Kärt återseende i Östersund

När jag anlände Östersund idag visade klockan 22.18 och termometern 18 + och solen liksom vägrade doppa hela sig i den spegelblanka Storsjön så till den milda grad att atmosfären vibrerade av jämtländsk magi och Eos förvirrat spred sina rosenfärgade fingrar över skyn trots att det var sängdags och inte otta och allt detta fick mig att bli törstig och som jag inte vågar dricka kranvattnet i Östersund gick jag till hotellbaren och svepte en Ramlösa och då, då bara de kom där; nonchalant släntrande de in i kombination med ett par slitna jeans och en vit skjorta, ”jojo”, tänkte jag, ”varför skulle Jämtland utgöra ett undantag?” och så fylldes jag av den varma känsla som alltid uppstår när jag, och säkert alla andra också, känner ödmjukhet inför den ukrainska vittoffelimperialismen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *