Grillvin

Grillvin är vin som lämpar sig för sådana som fått slika griller i huvudet, att de tror att de gör sina medmänniskor glada genom att servera dem vidbrända köttstycken, rökskadade fiskar, becksvart haloumi och spetskålsaska alltmedan kvällskylan biter i matgästerna, täpper igen deras näsor och bygger upp nästa dags skavande hals och myggorna gör alltmer aggressiva utfall och daggen sprider sig från gräset och in i utesittarnas märg och ben. Kort sagt, vi pratar om viner som smakar mer.

Samtidigt som er utsände i de glada amatörernas osande värld fylld av webrar och skeva självbilder vill varna sina HR:are från att gå i grillfällan, vill den nyss nämnde också bistå dem som nu ändå åker dit – antingen genom självskadligt beteende som så kallad grillmästare eller som oskyldig gäst på ett grillinriktat gästabud, till vilket hen lockats med löften om glam, galej och party och inte ett ord om att det står hipsterspetskålsaska och låtsasamerikansk barbecuesås och kall utesittarkväll på menyn – och ge dem några blytunga tips på viner som förmår förjaga den dystopiska stämning som varje grillparty per definition förr eller senare drabbas av.

Girard Old Vin Zinfandel 2014, nr 22337, 199 sek (klassisk, röd spetskålsaskedödare från Napa Valley). Geoff Merrill Reserve Cabernet Sauvignon 2010, nr 6285, 199 sek (rött nytillskott från Australien, ett land där ett vins främsta uppgift är att rädda det kantrade grillpartyt.). Brunello di Montalcino ”La Fuga” 2012, nr 12330, 299 sek (rött finlir från Toscana som kan få den mest frusne och desillusionerade och rökskadade gäst att bli på hyggligt gott humör igen). Pouilly-Fuisée ”Aux Chailloux” (Domaine Trouillet) 2014, nr 75705, 285 sek (vitt, smakrikt från en burgundisk underappellation som är så cool att den kan invagga också den mest dystopisövde i en pånyttfödd framtidstro, dessutom gott och väl lämpat för sönderbränd kyckling). Les Lauzeraies Tavel 2017, nr 2724, 119 sek (en rosa dröm som är precis vad du behöver för att klara av den mardröm den inrökta fisken utgör).

Ålderstigen 6.0

Idag är Hermanus Nilsson hungrig som en varg. Han skulle kunna äta en fårflock själv eller i alla fall en Belgian blue-tjur. Och han skulle kunna dricka ett gallon amerikanskt rödtjut till det eller en cistern stor som ett halvt oljelager i Texas full av av av… ”La bonne!”, ”La bonne! Var i helvete är min mat?!” ”Men herrn, herrn har ju precis avslutat frukosten efter att ha i en stund av ljus lägrat mig två gånger på raken.” ”Vad har det med saken att göra? Ge mig min mat ditt eländes nöt!”. Idag åt Hermanus Nilsson två kilo rått rött kött och drack två helor rödtjut i ett svep. Sedan försökte han jaga ifatt husan och ge henne en omgång därför att någonting. Han kräktes i frysboxen innan han gick och la sig klockan 13.IMG_1304

WAY.

Tre melankolidödare till Midsommar

Alla vet, egentligen, att Midsommar ska firas med sång, grodhoppande, sill och nubbe. Trots detta är det samhällsomstörtande vanligt förekommande, att det ska sittas ute i kvällen och natten och regnet eller i bästa fall nattfukten och låtsas som att knotten och myggen inte alls ärGirard_high_2 ett störande inslag i den redan eländiga tillvaron och då!, som om inte allt detta elände vore nog, dyker värden, eller, i mindre vanligen förekommande fall, värdinnan, upp med en vidbränd flintastek som inte bara är skådebröd. I just den skogstokiga stunden, då flintan ligger där och undrar hur det egentligen gick till när den packades och märktes om i butiken för att huxflux hamna här, gäller det att vara förberedd ity risken är överhängande att det nu också vankas sockerboostad appassimento, italiensk hittepåzinfandel eller omoraliskt skräpvin på budgetbox; smörja som du förväntas fylla dina sinnen med så till den milda grad att allt detta eländes elände verkar vara en god idé. Det är då bra att inte bara ha läst följande vintips utan också köpt på sig de melankolidödare som där nämns, melankolidödare i tre utföranden, vilket gör att det finns en färg och en smak för alla och till alla upptänkliga produkter som kan ha misshandlats på grillen vid sidanLesLauzeraies_flaska om flintan, kanske en fisk eller en sallad, låt vara att den sistnämnda mer undantagsvis hamnar på grillen, även i svenska midsommarsammanhang, och skulle det vara så att någon, till exempel en extrem tillskyndare av svenskheten, får för sig att hedra de riktigt gamla traditionerna genom att själv smågrilla sina fötter via en promenad på glödande kol ska den veta, att de skräpviner som blir över då alla, egentligen, helst dricker något av de följande tipsen, de skräpvinerna är utmärkta att smörja in fötterna med både före och efter promenaden ity som smörja göre sig skräpvinerna väldigt väl. Nog av. Här är de tre melankolidödarna som klarar av att nå genom såväl midsommarnatten som grillångorna och de trubbiga sinnena, notera att de i förekommande fall måste beställas så var gärna ute i god tid, idag till exempel: Girard Old VIne Zinfandel, nr 22337, pris 165 sek; Girard Chardonnay, nr 74963, pris 169 kr,  Les lauzeraies, nr 2724, pris 99 kr.

Ny vinklubbslåda på gång & Elliphant

Dags för en ny låda från Terrific Wines Club. Ni som är medlemmar får ett erbjudande, typ, nästa vecka. Ni andra kan, för att få samma erbjudande, klicka in här och bli medlemmar – notera att ni inte förbinder er till något, däremot kommer ni varje år få fyra erbjudanden om en låda vin innehållande tre flaskor vardera av fyra viner. Som om inte det vore nog får

Frisk Albariño-fläkt från Galicien. Bra för din gom.

Frisk Albariño-fläkt från Galicien. Bra för din gom.

ni dessutom en liten presentation av varje vin och, inte minst, receptförslag, som, är bäst att tillägga, er utsände i vinklubbsdjungeln inte har något med att göra. I lådan som släpps nu i juli återfinner vi följande godsaker: Girard Old Vine Zinfandel (utmärkt rödtjut till grillaftonen, särskilt om du ger dig i kast med maffiga köttbitar), Perez Cruz Syrah (insmickrande chilenare som inte går över gränsen och slickar dina stövlar och därför kan bjudas in i de flesta sammanhang), Les Lauzeraies (säg vad ni vill men visst är det så här matrosé ska se ut och smaka (inget frågetecken för det är en retorisk fråga och kräver därför inget mer än en lång parantes), täcker upp allt som nyss nämnda Girard inte klarar av när grillen och dess ritualer och maträtter drabbar ditt hem, dessutom är den, i likhet med de övriga vinerna i lådan, god) och Paco y Lola (bara namnet, dessutom nästan checkerflaggad utstyrsel, friskt, fräscht, uppfriskande vitvin som fungerar i alla sammanhang och gommar där en frisk fläkt är välkommen). Elliphant.