Du slösitter där, vid sidan om fönstret och nära gaten målad i Lufthansas grågula färger, och väntar på nästa flight, när, plötsligt!, en slyngel på en fem-sex år uppenbarar sig och ställer sig att på ohängda barns otrevliga vis gallskrika obegripligheter uppblandade med små tjut samtidigt som han viftar och pekar ut genom fönstret. Just som du sitter där som bäst och funderar på när du ska råka sparka omkull ungen från din sittande position eller åtminstone grymta något till en vuxen som ser ut att ha någon form av icke-taget ansvar för oljudskällan , då!, då vänder sig objektet om och nyser rakt på dig och går därifrån.
Dela “Ett fasansfullt ögonblick i Frankfurt am Main” på Twitter
Å fy fa-an!!! / Men jag har en värre story – rena HP Lovecraft. Hotellgatan, Ljusdal, precis framför Statt. En person jag endast träffar i hennes yrke’s vägnar, en servicetjänst. Inte alls nära bekant. Vi möts på trottoaren, hon ler på långt håll och redan här får jag onda aningar. Hon tänker väl inte…? Jomenvisst tänker hon det! En rejäl fem sekunder varaktig KRAM
Bevare oss väl! Livet är inte alltid gott mot oss…