Markus Zusak – Boktjuven,Csanad Szegedi & Strunz & Farah

Publicerat av
Svara

Den ene, en innerligt betrodd boktipsare tyckte absolut att jag skulle läsa Boktjuven. Den andre, aningen mer av en cyniker, menade att jag inte skulle tycka om berättaren och bli irriterad – det hade han blivit. Nja, i mitt tycke har Zusak slarvat bort en hel del potential i den här boken genom att göra berättaren, Döden, förnumstig. Liksom. Zusak håller sig också med billiga ”teasers” och ibland rent av ”cliffhangers” som en annan Dan Brown-villbli. Det är irriterande och billigt. Å andra sidan är det en fin, förskräcklig och rörande historia, som, även om den står sig synnerligen kort mot Elsa Morantes, bokstavligen talat, förskräckligt fantastiska ”La Storia”, förmår visa på krigets meningslöshet, idioti och urskiljningslösa brutalitet. Eftersom judar förekommer i båda de nämnda böckerna kan det vara på sin plats att påminna om Csanad Szegedis välförtjänta öde, som för övrigt ställer oss inför frågan om det inte bara är homofoberna som är homosexuella utan om inte också judehetsarna är judar, som i sin iver att dölja detta bär sig åt som Szegedi och andra som hissen inte gått ändå upp på. Vi lyssnar på Strunz & Farah.

Vitvin i sommar & Go: Live from Paris

Publicerat av
2

Tidigare har vinifierat tipsat om sommarens tre grill– och fyra roséviner. Följaktligen dags för tre vitviner, de enda du behöver för att klara varje upptänklig situation, klimatologiska såväl som kostliga. Först ut är rykande färska Vinhas do Lasso från Quinta do Pinto, ett friskt och läskande vin från den vackra regionen Lisboa, klarar allt som kräver fräschör; ett elegant och synnerligen välgjort vin med en spännande mix av portugisiska och franska druvsorter, måste dessvärre beställas, men gör er det besväret, det är det värt, lovar. Av vinifierat omhuldade Clotilde Davenne Bourgogne Blanc är given på den här listan, ett oerhört välgjort och perfekt avvägt och synnerligen disciplinerat vin från det distinkta vinmakeriets drottning, går till det mesta och om man bara ska ha ett vin i kylen är det det här, finns i alla välsorterade butiker och om ni råkar besöka en skammens butik så är den skyldig att på stört ta hem vinet om ni ber dem göra det. Godello (Dominio de Tares), Godello är egentligen en druvsort, en lite udda och mycket spännande sådan, producenten Dominio de Tares har haft mage och mod att fläska på rejält med ek på den här syrastinna lilla saken, resultatet är fantastiskt, läskande fräschör och smaskig ek i en egentligen omöjlig kombination, hatten av för det hantverket; fungerar inte minst till grillens potenta upplevelser under förutsättning att man grillar något som går hyggligt väl ihop med ett vitvin av det här slaget (öh? ja ni förstår, ni är ju kloka människor, ni tillhör dem som följer vinifierat). Crossing the Line. Inledningen på konserten.

Sanningens ögonblick & Chris Farlowe

Publicerat av
Svara

Pappa och Yngsta dottern på solig färd i pappas Alfa Spider. Pappa sträcker ut handen och höjer volymen när Clash kommer åkande i en Cadillac i stereon. Yngsta dottern himlar lätt med ögonen och muttrar, tillräckligt högt för att även en gammal grytas öron ska höra det: ”Gubbe, gubbil, gubbmusik”. Garanterad gubbmusik.

Gubbil

Klimatförändringarna & vinodlingen & The Chiffons & Zappa & Vai

Publicerat av
4

DN och SvD skriver idag om att framtidens Sverige blir regnigare, att uppvärmningen blir störst i norra Sverige, att vi får fler is- och snöfria ytor och perioder i och med att uppvärmningen blir störst under vinterhalvåret och, slutligen, att de extrema uttrycken i klimatet kommer att bli vanligare och mer påtagliga, till exempel ”äkta” värmeböljor och orkanliknande stormar. Med andra ord inget nytt under solen. Det här är vad SMHI med flera sagt i åratal. Och vad säger det den svenska vinnäringen? Jo, att det kanske inte blir så mycket enklare att odla vin i de södra delarna av landet, det svala klimatets utmaningar byts mot andra utmaningar, som ökad nederbörd och fler extrema klimatologiska uttryck; samtidigt öppnar förändringarna för odling lite längre norrut. The Chiffons. Frank Zappa med Steve Vai.

Explosiv midsommarmåltid med knorr? & The Marvelettes

Publicerat av
5

På sina håll Midsommar med fylla, bråk och rån, men det är inte vad vi kan dela med oss från Frankrike. I en sannolikt mer urbota dum än verkningsfull protest mot att sjätte juni och inte midsommarafton är Sveriges nationaldag, och till råga på allt till priset av att Pingsten rumphuggits på ett lika onödigt som störande vis, firar vi inte längre midsommar. Således befann sig Yngsta dottern och er utsände i köket, ensamma hemma, när det igår drog ihop sig till dans kring spisen och för att ni skulle slippa ännu en av alla dessa triviala historier om hur jag förstört maten och hur gästerna med nöd och näppe överlevt måltiden, kom Yngsta dottern, som likt sin mor är tämligen omständlig och därmed framgångsrik i köket, till undsättning. Visst, jag inhandlade råvarorna: rätt typ av kött den här gången, fryskroketter och påssås från Knorr. Jaja, men hon förstår att förbättra det där. Dock: medan hon gjorde sig en, som jag senare förstod mycket lyckad och god, Sauce Béarnaise bestämde jag mig, av inget annat skäl än envis- och framförallt en rejäl skopa dumhet, för att tillreda påssåsen jag inhandlat och det är nu vi kommer till det här inläggets stora fråga: hur kan en påssås explodera i mikrovågsugnen??? Det enda jag gjorde var att slå en skvätt Malaga i skålen jag hällt upp såsen i, ställa in skålen i ugnen och fyra av. Efter exakt 41 sekunder exploderade fanskapet och jag undrar bara hur och varför? Kan någon svara på det? Myllymäki? Å hela den påssåsköpande andelen av Jordens befolkning är jag allvarligt oroad. The Marvelettes.

