Årgångsbyten ger läge för vertikalprovning

I den mer upplysta vinvärlden pratas det om ”årgångar”, som vore det skillnad på ett vin från ett år till ett annat. Nu är det sällan det när vi talar enkla bords- och boxviner, vinvärldens kioskdeckare för vinilliterata. Om vi å andra sidan talar om kvalitetsvin, kan årgången ha en enorm betydelse, och skillnad mellan åren, om än understundom bara en liten sådan, är det nästan alltid. Hur lära sig detta? En förutsättning är att ha tillgång till samma vin från flera år, och det är inte så knepigt som det kan låta. Det finns bra, lagringsdugliga viner också i de överkomliga prisklasserna; viner som är så välgjorda att de tydligt bär spår av sin årgång. Här följer några tips på slika pjäser. Notera att tipset kommer just nu därför att de här vinerna i dagarna eller inom någon månad eller två kommer att byta årgång. Med andra ord är det läge att köpa på sig innevarande årgång snarast och sedan komplettera med den nya versionen om några månader. Den ivriga kan prova vinerna direkt, andra låter de båda versionerna samsas i vinskåpet något år innan de ställs mot varandra. Den nördige provar både på direkten och om ett år och! köper på sig flera buteljer från varje årgång så hen kan köra en verklig vertikal över kanske fem till tio år. Tips:

Domaine de Brescou ”Fleur d’été” rosé, nr 70323, 119kr. Det här är ett lättsamt prat-rosé som jag gör åt Domaine de Brescou strax utanför Pezenas i Languedoc. Kul att ställa 2019, som finns nu, mot 2020, som släpps om någon vecka. Det här är inga lagringsviner och därför spännande att ställa mot varandra i ett tidigt skede.

Clotilde Davenne Bourgogne Blanc, nr 5562, 129kr. Clotilde Davenne är världskändis och gör oerhört snygga och disciplinerade viner, oavsett om hon gör mousserande, vitt eller rött. ”Bourgogne Blanc” tillhör hennes billigare viner, men också det håller mycket hög klass och det går utmärkt att lagra – det både ”håller” och utvecklas väl över tid, det har alltså både lagrings- och utvecklingspotential. Var häromdagen i kontakt med en kompis som provat årgången 2004 av Clotilde Davenne Bourgogne Blanc – det var strålande, meddelade han. Just nu säljs 2019 men om bara några veckor kommer 2020 så passa på att börja samla nu. Det är givetvis spännande att ställa 2019 mot 2020 redan i sommar, kanske ändå roligare att testa 2019 mot de kommande fem-sex årgångarna om sisådär sex-sju år.Les Sorts Selecció, nr 70217, 119kr. Många av er har hittat fram till det här snudd på perfekta husvinet, allround som det är på matbordet. Men hur är det att lagra? Utmärkt. Gissningsvis finns årgången 2018 kvar i butikerna ytterligare någon månad, räkna med att 2019 släpps runt första juni. Ergo läge att köpa in för kommande vertikalprovningar. Precis som med Clotilde Davennes Bourgogne Blanc fungerar det här bra att ställa flera år mot varandra.

Chiara Condello, nr 91224, 149kr. ”Sangioveses framtid”, säger en del, “Underbarnet från Predappio”, säger andra, och några kallar henne för ”Drottningen av Predappio”. Kärt barn har många namn och kära är väl också hennes viner för många. Här har vi vinet hon gett sitt eget namn, Chiara Condello. I skrivande stund är det 2018 som säljs i Sverige. Om någon eller några månader (svårt att säga exakt) är det dags för 2019. I vanlig ordning gäller det att köpa medan årgången finns och att sedan gömma undan några flaskor i vinhyllan till dess det är dags för en vertikal. Testa gärna 2018 mot 2019, testa ändå hellre, vad det lider, 2018 mot 2019 och 2020 och 2021 och 2022 och 2023. Till att börja med.

 

Tavel & vägen till Sanningen

Hamnade bara så där apropå på en Tavel-vertikal i veckan. Uppdraget var att undersöka om påståendet – inte minst utbasunerat av er utsände i roséträsket – stämmer, att Tavel i allmänhet och Les Lauzeraies/kalkstensvarianterna i synnerhet inte bara håller utan rent av blir bättre med lagring. Utgångsvinet var inte så uppmuntrande. Cuvée Tableau (sandjordsdelen i Tavel) från det hållbara året 2010 var förvisso drickbart men inget du bjuder någon annan än ovänner på. Inte heller Les Lauzeraies 2008 var en höjdare, i likhet med Cuvée Tableau inte dött på något vis men knappast något att jubla över. Trött, kort sagt. Med de senareLesLauzeraies_flaska årgångarna Les Lauzeraies förhöll det sig annorlunda. Samtliga var fullt vitala och vid en direkt jämförelse slår 2012 för dagen 2013 – trots att 2013 i mina ögon är den bästa Les Lauzeraies jag provat, däremot är den ung och för dagen mer driven av frukt än av den för ursprunget typiska ”mineraliteten” och den som vill ha lite mer elegans och nedtonad frukt får ge sig till tåls. Vill här passa på att lösa Hans Artberg, som  i sitt senaste Vinbrev menar att 2013 är mindre bra än de tidigare årgångarna, från den bannbulla ett sådant beteende skulle åtföljas av – vinifierat uppmanade HR:arna att byta vinspalt om hens vinspalt inte skriver upp Les Lauzeraies 2013.  Nu råkar artbergomvin.nu vara en av de få vinbloggar/vinspalter vinifierat följer, varför vinifierat bestämt sig för att ge artbergomvin.nu dispens från bannbullan samtidigt som vinifierat vill uppmana Herr Artberg att prova Les Lauzeraies 2012, 2013 och 2014 tillsammans om ett år. Det är aldrig försent att finna den rätta vägen.