Vad är det för fel på vår supporterkultur? är frågan som upprepas gång efter annan i supportermordets spår. ”Polisen måste ta sitt ansvar”, säger vissa, ”klubbarna måste ta sitt ansvar”, säger andra. ”Vi kan inte ta mer ansvar för idioter, bråkstakar och kriminella som söker sig till oss än en biosalong kan göra det ”, säger klubbarna, ”det här är ett problem för samhället”. Rätt så, men även om det här mer är ett samhällsproblem än
Foto: Lato
ett supporterproblem i sig innebär inte det att representanter för klubbledningen kan frottera sig med busar eller att klubbarna skulle stå utan ansvar. Snacka om att sända fel signaler. Och det är just det det handlar om: fel signaler. Alla som någonsin ställt sig bakom en ”hata-kampanj” eller ens skrikit okvädinsord om motståndaren eller jublat när någon ur motståndarlaget fått en smäll eller busvisslat när motståndarlagets stjärna har bollen, alla som någonsin gjort det bär ett ansvar för mordet i Helsingborg igår. Det är förlåtligt när reptilhjärnorna är dumma i huvudet, men när människor som tror sig vara vid sunda vätskor nedlåter sig till att agera som statister eller, ändå värre, aktiva aktörer i den smutsiga supporterkulturens utkanter är det oförlåtligt. Vi bör alla fundera över vilka signaler vi sänder till omvärlden, inte minst de yngre supportrarna, när vi håller på vårt lag och kommenterar domarens insats. Det är bara fotboll för helvete. White Stripes.
Dela “Vårt gemensamma supporteransvar & White Stripes” på Twitter
Allt ”hatande” på läktarn har gjort att jag slutat gå på fotboll och hockey. Dessutom, vägen till arena kändes allt för otrygg. Tack och lov finns det bandy, den lagsporten är relativt fri från hat, hejaramsorna är av gammal klassisk still. Det är roligt att heja på sitt lag som ”Skarp Gubbe”.
https://www.youtube.com/watch?v=KNZnkLGFc6U
Visst är det trist att se hur hatet, smygande, fått ta plats på fotbollsarenan och det går inte komma från att vi alla låtit det ske, inte minst genom att aningslöst vara med och belacka, eller i vart fall hålla tyst när andra belackat och genom att gå undan när hatets ryttare visat sina gristrynen.
Samtidigt som det är hög tid att kasta ut hatet – och inte sällan de sjuka politiska riktningar som dväljs däri – från fotbollen, gäller det att fortsätta vårda bandykulturen! Och, vill jag som sydfransos tillägga, rugbykulturen.
Tack för fin video, här kommer mer: https://www.youtube.com/watch?v=9VHlrNeVytQ
Det kanske är så att allt ”tävlande” (hela idén med det)visar på en primitiv del av oss alla vare sig det är ”betyg”, vinst eller något annat. Friktionen och ”kompressionen” (cellernas rörelse) har aldrig varit större i kroppen än nu och det visar sig i många människor idag inte minst hos de som inte är i balans. Roten till problemet är att vi INTE vill utveckla oss, bli ”humana” (humans). Vi älskar ”tävlandet” som en del av oss (kultur=skapat). Titta på ett nyfött barn – vill den ”tävla”?