Hur skulle det gå här i världen om det inte funnes ordningsmän och förbudsivrare? Ja, frågan är retorisk. Vi vet alla vartåt det skulle barka. Kort sagt ska inte bara Sverige utan hela mänskligheten vara glad att det finns sådana som er utsände i de av dårskap fyllda återvändsgränderna i det mänskliga intellektet; sådana som inte bara snabbt och finkänsligt snappar upp vad som måste förbjudas och beivras å det brutalaste och som ställer krav på snabba åtgärder, ja, sådana som utgör samhällets och mänsklighetens stöttepelare utan vilka allt skulle rasa samman som ett korthus i en storm med orkanstyrka i byarna.
Dock händer det att även vi som är superhjältar och barnens förebilder slås av trötthet. Det kan till exempel hända i samband med en morgonflight från Kastrup vilken föregåtts av en väckarklocka mitt i natten och en tågresa över bron. Just detta, tröttheten, upptog idag den ovan nämndes tankar under större delen av flygresan Köpenhamn-Hemmet, en tid då denne borde ha författat en skrivelse med flera nya förbudskrav, men så blev det alltså inte. Annars hade samhället vid det här laget redan begåvats med välformulerade krav på ytterst nödvändiga förbud som förbud för danskar att flyga från Kastrup till Nice, förbud för alla att använda armbågarna och trampa folk på fötterna i boarding-köer (med särskilt kännbara straff för resenärer utan guld- och diamantstatus som försöker tränga sig fram trots att de borde resa i lastutrymmet tillsammans med barnen, de förkylda, fyllbultarna och pratmakarna), förbud mot inkompetent markpersonal som inte kan svinga piskan över ett gäng passagerare som löper amok framför gaten.
Nog av. Saken är den, som alla vakna HR förstått, att det här går ju inte för sig: Trötta superhjältar måste muntras upp! Vill därför ödmjukast framföra fyra önskemål: 1. Ett årligt och väl tilltaget apanage från Svenska Staten. 2. Ett månatligt och rundhänt konsultarvode från Svenska Advokatsamfundet. 3. Ett synnerligen väl tilltaget stipendium samt seriös sponsring från företaget Ordning och reda. 4. En kungamedalj (lämplig motivering: ”För ordning i Sverige i tiden”).
Håller såklart med dig i de självklara, rättmätiga och blygsamma kraven (önskemålen) på ersättning MEN, tänker du att ersättningen bara skall gå till dig eller till alla likasinnade (läs Grumpy gubbar) och i så fall hur skall urvalskriteriet gå till? Skall det ske via ansökan med god och relevant motivering? Eller skall man få ersättning efter utfört arbete, dvs efter att ha torgfört ett antal relevanta förbud med passande påföljd? Hursomhelst känns det som att det återstår en del arbete för att ön förslaget skall få en möjlighet att bli verklighet.
Givetvis återstår detaljarbetet och som du så fint antyder gäller kraven (önskemålen) bara mig, dels för att inte spä ut min rättmätiga ersättning, dels för att inte krångla till detaljarbetet. Vill samtidigt passa på att tacka för en påminnelse om en nog så viktig detalj som jag glömde bort i brådrasket och den kvardröjande tröttheten samt chocken som konkretiserades i samband med gate-massans oacceptabla beteende i samband med boardingen på Kastrup: jag ska självklart också få royalty från EU-domstolen i Haag, Svenska Advokatsamfundet, Åklagarämbetet, FN, Ordning och reda, Svenska Staten, Stim och alla berörda parter som tjänar på de förbud som förverkligas sedan jag gått i bräschen och tagit fajten med förfallet och barbariet, alltså, som i fallet i inlägget, Copenhagen Airport och SAS samt Conseil Générale i Alpes Maritime och Var vilka torde tjäna en hel del på att slippa få ner bråkstakarna till kusten.
Då förstår jag hur du tänker. Är det tänkbart att du lämnar någonslags anvisningsprovision för goda förbudsidéer?
Självklart. Det vore mig främmande att vara girig i ett så ömmande fall som behovet av fler förbud.
Du, jag måste åter bolla över väsentligheterna till något mer trivialt men dock njutbart.
En fredag som denna måste man verkligen göra något av betydelse. Därför har jag försökt få lite ordning på mina viner. Av ett litet förråd på nästan 100 vinflaskor så härstammar över 80 av dem från TW. Ett bra betyg på ett sortiment som inte innehåller ”skräp” och en bra marknadsföring via din blogg.
