Helrostade fat & Billy Corgan x 2

I senaste Allt om Vin har jag gjort en krönika om “kaffe-viner”, alltså viner som (gissa!) doftar och, i förekommande fall, smakar kaffe. Dessa görs, enkelt, med hjälp av ekstavar av typen ”High mocha”. Lätt som en plätt. Dock har många, genom åren, känt sig manade att gissa, och gärna tala om för andra, hur sådana här viner görs. Dels har detta skett medvetet från marknadsförarnas sida, dels därför att somliga av outgrundliga skäl känt sig manade att säga något eller rent av trott sig veta hur det går till trots att de inte gjort det

Billy Corgan

och inte haft vett att hålla tyst. Fick häromdagen, från en importör som läst krönikan, mig tillmailat en fin liten historia om några självutnämnda experter på finska Alko. De var så övertygade om att kaffevinet fick sin karaktär av så kraftigt rostade fat att de, faten, till och med var rostade på utsidan. Hade de nu inte gett uttryck för detta i tryck samt på plats i Sydafrika krävt att få se de dubbelrostade faten hade det hela varit lite mindre pinsamt. Nu skulle man kunna tro att det nyss nämnda är lögn och elakt förtal, men om man går in på Alkos hemsida visar det sig, att nej det är sant: det står till och med på sidan att faten rostats såväl på ut- som insidan. Ganska gulligt om det nu inte vore för att Alko i likhet med andra företag i liknande situationer tror sig kunna och veta allt och har man nu sagt att det här kaffevinet görs med fat som rostats både på in- och utsidan måste det, förstås, vara så, och det även om producenten hävdar något annat. Billy Corgan gör cover och inte.

6 svar på ”Helrostade fat & Billy Corgan x 2

    • Hej,
      tack för bra och kompletterande blogghänvisning! Och ja, det är bara att lära sig furfuralthiol… Krönikan i Allt om Vin handlar för övrigt bland annat om Bertus Fourie (av kollegorna numer även kallad ”Starbuck´s”), han är mannen bakom flera ”Coffee Pinotage” och anses vara stilens upphovsman.
      Visst får vi skratta åt Alko – i alla fall till dess de vaknar och ändrar på sin hemsida!

    • Gillar man kaffevinerna – och det kan jag förstå att många gör – är det helt ok att dricka dem, men man ska veta hur de är gjorda. En annan sak i samma härad: när produktbeskrivningen säger att ett vin för ca 75 sek lagrats sex månader på nya, franska ekfat (underförstått 100 procent av vinet), kan det vara bra att veta att det är en ekonomisk orimlighet med tanke på att faten (225 l) kostar ca 8000 sek så även om de används flera gånger i kalkylen är det svårt att hamna rätt prismässigt med tanke på att producenten bara får drygt 20 sek för en flaska vin (och då ingår även vinet, flaskan, korken, etiketten och lådan) som den svenska konsumenten betalar 75 sek för – fundera också på varför en producent skulle använda svindyra, nyinköpta fat för ett vin som den bara får dåligt eller halvdåligt betalt för. Tveklöst i sin ordning att gilla och dricka vinet, men det vore snyggare om producenten, importören eller detaljisten gav korrekt information. Avseende detaljisten i Sverige vet jag av erfarenhet att den tror på det importören säger, även när andra importörer påpekar det orimliga i ekvationen (Terrific Wines har fått avslag på offerter pga att man ärligt sagt att vinet delvis gjorts med ekstavar, som kostar en bråkdel av faten, och det med hänvisning till att andra importörer kunnat erbjuda lagring under sex månader på 100 procent, nya franska ekfat för ett vin i prisklassen 70 – 79 sek.). Vet du vad, tror det här får bli ett separat inlägg med tiden – återkommer, högst sannolikt, således…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *