Bordeaux – Capitale mondiale du vin

Sedan några år har staden Bordeaux genomgått en imponerande ansiktslyftning. Staden har som mål att bli Frankrikes ”grönaste” stad. Något som syns i det nya spårvagnssystemet och de många gågatorna. Husfasaderna har snyggats till och den gamla hamnen och kajerna har rustats upp och blivit ett mål för flanerare och restaurangjägare.

Nu meddelar staden och traktens vinodlare att år 2013 kommer ett nytt ”Centrum för turism och vin” att slå upp sina portar i ”Quartier des Bassins”. Detta dels för att öka stadens attraktionskraft rent allmänt, dels för att i synnerhet understryka att det här är världens vinhuvudstad (det kan vi hålla med honom eller inte, men det är motivet och med den här satsningen blir det svårt för någon annan stad att påstå motsatsen). Nyckeltalen som kommunicerats för projektet är 55 miljoner euro, 10 000 kvm byggyta, 400 000 besökare per år.

Afrique du Sud 2010

Nous avons reussi le cap! Men det är verkligen smolk i glädjebägaren. Trist med Henry och hans spel med handen. Å andra sidan, vem är förvånad: Henry slänger sig ofta fånigt och vickar ändå larvigare på pekfingret när han visst var off side. Synd att en så bra spelare ska vara en sådan pajas. Trist att den svenske domaren Martin Hansson och hans linjemän missade den uppenbara handen.

Men den verkliga smolken är att kvalificeringen förmodligen innebär att Raymond Domenech får sitta kvar. Suck. Vad är mest värt: att gå till VM eller ha en coach som Trappatoni? Jag lutar åt att hellre ha Trappatoni som coach än att gå till VM… Hm, hur ska vi kunna få honom (eller Hiddink när nu Ryssland missade sin kvalificering) som coach för Frankrike före VM i Sydafrika? Å andra sidan är vilken division fem – tränare som helst bättre än Domenech (såg han inte att laget inte hängde ihop någon gång under matchen mot Irland??? kunde han inte i pausen åtminstone ha gett lite pojklagsinstruktioner typ ”möt bollen”, ”göm er inte”, ”gå på motspelaren”?? låter jag som en typisk tv-soffe-expert?).

Sverige blev i alla fall av med Lagerbäck i och med sin uteblivna kvalificering. På tiden.

Beaurenard goes greener

Minsann, när man talar om trollen (se nedan) då kommer ett brev på posten som förtäljer att Domaine de Beaurenard år 2007 påbörjade sin konversion och att man är på väg mot sitt ekologiska certifikat med stormsteg, eller nåja, det tar några år hur fort man än försöker springa, dessutom var det jag som hittade på det där med stormsteg. Dock, och det är sant, säger bröderna på Beaurenard, att de arbetar ekologiskt sedan 20 år, men de har inte tyckt att de behövt certifieringen tidigare. Varför de anser sig behöva den nu framgår inte, men det är väl bara så att de tycker att det känns bäst så samtidigt som eko och klok vattenhushållning blivit säljargument.

För att ta i så det hörs berättar de i samma brev att fr o m nu satsar de också på buteljtypen ”Ecova” – ska de va så ska de va och vi applåderar Beaurenard-bröderna inte bara för deras viner utan också för deras kloka ställningstganden. ecova

Beaurenard 1998

År 1998 bjöds jag av någon outgrundlig anledning med på en fransk ”vinstudieresa” till Chile. Kanske hade de franska myndigheterna kollat mina militära betyg (utmärkta, ska ni veta) och utifrån dem gjort bedömningen att jag är att lita på i kampen mellan det goda och det onda.

Övriga resenärer var, liksom jag själv på den tiden, vinproducenter. Vårt uppdrag var att se och notera för att sedan lämna en liten rapport efter resan. En av de övriga vinproducenterna var Daniel Coulon från Chateauneuf-du-Pape-gården Domaine de Beaurenard. Bortsett från att han såg ut som om någon just klippt ut honom ur ett Asterix-album stod det snart klart att han hade ganska bra koll på läget oavsett om vi talade vingård eller vinkällare.

Några år senare var jag förbi Beaurenard för att hälsa på Daniel och hans bror Frédéric. Lite småpinsamt var att jag, medan jag verkligen gillade deras vita viner, upplevde alla rödviner som överekade och jag var inte ett dugg förvånad över att Parker noterat dem skamligt högt. För att inte vara en gris köpte jag dock även lite rött av bröderna.

Sedan gick det som det brukade gå för mina viner på den här tiden: jag la dem i en av mina vinkällare och där uppslukades de snart av glömskans mossa och kaosets ogenomträngliga törnen. I alla fall de röda. De vita slank ner i strupen som en oljad blixt.

När jag för några månader sedan likt prinsen i Törnrosa högg mig fram genom kaosets törnen, in till det som var min samlade, mossbelupna vinförmögenhet, hittade jag även lite Beaurenard, både standardvinet Beaurenard och toppvinet Boisrenard. Det sistnämnda var så kraftigt ekat på sin tid att jag inte vågat sätta sågen i det ännu, men häromdagen var det dags för en Beaurenard 1998 att dissekeras.

Vilken utveckling! Visserligen hade jag inga höga förväntningar, men vinet har utvecklats på ett remarkabelt sätt och det är rätt och slätt urgott. Fortfarande ungt efter elva år i glömskans tomrum, uppvisade det en underbar balans, en väl avvägd och väl integrerad ek som på det mest harmoniska vis beblandade sig med allsköns frukter och en markant touch av Grenache i högform. Jag är oerhört imponerad och ångrar djupt att jag tyckte att Daniel förvisso var trevlig och kunde låta som om han visste något men förmodligen var värdelös i övrigt.