Äta på Kinnekulle & The Ronettes

Publicerat av
2

Det är väl allombekant, åtminstone i Västergötland och bland Linnés lärjungar, att Västergötland är Sveriges vackraste landskap och bland allt vackert här tillhör Kinnekulle det vackraste. Det är rimligtvis därför ingen tillfällighet att White Guides uteätare hittat till Orangeriet på Hellekis Säteri, eller Hellekis Trädgårdscafé & Kök, och det är högst begripligt att de envisas med att komma tillbaka år efter år för att ånyo njuta av ställets inte särskilt tillkrånglade, men vällagade och -smakande mat och bakverk, vilka serveras i en härlig miljö och, på västgötsk vis, med stora famnen. Har ni ännu inte varit faggorna bör ni skämmas och vad Orangeriet beträffar är det förstås en lucka i var resande gourmets meritlista att inte ha varit där och mumsat hembakat eller ätit gös eller ärtsoppa under vinrankorna. The Ronettes.

Roséviner sommaren 2012 & Big Mama Thornton

Publicerat av
5

En icke ringa andel av den svenska nationalrinken kommer att berikas med sol över midsommarhelgen, vilket, naturligtvis, pockar på rosévin. Som av en händelse följer här tips på de enda tre rosévinerna ni behöver bry er om i sommar; roséviner som klarar varje upptänklig dryck- och matsituation: 1. Aperitifrosé, som även fungerar som sippvin i solstolen: Domaine de Brescou ”Fleur d´Été” (måste beställas, Grenache, Pinot noir och Viognier i ett lika utmanande som spännande sammelsurium); 2. Matrosé, som också måste sägas besitta flera av aperitifroséns förtjänster i och med den nya årgångens påtagligt djupa fruktighet: Les Lauzeraies Tavel (finns i alla välsorterade Systembolag, måste beställas till butiker med diskutabel sortimentspolitik); 3. Alltiallo-rosé, som fungerar i alla lägen och som nu finns ute i vad som kanske är sin bästa skepnad någonsin: Muga Rosato (måste beställas). Summertime. Mer Big Mama.

Systembolagsfavorit i blåsväder & Four Tops

Publicerat av
Svara

En numer redan lite gammal vinskandal från Bourgogne rullar i skrivande stund likt en midsommaråska in över den svenska vinvärlden. Det är, åtminstone avseende inköpta viner, Systembolagets favoritproducent i Bourgogne som burit sig åt och nu hudflängs globen runt. Svenska Foodwire gör sig idag lustig över all den sörja självutnämnda förståsigpåare hällt i sig, när de trodde att de drack förstklassig Bourgogne, som om den upplyste på allvar skulle tro att den dricker förstklassig Bourgogne när den dricker de stora vinhandelshusens lite billigare viner – låt vara att etikettkonsumenten faktiskt tror det. Vad har då hänt? Den stora ”negocianten”, vinhandelshuset, har till exempel fyllt upp sina fat med enklare vin i takt med trätunnornas naturliga avdunstning, något som, förstås, påverkar vätskans ursprungliga kvalitet. Detta är man för övrigt långt ifrån ensam om att göra, så hetsa inte upp er över det. Det producenten verkligen åker dit för är att statens kontrollörer upptäckt att man sålt lika mycket vin som man köpt in/skördat – en omöjlighet med tanke på den nyss nämnda avdunstningen. Vidare tog man sig före att blanda en yngre årgångs vin i en äldre, bra säljande årgång. Inte heller det något unikt i de stora vinhandelshusens värld, där man till och med lagligt kan blanda i en mindre mängd av en annan årgång, men, förstås, inget man talar om – och knappast ”åker dit för” om man nu inte har gjort andra dumheter och då är vi framme vid något det nu vid skampålen fastnaglade vinhandelshuset verkligen gjort bort sig med: man har använt sig av fiktiva medaljer eller i vart fall medaljer som vinet X inte erövrat. Med andra ord är det, som vanligt, mer rök än eld när en ”vinskandal” bryter ut. Å andra sidan fifflas det mycket mer i vinvärlden är gemene man tror och det är inte en tillfällighet att en person i samband med en blindprovning understundom går vilse såväl avseende druva som ursprung. Och, viktigt tillägg: det gäller i första hand billigare, enklare viner och de billigaste vinerna från varje ursprung. Four Tops. PS Labouré-Roi, det är firmans namn, har för övrigt retat upp L´interprofession des vins de Bourgogne så till den milda grad att man nu ger sig in i den rättsliga striden, som representanter för ”alla seriösa kvinnor och män som varje dag arbetar för att förhöja sina viners kvalitet och som personligen garanterar denna kvalitet”.