Sven Jerring & Rolf-Göran Bengtsson

Rolf-Göran Bengtsson är oerhört respekterad och uppskattad i den stora hästvärlden. När han ifjor vann EM på ett spektakulärt vis sedan Gerco Schröder rivit sista hindret och därmed gått miste om guldet, ungefär som R-G förlorade OS-titeln häromåret, gladdes hästhoppningsvärlden med honom – ovationerna i Madrid var stående och långa: en hyllning till en internationellt uppskattad och beundrad idrottsman. Det finns ett stort antal mycket duktiga ryttare, men bland dessa finns det bara en handfull som står lite över de andra. Ungefär som det finns många bra F1-förare, men likväl är det alltid några som höjer sig över mängden. R-G tillhör den där lilla skaran – en hästhoppningens Jim Clark. Att han sedan fått kämpa sig till sin position och inte fått något gratis gör inte saken sämre – och det är bara när man känner till hans historia som hans sega tacktal igår blir begripligt. Hursom: hatten av för årets Jerringspristagare Rolf-Göran Bengtsson och hans Silla-hästar och ett stort grattis till alla svenskar som verkar inom den här stora folksporten, som alltför ofta ses över axeln av dem som fortsatt tror att det bara är en överklassport och inte förstått dess i bästa mening, ja jag vet det låter lite sjukt men faktiskt, fostrande värde för landets ungdomar. Champagne!

 

Diana Krall & Muga Blanco

Muga Blanco är ett rasande populärt vin i beställningssortimentet. I alla fall varje gång det får ”Fynd” i någon, av vinälskarna uppmärksammad, provning. Nu är det ett tag sedan vinet provades i ett sådant sammanhang och fördelen för er vinälskare är, att det finns en liten skvätt av årgången 2009 i lager på Systembolaget. Normalt borde vinet vara slut sedan ganska länge – ett vanligt problem för Muga Blanco är att det säljs, och dricks, för ungt. Med andra ord: det här är ett tillfälle för den som vill komma över en drickbar Muga Blanco utan att behöva lagra den själv, eller nåja, lagra den lite mindre själv, för den som vill kan förstås låta den ligga till sig ytterligare en tid. Dock: snart är 09:an slut så passa på. Diana Krall i Paris.

Eric Cantona, Abbé Pierre & Robert Sinskey

För den som vill skänka en slant eller kanske bara undrar över den där välgörenhetsorganisationen Eric Cantona vurmade för, presenteras här en länk till Fondation Abbé Pierre (klicka på ”Don en ligne” om ni vill skänka pengar). Här en länk till fakta om Abbé Pierre och hans verk. Vintips till Eric Cantona.

Nyårsvinfrossan: Dagen efter-testet

Ingen seriös provning med mindre än att vinerna även provas dagen efter och gärna ett par dagar efter dagen efter. Syftet är, förstås, att utröna dels hur de olika dryckerna utvecklas över tid, dels hur väl de klarar lite syre och lagring i fria luften. Rödvinerna brukar lämnas okorkade i rumstemperatur medan vit- och rosévinerna korkas och sätts i kylen. Det är ogörligt att här närmare redogöra för hur alla de vinerna som provades över helgerna varit dagen efter, men här följer en uppräkning av ett antal tappra buteljer, som inte bara höll bra utan rent av var bättre och mer uttrycksfulla dagen efter än dagen före dagen efter och det även dagen efter dagen efter: Bel´ Villa Vineyard Syrah (Goedhart) 2007 (låt vara att den flyktiga syran ökade efter ett dygn i det fria), Mumm 2002, Malhadinha 2008, Guy Charlemagne Brut Nature, Six Vineyards Pinot Noir (Lemelson) 2007, Clos Dière blanc 2003 och 2000, Clos Dière rouge 2003, Clos Dière ”Cuvée I” 1999 och 1998, Ententa 2004, Chablis 2010 (Clotilde Davenne), Bourgogne Blanc 2010 (Clotilde Davenne), Piper-Heidsick, Viña Collado 2010, Domaine Serene ”Coeur Blanc” 2007, Mazuelo de la Quinta Cruz 2009 och Tavel Les Lauzeraies 2010.

