Ät skit, vänj dej, sån’t e livet

Efter förra inlägget om den jämrans Juhlin har en del haft lika svårt som jag att acceptera fakta, vilket framgått av kommentarer direkt till mig eller i sociala medier. Kort sagt menar de att det där inte kan vara sant, som om det skulle finnas skäl för mig att snickra ihop en sådan story, vilket på något vis idiotförklarar den som talar. Nåväl, i mitt fall beror förbudskravet på ren och skär avundsjuka, vilket jag tycker är ett giltigt skäl så länge jag är medveten om mekanismerna bakom kravet. Den som menar att Juhlin omöjligen kan vara så bra därför att personen själv inte är lika bra har ett mer djupgående problem att ta hand om inom sig själv och mitt enda tips där är hypnos och/eller lämplig samtalsterapi. Andra förefaller ha problem med att skilja på person och sak. Eftersom de retar sig på Richard Juhlin som person kan de omöjligen acceptera att han är så duktig som han är. Ungefär som att den som retar sig på Stefan Holm inte kunde förmå sig själv att kittlas när Holm skuttade upp i sitt OS-guldhopp eller ens vill kännas vid att Holm var en bra höjdhoppare då han aldrig satte världsrekord. Faktum är att oavsett vad du tycker om Juhlin, Holm, Anja Pärson och Gunde Svan så är/var de alla sjukt bra på det de ville/vill bli/vara bäst på. Sån’t e livet. Vänj dej. Ät skit.

2 svar på ”Ät skit, vänj dej, sån’t e livet

    • Måste erkänna att jag inte är avundsjuk alls, bara imponerad, men det innebär inte att vi inte behöver ett förbud.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.