Dags att deklarera vinet? 2.0

Ytterligare några tankar kring varudeklarerat vin: 1. Man får inte få för sig att vin är ett smutsigare livsmedel än andra. I flera länder är det de facto så att alla som är inblandade i produktionsledet enligt lag är skyldiga att dokumentera allt den gör. Det innebär att tillsynsmyndigheten, eller för den delen en driven konsumentjournalist, idag kan ta t ex vilket franskt vin som helst och följa det bakåt i produktionsledet, in i minsta detalj, tillbaka till planteringen. Hur många andra livsmedel lever under sådan kontroll? 2. Även om det låter illa ibland så tillsätts i livsmedelssammanhang få produkter till vin. Dyra viner får oftast blott en tillsats av svavel, billigare viner kan förstås få fler tillsatser, men innehållsdeklarationen liknar på intet vis t ex de glassar som säljs en masse världen över. 3. Att flera av oss kan ha åsikter om att ”terroir-avtrycket” medvetet späs ut i många viner väger trots allt lätt eftersom, uppenbarligen, den masskonsumerande delen av marknaden inte bryr sig ett skvatt om ”terroir” – för den konsumenten är det viktigaste att vinet inte är surt och strävt och, inte minst, att det är billigt. Om detta må vi tycka vad vi vill. Så är det bara och det ligger helt i linje med förytligandet och snuttifieringen av nyhetsförmedlingen, dokusåpornas allt större och ständigt lika intelligensbefriade värld och allt annat som vi fått som ett gemensamt straff för masskonsumentens hjärnbefriade sätt att definiera ordet kvalitet.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.