Ästad Vingård: Efterlängtat vinsläpp & blendning årgång 2021

Drygt tio efter att Daniel Carlsson och jag träffades på Arlanda flygplats för att prata om Ästads satsning på att bli vinproducent, är det nu äntligen snart dags att släppa gårdens första ”riktiga” vin. ”Riktiga” därför att hittills har alla viner som lanserats varit biprodukter och resultat av det intensiva FoU-arbete som bedrivits under snart tio år. Även om sättet gården kommit att arbeta på till största delen överensstämmer med de ursprungliga teorierna och tankarna, har otaliga varianter testats. Detta i syfte att säkerställa att vi inte haft fel eller om det funnits/finns andra sätt att göra det ändå bättre.Bland saker som testats kan nämnas olika typer av stilla vin – Ästad Vingård producerar mousserande viner, det var den ursprungliga tanken och den kvarstår –, olika typer av jäsningskärl, ögonblicket för att tillsätta svavel, test för mest effektiva ryttling och mycket, mycket annat. Men nu, äntligen, efter många års utvecklingsarbete och i det här fallet 36 månader på jästfällningen, är det alltså dags att visa upp det första riktiga vinet, ett årgångsbetecknat, mousserande vin från 2018. Brasklapp: När jag säger ”nu” menar jag fram i höst/slutet på året. Vinet ska nu degorgeras och sedan vila ett halvår sisådär innan det kan börja säljas (dessvärre bara till gårdens restauranggäster).

Hur det smakar? Hur det är? Ja, om vi inte vore nöjda skulle vi inte släppa det som första ”riktiga” vinet. Vad kan man förvänta sig av det? Man kan förvänta sig ett friskt, rent, elegant och läskande vin med lätta anslag av gul frukt och citrus och en läcker lie-karaktär. Värt att nämna är att vinet, trots att det är 100% solaris, inte dras med druvans baktunga sida, den som alltför ofta gör sig påmind och drar ner vinets kvalitet.

Vad väntar nu? Det kommer att komma fler årgångsbetecknade viner framöver. Tanken med dessa är dels att maxa året, dels att skapa en historiebok över svenskt vin och dess årgångar (åtminstone i Halland). Då själva idén är att släppa fram årets enskilda uttryck kommer de här vinerna att skilja sig åt en del. Vid sidan om årgångsvinet kommer det, så småningom, finnas ett ”non vintage”-vin, där tanken snarare är att  hålla en mer kontinuerlig stil över åren, bland annat genom att blanda olika årgångar. Gemensamt för vinerna kommer vara kravet på frisk syra och renhet utan att förfalla till standardiserade önolog-viner, alltså själlösa viner utan personlighet.Ovanstående, beslutet om när årgången 2018 ska släppas, stod också på programmet när jag i veckan var på Ästad för att blenda årgången 2021. Om det sistnämnda, årgång 2021, kan i all korthet sägas att Ästad nu är på väg in i nästa steg som vinproducent. FoU-arbetet kommer fortsätta (många år…) men det finns nu en vettig och tydlig bas att stå på för arbetet, samtidigt som volymerna ökar, dels tack vare äldre stockar, dels nyplanteringar. Rent krasst innebär detta för Claes, Leonard och Vanessa i Ästads produktion och för Daniel som projektledare och mig som konsult att vi har andra volymer att arbeta med och därmed betydligt lättare att både toppa toppvinet och stabilisera non vintage-vinet.  Det kommer ni konsumenter få känna av när ni i sinom tid får tillfälle att möta de här vinerna. Men först ska de jäsa en andra gång på flaska och lagras i mellan 18 och 36 månader.

4 svar på ”Ästad Vingård: Efterlängtat vinsläpp & blendning årgång 2021

  1. Hej Lars. Jag planterade en liten hobbyodling 2016 efter att rådfrågat dig under ett vinseminarium på Ästad.
    Kan du utveckla vad du menar med Solaris baktunga sida som ofta försämrar vinets kvalitet.
    Min erfarenhet efter 2 års skörd/vinmakning är att ha koll på syran som kan ta överhanden. Det andra är om jag inte snabbt pressar musten efter krossningen kan en bismak uppstå med drag av negativ gräsighet/blommighet. Håller jag koll på dessa faktorer kan man göra ett gott matvin även med enkel hobbyodling.
    Vad anser du vara den ”baktunga sidan?

    • Hej Reino! Kul du gått vidare med dina planer. Tror du redan upptäckt solaris ”baktunghet”, det är nog det du känner när du skriver om ”bismak” som kan uppstå vid oxidation/krossning/skalkontakt. Kort sagt lägger sig en oönskad sordin (ev beskriven som gräs, blommighet eller rent av mandarin eller lätt unkenhet) ovanpå druvans mer ”rena” aromer. Har lite svårt att närmare precisera detta i ord, men just det här sakförhållandet stod tidigt klart för oss när vi började studera druvans olika skepnader både i Sverige och ute i Europa, och det ledde fram till vikten av att alltid hålla druvans arombild ”ren”, vilket man kan göra på olika sätt och inte minst genom att undvika somligt i hanteringen. Sedan kan det förstås vara en fråga om stil; somliga söker kanske en mer baktung arombild eller rent av en inte fullt ut ren arombild. Hursomhelst har vi valt att gå söka druvans eleganta sida och aromerna som följer med den.
      Vad gäller syran och rent allmänt att göra vin i Sverige talar väl allt, iallafall i mina öron, för att vi har bäst förutsättningar för att göra mousserande eller möjligen sött vin i Sverige.

      • Tack för responsen Lars. Av din beskrivning tror jag det är samma bismaker vi känner. Jag kan inte heller tydligt i ord beskriva aromen/smaken, men min erfarenhet är att det kommer med för lång luftkontakt för musten. För skörden 2020 o 2021 (ligger på jästfällningen) gjorde jag ett arbetsschema för att korta tiden mellan krossning-pressning till must i hink med koldioxid och kmbs. Snabbt på med lock. Inga bismaker efter jäsning o mognad, bara rena fräscha druvtypiska smaker. Den vintyp jag siktar på. Ska bli spännande att smaka Ästads mousserande när de börjar servera det på restaurangen. Ha det bra.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.