Som vinmakare har jag blivit bortskämd med att snabbt kunna förstå druvor och viner och att därmed kunna vidta rätt grepp i olika situationer. Syrah, Carignan, Malbec, Petit verdot, Grenache, Cinsaut, Mourvèdre, Cabernet sauvignon, Merlot, Cabernet franc, Braucol, Tempranillo, Sangiovese, Chardonnay, Lin d´Oeil, Sauvingon blanc, Roussanne… och många fler har passerat revy.

Men nu står jag öga mot öga med Pinot noir. Suck.

Topografi, jord, berggrund, vind, klon, beskärning, vatten, skördetillfälle, jäsningstmeperatur, jäst, svavelhantering, malolaktiska jäsning, ja, allt tycks plötsligt spela dubbelt så stor roll. Kul och frustrerande.

På Domaine de Brescou har vi hållit på i fyra år och det är väl först nu som vi kan tro på en bra Pinot. Inte så att åren 2006 – 2008 varit helt fel. Vinerna är okej som viner. Däremot är de inte så bra som Pinot noir som vi skulle vilja.

Pinot noir är, i alla fall för mig, bilden av perfektion: perfekt balans mellan syra och frukt, mellan nyansrikedom och elegans, mellan frukt och ek, mellan naturen och hanthavandet. Om den är bra gjord, vill säga.

Nåväl, årgången 2009 av Domaine de Brescous Pinot noir börjar likna något. Vi är inte i mål ännu men så här långt har vi i alla fall ett vin som uppvisar allt det som bra Pinot ska visa upp. Med detta inte sagt att vi konkurrerar med toppvinerna i Bourgogne, Oregon och Nya Zeeland, men vi är komna en god bit på väg. Och, priserna i Languedoc är fortsatt emellanåt löjligt låga. Med andra ord köprekommendation på Domaine de Brescou Pinot noir 2009 när den släpps om ett par år (gissningsvis under 2011).

I väntan på Pinot noir från Domaine de Brescou kan ni prova till exempel Viognier eller Syrah från samma ställe. Vi försöker göra en frisk och fräsch Viognier och en druvtypisk Syrah i klassisk stil.

viognier

syrah

Dela “Pinot Noir i Languedoc” på Twitter