Huttenheimer Engelmannsberg Spätlese 1959

Ytligt sett förefaller Spritfabrikören och Spritfabrikörskan vara ungefär så normala som spritmänniskor i bästa fall kan vara. Till exempel hade de till Nyårsafton 2011 med sig den egenhändigt producerade Alberts Brännvin, som visade sig vara en riktigt bra vodka, med ett synnerligen positivt och smakrikt Wyborowa-drag parat med finess och väl avvägd rondör – tveklöst är Spritfabrikörskan, som skapat drycken, en fingom av Guds nåde. Dock kan man inte låta bli att fundera över hur ångorna i en spritfabrik påverkar människor. Varför, till exempel, hade Spritfabrikören med sig en 59:a till Nyårsfirandet, då det enda man med säkerhet vet är, att antingen kommer Barndomsvännen och jag att dricka upp allt i Förberedelserummet, eller så kommer givaren att tvingas se hur ett gäng giriga gommar slukar drycken på nolltid utan andra syften än att se till så att de andra inget får? Och varför, frågar man sig, försöker inte Spritfabrikörskan stoppa honom när han får sådana där idéer? Hur som helst kan vi som hann få i oss något av vinet innan det glupskt slöks av församlingen meddela, att det var helt fantastiskt! Gamla tyskar är snudd på oslagbara. I det här fallet tror vi oss veta att det var en Riesling, men något sådant gick inte att uttyda av etiketten och om någon vinifierat.se-hangaround vet varför det stod både ”Kabinet” och ”Spätlese”  och, för den delen, ”Naturrein” på etiketten får den personen gärna träda fram och sprida ljus över detta, för oss ovetande, stora mysterium.

Nyårsvinfrossan 2011: Nyårsafton

Med förevändningen och självlögnen att konsumentupplysa, vill jag här och nu berätta vad jag, och inte ni, hinkade kopiösa mängder av på Nyårsafton 2011: Ernest Ropeneau Brut (överdoserad budgetskumpa, som hade kunnat vara bra), Palmer & Co (pålitlig tolvslagsdricka), Guy Charlemagne Brut Nature (syrafast stål i blanc de blancsform, gott), Bollinger Grande Année 2002 (hustypisk stil, överraskande mognad för att vara 02, bra), Piper-Heidsick (underskattat bubbel som med ett par års hemmalagring utvecklas positivt, bra fräschör och spänst), Egly-Ourier (viss mognad, pinotig, gick bra vid midnatt), Mumm 2002 (bra år, fortsatt ung, bra), Abraxas (Robert Sinskey) 2008 (personligt, komplext, gästerna var 50/50 för/emot Abraxas som färskhummervin), Clotilde Davenne Chablis 2010 (vad säger man? bättre hummervin blir det bara om man köper Clotildes Grand Cru… strålande), Clotilde Davenne Bourgogne Blanc 2010 (oekad, ren Chardonnay i sin prydo), Puligny-Montrachet ”Les Garennes” 1er Cru (Dupard Ainé) 1985 (mogen, fantastisk Bourgogne med lätt botrytisanstrykning, inte bäst till hummern, men bäst i vitvinstestet), Huttenheimer Engelmannsberg Spätlese 1959 (se kommande inlägg),  Mazuelo de la Quinta Cruz 2009 (ung, stram, bra, ska lagras något år till), Rust en Vrede 2003 (bra för att vara sydafrikan, sparrisburksnäsa), Pequeno Joao (Malhadinha) 2008 (strålande, ung, sjungande Alentejo-frukt), Perez Cruz Cot ”Limited Edition” 2009 (elegant för att vara Chile, höghöjdsfriska, snygg balans och mycket frukt), Perez Cruz Cabernet Sauvignon Reserva 2009 (lillasyskon till nyss nämnda, i samma friska stil som Chile kan vara stolt över), Vina Collado 2009 (gästerna lärde mig att det här vinet heter ”kålla då!” på Västkusten, nu gör det inget så länge de, eftersom jag inte bara gjort vinet utan också tjänar pengar på det, köper litervis Collado, som faktiskt fungerade även till en oxfilé med diverse tillbehör som något konstigt mos och annat), Domaine Mas du Bouquet 2007 (oxid, kvällens karaffvin), Muga Reserva 2006 (pålitligt, bra, snyggt), Alpha Zeta Amarone 2008 (här finns allt och inget hänger ihop), Bem Bi Bre (Dominio de Tares) 2006 (cool, bra balans mellan rejäl frukt och ny, fransk ek, behövde sin köttbit och fick det), Torre Muga 2006 (perfektion från Rioja!), Six Vineyards Pinot Noir (Lemelson) 2007 (Thea´s Vineyard fortsatt slut på Systembolaget – kommer enligt uppgift in igen om en vecka – så lillasyskonet fick rycka in även på Nyårsaftonen och det skämde som vanligt inte ut sig, mycket gott, om än inget bra val till oxfilé).

