Château Lafite Rothschild 1950

Väl minnandes den inte helt lyckade för att inte säga tämligen misslyckade Lafite 47:an härförleden, tänkte jag att även 50:an säkert är skräp och trams den också. Med både denna tanke och ett visst mått av glädje över min förslagenhet i hågen sökte jag mig till den svenska vinkällaren och plockade upp det nyss nämnda vinet (50:an för som inte hängde med i den senaste svängen) och bara någon dag senare visadeLafite 50 jag stolt upp den för alla middagsgästerna i vars ögon jag genast kunde se vingnideriets svarta ljus lysa och från den stunden följde mig alla, på ett eller annat sätt, för att vara på rätt plats vid rätt tidpunkt, det vill säga då flaskan öppnades. Helt enligt planen ity då de satt sina vinsnikarnäsor i glasen med Lafite skulle jag kasta mig över kvällens övriga viner och då med ett rejält försprång. Dock anade jag snabbt, redan då Hustrun sågs svassa iväg med sitt glas – alltså, alla stod liksom på kö i för att få sin beskärda del – med ett synnerligen belåtet och nöjt leende i sitt annars så rara plyte. Och så fortsatte det. Vinsnikare efter vinsnikare fick sitt vin, doftade på det, ojade sig och svassade lyckligt iväg. Ytterst obehaglig till mods tog jag till slut och stoppade min egen snikarsnok i ett glas, flaskans sista, och möttes till min oförställda förvåning, och än mindre oförställda förtrytelse, av en i högsta grad levande, ursprungstypisk (! både Bordeaux och gammal Lafite) doft med mognad och vital komplexitet och gammallafitigt välintegrerad men ändå påtaglig ek; ett vin som traditionsenligt både var lätt och elegant i sin klass och därtill vitalt utan russin- eller andra överdrivna ålderstoner, riktigt gott, mycket imponerande och synnerligen upprörande. Requiem.

9 svar på ”Château Lafite Rothschild 1950

  1. Vad trevligt att så många fick möjlighet att avnjuta ett tydligen utmärkt vin. 😉 Fick du behålla korken så du kan småsniffa på den?

    • Hm, träning i positivt tänkande?… Men visst, vi spred sannerligen glädje där, 50:an och jag och det har väl sitt motvilliga värde det också…

  2. Fint att du ”nöter ut” de sista buteljerna av nämnda producent. Alla viner av typ ”Rothschild” (hela deras produktion/alla grupperingar) bör framledes undvikas (liksom Adolf Hitler, Mussoliniviner etc.). De hör alla ihop om man granskar dem noggrannare – du har inte en aning (eftersom du gör reklam för konsumtionen/producenten). Bör undvikas å det bestämdaste – för dem som fattar mer än vad som ”syns” – tyvärr skiljer vi produkten från de bakrundsvidriga handlingarna – typ Dolebananer och deras arbets-/produktionsmetoder (bara lite vidrigt i denna jämförelse) och försvarar oss med att vi bara var intresserad av kvaliteten (eller inte visste mer) på produkten.

    • Du har en poäng där och jag var/är alltför vinnaiv för att ha funderat i mer kritiska banor kring vinvärldens toppbuteljer – sannerligen en intressant artikel att skriva för en granskade journalist!

      • Får väl fylla i med att jag själv inte varit (eller är) bättre. ”Nöter” själv ut de sista Mouton och Lafite. Risk för ”nyinköp” är försumbar då priserna på ovannämnda viner skenat iväg upp i ”stratossvären”. En intressant sak att ”kontemplera” över är varför kineserna är så galna i ”Lafite”? Ett lite ”dolt” svar kan vara att bankirgrenar av Rothschild´s pumpat in enorma summor pengar under flera decennier i landet (hemligt naturligtvis) och på så sätt ”infitrerat” sitt ”varumärke/namn” i det kinesiska samhället. Det är bara att titta på USA – större och större landarealer i landet ”ägs” av Kina, ett Kina i USA – otroligt men sant. Dessa bankgrupper struntar fullständigt i vem som äger vad och var – bara de äger ”allt” i bakgrunden (både materiellt, andligt, fysiskt, psykiskt och emotionellt = fullständig kontroll).

  3. Jag har fått lära mig att alltid öppna bjudflaskor god tid i förväg. Då med avskikten att sortera bort flaskor med ev. defekt innehåll. Nu förstår jag att sorterandet kan ha andra fördelar också…

    Man kan tydligen inte lita på Lafite. Heller.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.