Nu är inte allt frid och fröjd utan jag måste få lite klarhet i detta lilla lager om du har tid och lust att hjälpa mig.
Till min stora glädje hittade jag fyra flaskor Lemelson PN 2009 och 2010. Vill så länge som möjligt kunna hålla på dem men vinner dem något på att lagras mer. Inte mindre glad blev jag när det också dök upp tre buteljer Chateau l´Arnaude 2010. Samma undran där.
C. Margui 2012 har jag även några av men dem finns inte längre att beställa men jag har för mig att dem åter skulle komma i sortimentet. Kan jag dricka dem jag har och därefter nybeställa eller har den utgått?
Sen har jag ganska många C. Davenne PC 2009, 2010 & 2011. Vad tycker du om dem?
Ett mindre antal har jag av Bembibre 2010, Godello 2012, Brunell0 2011, Brescou 2012, Rioja Gran R 2006, Anjou Blanc 2010, Girard PS samt D. Boucabeille 2014. Skall dem drickas eller sparas?
Jag har säkert frågat någon gång tidigare om vissa av vinerna men nu har jag skapat ett system där jag katalogiserar mina viner med egna anteckningar. Vi pratar tekniskt avancerat:)
Till min fasa upptäckte jag att jag inte hade några Ponzi kvar hemma. Skall först beställa hem några Vina Soledad.
Tycker du också att Ponzi är i en klass för sig eller skall jag vidga mina vyer dricka lite mer av RSV och HFE som jag bara har druckit för länge sedan. Har faktiskt glömt hur dem var då jag har snöat in på Ponzi.
Puh, många frågor men som tack för hjälpen så kommer säkert mitt lilla lager inom kort innehålla 90% från TW nu när G. Veltliner är på eventuell ingång.
Kul du hittat fram till Terrifics portfölj och att du uppskattar vinerna!
Hm, jag skulle nog börja dricka Lemelson-vinerna nu. De håller säkert flera år till, men de blir nog inte så mycket bättre nu.
Chateau l’Arnaude: öppnade en 09 igår (!), dock inte ”Chateau l’Arnaude” utan syskonet ”Wallin”. Fortsatt purungt! Min gissning är att Chateau l’Arnaude 10 utvecklas positivt ytterligare något år och att det därefter håller flera år, jag skulle dricka mellan nu och 2025.
Tanken är att Margui ska komma in i lager igen. Just nu ligger frågan hos Ssyetmbolaget (om företaget ska köpa in vinet som ”TSE” igen eller inte). Bör alltså komma som TSE eller i BS framöver. Samtidigt har gården sålts till en stor internationell ägare (Skywalker Wines) så man vet aldrig om de har andra planer för gården och vinernas distribution. Utgå dock från att Margui kommer tillbaka framöver och njut vinerna du har.
Samtliga PC du nämner är strålande, jag skulle börja dricka 09 nu och ta det lugnt med 10 och 11 som är mer lagringsdugliga år. (09 absolut inte ”gammal”, det är bara ett år som utvecklas lite ”rundare” och tidigare).
Bembibre 10: håller många år till. Godello 12: håller många år till men jag skulle ändå ta den i år eller nästa år. Brunello 11: lagra gärna ett par år till. Brescou 12: vilket vin mer exakt? Är det Chateau Brescou är det OK nu men bör vara ändå bättre om ett år. Rioja Bordon GR 06: Bra nu, håller länge, blir inte bättre. Anjou Blanc 10: länge sedan jag provade, vågar inte vara alltför säker där, bör hålla länge än men jag skulle kanske ta det i år eller nästa år (eller låta det ligga många år och se vad som händer). Girard PS: håller länge men vinner inte på lagring, drick nu och fyra-fem år framåt. Boucabeille 14: underbart vin nu så jag skulle ta det 2018-2020 även om det kommer hålla mycket längre (om du har fler flaskor, kanske spara en flaska tio år).
Ponzi är en underbar pinot noir från oregon och även om det finns ett par-tre producenter till (bl a Lemelson) som kan utmana om att vara allra bäst) så är Ponzi min favorit. HFE är en annan typ av vin, mer kraft och pondus och ett vin jag skulle föredra, t ex till en grillad köttbit). RSV är i sin tur återigen helt annorlunda då det är mer typiska Kalifornien/Napa-viner, alltså mer rondör och tillgänglighet, också mycket bra.