Nyårsvinfrossauppladdning: Bourgeuil 1969 mm

  • Efter Clos Dière-provningen övergick vi så till en diverseprovning, där bland annat följande viner dissekerades för er skull: Domaine Serene ”Coeur Blanc” 2007 (vitt på Pinot noir, gjorde succé, riktigt bra med väl sammansatt frukt och ek och med en egen personlighet som inte är svår att ta till sig, hamnar lätt i skymundan för gårdens röda viner, förtjänar mer uppmärksamhet), Gewurztraminer SGN (Muré) 1989 (l-y-s-a-n-d-e!, elegant, nedtonad, snygg Gewurz, väl avvägd syra-sötma, ett litet mästerverk och en stor njutning), Clotilde Davenne Saint-Bris 2009 (visst, beställningssortimentets mest prisvärda Sauvignon blanc, oerhört snygg, god, vältrimmad och användbar), Clotilde Davenne Chablis 2010 (nya årgången, om möjligt snäppet upp från 2009, som för någon månad sedan utsågs till ”Folkets vin 2011”), Clotilde Davenne Bourgogne Blanc 2010 (lika bra som alltid och bättre och bättre ju mer ålder den får), Bourgeuil (Lamé-Delille-Boucard) 1969 (dessvärre övermogen, men snyggt död), Château Haut-Brion 1989 (separat inlägg kommer), Malhadinha 2008 (ung, snygg, ren, sjungande Alentejo-frukt), Bel´Vila Vineyard Syrah (Goedhart) 2007 (fortsatt lite ung, men bra uttryck för Syrah från Red Mountain), Six Vineyards Pinot noir (Lemelson) 2007 (börjar öppna sig nu, snygg, mumsig Pinot från Oregon), Guy Charlemagne Brut Nature (ett stålbad för mesen, en njutning för syrafreaken), Tavel Les Lauzeraies (vinner, som all bra Tavel, på lagring, mycket god nu, perfekt i vår), Charles Heidsick ”Mise en Cave 1996” (utmärkt, överraskande mogen), Batard-Montrachet (Domaine Leflaive) 1990 (gyllengul, mogen, kanske väl mogen, lite låg syra (året), lång, mycket god eftersmak).

Trefaldig Abraxas & Hallelujah!

Abraxas är vintage musik och, enligt Robert Sinskey, ”God of the 365 Heavens” samt ett ”crisp and floral ’vin de terroir’ (that)captures the natural expression of the vineyard and the vintage” och för att få det som han vill har Robert här valt att blanda Pinot Gris (49%), Gewurztraminer (22%), Riesling (20%) och Pinot Blanc (9%). Behöver jag säga att det här vinet uppvisar ett högst personligt uttryck och att det rekommenderas till alla sanna vinnördar? Att buteljen förslutits med glaskork är bonus. Hallelujah!