Fasoli Gino

Fasoli Gino var en av de första producenterna i Italien som ställde om till ekologiskt vinbruk. Det har snart gått en generation sedan bröderna Fasoli tog det då mycket stora steget. Idag är det mer än en italiensk odlare som förhört sig med bröderna innan den vågat ta steget över till den ekologiska sidan. Föregångare, absolut, och värda både respekt och uppmärksamhet.

I Sverige representeras Fasoli Gino av vinet Borgoletto – en Soave i den eleganta, rena och fräscha skolan, och ett stycke italiensk vinhistoria. Kan helt enkelt inte låta bli att göra reklam för det här vinet, som finns både på hel- och halvflaska (och i Systembolagets ”T2-sortiment”, d v s ungefär varannan butik har det i lager, i övriga butiker måste det beställas). Det är så elegant och smäckert att det lätt kommer bort i både provningar och mediebevakning. Pinsamt billigt för övrigt.
Borgolettofakta
Utländskt skryt
Mer utländskt
www.fasoligino.com
Recept

Clem Clempson

Sisådär sex minuter in i Skellington (på Colosseum Live) påminns jag om Clem Clempsons utmärkta förmåga att spela gitarr bra. Den som är ointresserad av musik i allmänhet och gitarrhjältar i synnerhet göre sig icke besvär, övriga kan klicka på länkarna här (dessvärre hittade jag inte Skellington på nätet). Avseende Humble Pie finns det en uppsjö av bra musik från det bandet, övriga musiker i gruppen, med Steve Marriot i spetsen, var fantastiska.
clem
colosseum
humble pie

3-mercapto-Hexanol-frukt

För någon vecka sedan var jag med när Terrific Wines höll en sortimentsprovning i Stockholm. Det var kul och ett och annat intressant samtal infann sig. Bland annat frågade någon om doften av grapefrukt i vin och om det finns en hel del att säga.

I grunden kommer grapedoften från en tiol (tror jag de heter på svenska, de här svavelbaserade föreningarna) som heter 3-mercapto-Hexanol eller 3MH. (Personligen tycker jag att de här kemiska namnen på dofterna är förskräckliga, men ibland kan de behövas för att förklara. Dessutom låter det så kunnigt. Jag säger därför inte grapefrukt, jag säger 3-mercapto-Hexanol-frukt. Eller när jag är nyvaken ”ge mig lite 3MH-juice”, eller ja, det skulle jag säga om jag på allvar drack grapefruktsjuice och tyckte om att köra med folk.) En viss fallenhet för grapefrukt har återfunnits i så sinsemellan olika druvsorter som Colombard, Sauvignon blanc, Gros och Petit Manseng, Negrette och Malbec.

Nu är det så ordnat i vinmakandets värld att man kan påverka den här doften och sätten är legio. Ute i vingården ska man akta sig för att behandla vinrankorna med kopparbaserade medel efter vérasion – alltså druvornas slutliga mognadsfas då färgen ändras och druvorna börjar samla på sig socker – eftersom koppar kan ha en hämmande effekt. Man kan göra en liten macération pellicualire, d v s skalmaceration, före jäsningen och den som är på hugget kan försöka få klarheten i den jäsningsfärdiga musten att landa in mellan 150 och 200 NTU (alltså inte en helt klar must). Jäsningen bör ske mellan 18 och 19 +.

Sist men inte minst: jästen. Det finns jäststammar som främjar grape i vin. Man kan faktiskt strunta i alla de ovanstående tricken och fokusera på att välja rätt jäst, t ex Zymaflore VL3 eller Collection Cépage Sauvignon – de båda fungerar oavsett färg på druvan och det färdiga vinet, i alla fall om det är ett skäligen enkelt vin

Har ni köpt på er ett vin med rejäl grape-ton och ni tycker om det, se då till att lagra vinet kallt. Gärna ner mot 4 +. Det gör nämligen att grape – inslaget lever kvar längre. Avseende aromer som ”citrus” och ”tropisk frukt” har de i mångt och mycket samma ursprung som grape och även här är jästen otroligt viktig.

OBS! Ett vin med tydlig grape är oftast gjort med en jäst som främjar grape, men grape kan, förstås, även förekomma utan att vinet manipulerats för att maxa 3MH-effekten – 3MH är en naturlig tiol som kan uppstå även i de bästa familjer.

Skidor, skörd & vapenstillestånd

De spanska skidstationerna i Pyrenéerna meddelar att de öppnar sista helgen i november i år. De tror sig se ytterligare ett bra snö- och därmed affärsår ligga inom räckhåll .

Mindre nöjda med den senaste tidens nederbörd är man i Navarra, där det snarare ser ut som vårfloder på sina håll och både det ena och det andra har översvämmats de senaste dagarna. Dock är man i år nästan lika nöjd med skörden här som i Rioja.

Reser hem från Navarra via Biarritz och kan, åter på fransk mark idag, konstatera att det är helgdag här. Årets viktigaste i Frankrike. Alla fransmän vet vad som hände klockan elva den elfte dagen i den elfte månaden 1918. Kanske svårt att förstå för en svensk, men så gott som alla franska familjer har en eller flera familjemedlemmar som slaktades under ”La Grande Guerre”. En av de vandringsstigar vi ibland följer i Gorges du Verdon – Europas största kanjon för er som har pinsam nollkoll – leder förbi en by som fick överges därför att a-l-l-a männen stupade under kriget.