller dansar i rampljuset är saperavi. Kan man göra bra vin av saperavi (för det kan man väl?) kan man troligen göra bra vin även av Nero Buono. På det sättet är de två druvorna lika varandra. (.) Fast saperavi odlas förmodligen på en mäkta större areal än NB. Det finns väl inga mistankar om att NB-äventyret är iscensatt av en viss privatekonomiskt inriktad italiensk politiker med initialerna SB?

    Vilket osökt för mig till tvenne frågor;
    1. citat ut texten ovan:
    ”…, finns idag cirka 100 Ha Nero Buono…”
    Ha! Är det samma ytenhet som ha? (Rätt skall vara rätt, gemenligen)

    2. Minns jag fel eller har Hr Torstenson ett pågående saperavi-äventyr i Georgien? Om så, blir saperavi den nya modedruvan 2015?

    🙂

    • Visst ska det vara ha som i haha och inte i Habo!

      Saperavi: har arbetat med Saperavi i Ukraina och då dessvärre med en klon som inte är särskilt bra – majoriteten Saperavi är som med så många andra sorter i ”gamla öst”, t ex Melnik, skräpkloner och inte ens alltid ”Saperavi”. Tror delvis därför, delvis därför att de bästa vinerna från druvan är, i likhet med t ex bra Jura-viner (utan övriga jämförelser), mycket personliga, att det inte blir mer än mode bland initierade vindrickare, dock ett gott mode och gott så.

  2. 🙂
    Åh jag ber! ”…initierade vindrickare..” Jag har ju faktiskt praktisk erfarenhet av saperavi. *flinar*
    Den var inte särskilt insmickrande och inte lik något annat jag smakat. Men det kan ju finnas ett värde i det också. En motvikt till ”Parkeriseringen” kan man ju säga. Jag kan inte föreställa mig eBob recensera en flaska saperavi – men definitivt Gary Waynerchuck, 😀

    Är det extra skoj att arbeta med udda druvor? Är det en större utmaning?

    • Ja, det är roligare att arbeta med udda druvor och gärna också sådana som är lite ”fula”, vilket t ex var fallet med carignan när jag satte händerna i den för snart 25 år sedan. Tråkigast – fast vinmakeri är aldrig tråkigt egentligen – är cabernet s, merlot, chardonnay, sauvignon blanc och, tristast av alla (tror jag), viognier. Alla de här druvorna är väldigt förutsägbara när du vet vad du har för typ av klon, rot och odlingsförutsättningar att arbeta med – vilket, förstås, inte hindrar att det är en stor utmaning att nå excellens med de här frukterna just för att de är så vanliga och förutsägbara. Å andra sidan är det bekvämt. Du vet mer eller mindre exakt vad som händer om du gör si eller så. Men lite så är det väl att prova vinerna också? Får du ett cab-dominerat vin från låt säga Napa, Bdx och Toskana så vet du ungefär hur de kommer att vara. Provar du å andra sidan viner dominerade av i tur och ordning saperavi, braucol respektive, varför inte?, nero buono så är du/vi alla ute på lite djupare vatten.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.