Vin i Jul

Julklappstips är en sak, men sedan ska man väl dricka lite vin i Jul också? Förslagsvis införskaffar man då, eller rättare sagt nu i god tid, lite smått och gott. Att alla redan har en bra Vintage Port hemma utgår jag bara från. Den som äter jullamm och vill ha ett inte särskilt dyrt vin alla kan tycka om går på en Perez Cruz Cabernet Sauvignon Reserva 2009. För ostronätaren rekommenderas Clotilde Davennes Chablis, samma vin är givet till lutfisken och hummern såvida man inte vill slå på lite större, då kliver man upp ett steg till Clotildes Chablis Premier Cru ”Montmains”. Långt ifrån en kalkon men väl ett synnerligen allround rödvin vid sidan om nämnda P.C., väl lämpat för årstidens kast i väderlek och mat, är Malhadinhas Monte da Peceguina. Den som vill slå på stort väljer en Torre Muga på rödvinssidan och en Chablis Grand Cru på vitvinssidan. Avseende rosévin, som kanske kan komma till pass om man serverar fisksoppa endera dagen eller om någon får för sig att slå på kvartslampan och leka vår, är Tavel Les Lauzeraies det självklara valet – Årets Rosé, som det är och allt.

Gratis julvy

Gratis julvy

Mer julsång!

 

Julklappsviner 2011

Vin är på alla sätt och vis en utmärkt julklapp, under förutsättning att vi inte talar barn och missbrukare, till vilka det finns bättre alternativ. För övriga följer här lite tips (flera av vinerna är beställningsvaror):

–       Rödvin till frilufts- och miljömänniskan, vin på lättviktsflaska: Viña Collado 2010 (varunr. 6284), 69 kr.

–       Rödvin till den man vill ska sluta skämma ut sig och därför sluta dricka, och kanske framförallt bjuda på, vin från box (producenten satsade för övrigt på ”ekologisk” odling redan på 1930-talet!): Perez Cruz Cabernet Sauvignon Reserva 2009 (6000), 79 kr.

–       Rödvin till kruskaknuttar och miljöaktivister (vingårdens ägare är en av USA:s ledande miljöaktivister och vingården är från miljösynpunkt ett föredöme): Six Vineyards Pinot Noir (Lemelson) 2007 (73320), 179 kr.

–       Rödvin till rockaren, från Jimi Hendrix, Nirvanas och Pearl Jams hemstat, Wa. (även detta vin är numer biodynamiskt odlat): Bel´Villa Vineyard (Goedhart) 2008 (73530), 299 kr.

–       Vitvin till den vinkunnige som vill, eller bör, prova något nytt (fungerar även till Santana-fans och biodynamiker): Abraxas (Sinskey) 2008 (73814), 199 kr.

–       Rödvin till den vinkunnige som vill, eller bör, prova något nytt (utsågs tidigare i år av Decanter till ”Best New World Red Wine”): Quelen 2006 (75626), 499 kr.

–       Vitvin till den kräsne: Chablis Grand Cru Les Clos 2008 (72878), 499 kr.

–       Rödvin till den kräsne: Torre Muga 2006 (71184), 499 kr.

–       Budgetvitvin till den kräsne: Bourgogne Blanc 2010 (5562), 99 kr.

–       Budgetrödvin till den kräsne: Fleur Saint-Antoine 2007 (72453), 120 kr.

–       Champagne, från udda år, som man ger till partnern och själv dricker upp på Nyår: Guy Charlemagne Grand Cru ”Mesnillésime” 2003 (77171), 475 kr.

–       Budgetchampagne som man ger till partnern och dricker upp själv på Nyår: Guy Charlemagne Grand Cru Blanc de Blancs Réserve Brut (77281), 299 kr.

–       Krispig budgetchampagne som man ger till partnern och dricker upp själv på nästa års Nyår: Guy Charlemagne Brut Nature (77415), 289 kr.

 

Julsång!