Kategoriarkiv: Rosé

Vin i Midsommar

Publicerat av
Svara

Detta är en ogenerad hyllning till viner jag själv på ett eller annat sätt är inblandad i, å andra sidan hindrar inte det att vinerna är grymt bra (ja, herregud, vad trodde ni?) och synnerligen väl lämpade för midsommarhelgens begivenheter (passar jag på att säga för det snart är midsommar, men det är klart att de alltid är synnerligen väl lämpade). Stramt, rött grillvin i budgetklass, mer fruktigt eko -grillvin i budgetklass, ett snäpp upp till grillen, amerikansk eko-pinot ni högst sannolikt inte provat (nyhet i BS, läs mer om producenten), moderiktig eko – Beaujolais (nyhet i BS), vitt prat- och matvin i budgetklass, vitt mat- och pratvin snäppet upp, ta vilket vin ni vill från den här damen, allt är bra (har ni inte provat hennes Saint- Bris tidigare är det läge att göra det: Sauvignon blanc i Chablis), och så ett rosévin som sommarnattens leende.

Rosé som den svenska sommarnattens leende

Publicerat av
2

Samtidigt som det är kul att Moder Svea hängt på den internationella rosétrenden är det lite trist att rosévinet i Sverige fortfarande är en ersättare för rödvinet – för att nu tala lite Guillou. Ett snudd på extremt exempel på ljust rosévin är Château L´Arnaude Cuvée Therese 2009 (som jag förstås haft mina fingrar i). Nästan vitt i färgen har det en tämligen kraftfull karaktär, som minner om ljusa, svenska sommarnätter fyllda av väldoft, ungdomsförälskelsers skira romanser och de dova vågrörelserna från den ensamme nattbadarens lugna simtag på den månbelysta fjärden. Spetsat med lite bitterljuv beska i eftersmaken.

Lord Zinclair, Skribenten & Det självklara

Publicerat av
4

Fick häromdagen från en vinskribent, och kompis, frågan varför jag är inblandad i ett vin som Lord Zinclair (en white zinfandel som släpptes till försäljning häromdagen). Jag svarade med motfrågan varför han skriver om ett vin som Lord Zinclair.

Otvivelaktigt vittnar det om en något bristande självinsikt, och rent av ett visst mått av verklighetsflykt, om man tror att man kan ifrågasätta andras inblandning i massprodukter utan att ifrågasätta sin egen dito. Dessutom: skälet till att vi alla – vinmakare, importörer, sommelierer, vinskribenter, restauratörer…- är inblandade i massviner är att vi måste överleva. Importören i det här fallet, Terrific Wines, som ”ger ut” Lord Zinclair, skulle aldrig ha råd att jaga upp ”okända” godbitar som Lemelson eller att plocka hem kanoner som Sinskey, Serene, Château La Couspaude ochPerez Cruz Quelen om den inte också hade några volymviner i sortimentet.

Rapport från Côtes de Thongue

Publicerat av
Svara

Vakna och intresserade läsare är medvetna om att jag häromveckan var på Domaine de Brescou (i Côtes de Thongue) och petade i vinerna från skörden 2009. Samma typ av besökare av denna blogg har tidigare även kunnat läsa om skörden i området. Så hur ser det då ut, så här några månader efter druvbärgningen?

Jo tack, riktigt bra (och om det inte hade gjort det, hade jag inte skrivit något om saken). Det är inte ovanligt att vi har problem med avbruten alkoholisk jäsning (mer sällan) och den malolaktiska jäsningen (inte helt sällan) här. Det förstnämnda hänger vanligen ihop med att det understundom blir en hel del socker/alkohol i kombination med en touch övermognad, vilket kan försvåra för den alkoholiska jäsningen. Problemen med den malolaktiska jäsningen härrör oftast från kyla – vinkällarna på Brescou kyls snabbt ner på hösten. Ibland får vi avsluta ”malon” när vårvärmen kommer smygande i april.

I år har vi varit besparade från sådana här problem, eller, nåja, vi har ett vin som inte är klart med ”malon” än och det kan man leva med. Är det många viner som stoppas upp, kommer man efter i blendningsarbetet. Det kan till och med gå så långt att man inte får fram vinerna i tid och restnoteringar kan innebära minskad försäljning och i värsta fall tappade kunder.

I dagarna buteljerar vi årets rosévin, ”Fleur d´Eté” 09, och några av de vita (”Chardonnay” 09 och ”Mozaique” 09) samt sista 06-slatten av gårdens till volymen dominerande rödvin, ”Terra Sanguina”.

Rosévinet är lite kul, därför att det är en ny produkt, som lanserade för två år sedan. Visserligen var ursprungsvolymen inte så stor, runt 3 000 buteljer, men till året därpå dubblade vi volymen för att i år dubbla en gång till och nu kan vi inte öka mer utan att ändra druvsammansättningen och man ändrar, som bekant, inte på ett vinnande lag. Med andra ord handlade senaste mötet bland annat om huruvida man ska köpa planterade fält, plantera om själv eller göra recépage (alltså kapa befintliga stockar och ympa på en ny druvsort). Detta är, förstås, ett beslut för ägarna, men något av detta gör man säkert i år eftersom efterfrågan finns.

Druvblandningen? Mig veterligt är det det enda rosévin som görs på Grenache, Pinot Noir och Viognier.

Fredagsmusik

Pseudodebatt om rosé

Publicerat av
Svara

Vet inte om ni följt debatten om huruvida man i Europa skulle få göra rosévin genom att blanda rött och vitt vin? Först skulle man få det. Sedan inte. Skälet till att förändringen aldrig genomfördes var ett ramaskri från odlarhåll. Själv förundras jag något över detta. Vem vinner på ett fortsatt förbud?

Den som vill göra ett bra rosévin vet, eller borde veta, att man inte kommer någon vart på kvalitetsstegen genom att blanda vitt och rött. De flesta på tillverkningssidan i branschen vet också, att den som vill blanda vitt och rött till rosé gör det oavsett om det är tillåtet eller inte.
Med andra ord hade en regelförändring bara inneburit att de som nu fuskar kunnat göra sitt arbete i öppen dager. Definitivt en pseudodebatt med ett fegt och fånigt slut.

Om jag tycker det är ok att blanda vitt och rött till rosé i min egen yrkesutövning? Absolut inte. Men det är en helt annan sak. Hur skräpviner görs är tämligen ointressant och så länge det finns köpare till mediokra viner så kommer till exempel somliga fortsätta göra ”secondary wines” (alltså jäsa två omgångar på samma skalmassa) och tillverkarna av skräprosé att understundom blanda vitt och rött till rosa.

Ytterst handlar det om att konsumenten måste säga ifrån och gå upp i kvalitet och pris, men vin avviker inte från andra livsmedel: fokus för de flesta konsumenter är priset. Bara priset. Det är ett problem och en utmaning inte bara för oss som tror oss arbeta med kvalitet utan också för hälsovården.