En dag när Hermanus Nilsson öppnade lådan till sin blå Fender låg där en flaska vin från röda berget i USA. ”La bonne!” skrek han och när husan dök upp i sin svartvita mundering och som vanligt hade svårt att få stopp på sin rultande gång i tid varför hon gick in i väggen vid sidan om den knarrande lädersoffan, rusade han fram så han kunde placera sin rasande mun i höjd med hennes ansikte varpå han vrålade ”öppna!” så den vita hättan for av husans huvud och håret fladdrade i den osande osunda vindpust som bar ordern från Hermanus till husan och vidare ut i världen. När husan öppnat flaskan tittade Hermanus på henne och bad henne, lugnt och sansat, att lägga gitarren i kylen. TYA.
Låter som en bok av skrönikören Lars Torstenson…
Fortsättning kl 16.00 i morgon…