Det finns en klar skillnad mellan Hustrun och er utsände i den vedervärdiga världen. Hon är alltid glad och trevlig och tycker om att bli tilltalad, medan hennes make är tvärtom. Detta kom till tydligt uttryck häromkvällen då de båda trillade in på Rüter’s veranda i Salzhausen och blev uppvaktade av en fånig servitör. Då denne med grov tysk brytning sa de tio svenska ord han kunde blev Hon alldeles till sig och tyckte att det var väl trevlig med en dansk servitör. Er utsände tyckte han var irriterande och fånig och riktigt jobbig blev servitören då denne lämnade utrymme för beröm och lätt förnöjda skratt var gång han sagt något tysktdansktsvenkst som ”Mucket brå!” eller ”Taktak, väldig tak!”. Bortsett från den otrevlige servitören är Rüter’s ett gott alternativ till här på vinifierat tidigare omskrivna Josthof i Salzhasuen (de ligger så gott som grannar med varandra). Även här, på det hela taget, trevligt, bra mat och fint boende. Bert Kempfert.