I tidernas begynnelse var måhända allt bubbel mer eller mindre rosa. I alla fall när blå druvor användes i kompotten. Med tiden lärde sig vinbönderna mer om poängen med finess och elegans och presstekniken gick bokstavligen talat från klarhet till klarhet. Idag blir, om bonden så önskar, också bubbel gjort på blå druvor vitt i färgen.
Men om nu producenten istället vill att bubblorna ska bli rosa, hur gör den då? I princip finns det två sätt att göra detta på, och båda används i bubblornas bubbelområde, Champagne: 1. Vinet görs på eller till del på blå druvor. 2. Vinet görs som ett vitt bubbel, till vilket producenten tillsätter en skvätt rött vin. Tipsar idag om två i er utsändes bland de rosa bubblornas bärkraftiga och eleganta värld fylld av flärd och glam utmärkta rosa bubbel, gjorda på det ena eller andra sättet.
Först ut är den vita crémantens mästare, Clotilde Davenne. De flesta har nog koll på att hennes vita bubblor spöat betydligt dyrare champagner i direktsänd fransk TV och att hon gör vit crémant de bourgogne som ligger närmare Champagne än Bourgogne. Däremot har alldeles för få upptäckt hennes lika bra rosa crémant, påpassligt nog kallad Clotilde Davenne Crémant de Bourgogne Rosé, nr 70576, 189kr. Kanske funderar någon över att priset är högre för de rosa bubblorna än de vita. Oftast är det så. I just det här fallet tillkommer dessutom det faktum att producenten gör lite större volymer av det vita, varmed också priset kan pressas, och mycket små volymer av det rosa. Hursomhelst: missa inte det här finfina rosa bubblet. Sitter inte minst som en hand i handske så här på sommaren (ja, också då det sommarstormar).
Medan vinet ovan görs till 100% på pinot noir och så att säga som ett rosévin (läs mer här), görs nästa vin först som ett vitt bubbel, som sedan kompletteras med en skvätt rött vin. Den vita druvan i vinet är chardonnay och den blå pinot noir. Vinet heter Waris Hubert Succulente Rosé, nr 73056, 389kr och kommer, som den vakne och uppmärksamme HR:en redan listat ut, från den utmärkta champagnefirman Waris Hubert. För er som är natur- och hästromantiker kan det kanske vara ett drickargument att Waris Hubert sköter sina odlingar med hjälp av hästar. För alla kan det kanske annars räcka med att vinet är en liten pärla i sin genre.
Var i vintras med och representerade producenten på den stora mässan för ekologiska viner, 
2.På tal om Muga så släpps deras likaledes mycket populära 
3.För övrigt tarvar sommaren att vi alla har vinkylen full av 
Bränna
Rött! Mer klassiker! Ingen påsk utan 
Bordeaux! Jo, Påsken kräver en röd Bordeaux. Här är fyra, ju mer du pyntar, desto bättre blir det. 
Priset är, självklart, viktigt. Alla som gör vin i Sverige, oavsett vilken råvaran är, kämpar med relationen mellan de fasta kostnaderna och den allt som oftast lilla volymen. De som valt frukt, bär eller björksav som bas har en fördel i att tillgången på råvaran är större och därmed, inte sällan, billigare än de på våra breddgrader fortsatt sparsamt odlade vindruvorna. Den som nu har björkar att tappa gör detta under våren, när saven börjat stiga och innan den hunnit anta en besk ton när det blir varmare framemot sommaren. Upp till 15 liter kan skördas per dag. Detta sker via små hål som borras i stammen och som pluggas igen sedan trädet tappats.
I det här fallet har producenten kunnat hålla nere priset till runt hundralappen (även om vi säkert kan räkna med att prislappen kommer ligga någon tia högre framöver), dels tack vare råvaran, dels tack vare sättet vinet gjorts på. I pipeline, men fortsatt några år bort, ligger ett torrt mousserande vin gjort med méthode traditionelle. Det kommer säkerligen kosta ytterligare ett par tior, bland annat på grund av den långa lagringstid som krävs för att göra ett mousserande vin på det viset (exakt hur lång tid, får det pågående utvecklingsarbetet utvisa, men räkna med minst ett och ett halvt år).
Rent miljömässigt är fördelarna med sav som råvara uppenbara och det räcker kanske med att nämna att björkarna inte utsätts för några kemiska produkter överhuvudtaget. Inte sällan skrivs det att ”vinet odlas giftfritt” och ”druvorna besprutas inte”. Det är uppgifter att ta med en nypa salt. Den som inte växtskyddsbehandlar sin vindruvsodling står vanligtvis utan druvor när det är skördedags (även ekologiska odlingar besprutas, dock ej med penetrerande medel). Björkar behöver vinbonden däremot inte bespruta. Träden tar heller ingen skada av att tappas på lite sav (en fullvuxen och väl bebladad björk kan dricka ett par hundra liter vatten om dagen).
När SAV 1785 hade världspremiär i december 2019 (i Sverige) strök den initiala volymen med på en gång och så har det fortsatt. I februari tog Sav Winery klivet ut i den internationella hetluften och deltog i Millésime Bio, världens största mässa för ekologiska viner. Detta resulterade i export till Benelux och Frankrike (och kanske mer, som den ovan nämnde utsände inte känner till). I Sverige gav Per Styregård SAV 1785 4/5 ”Mycket prisvärt” i fredagens Dagens Industri och den som läser Global Drinks Intel kan i senaste numret läsa om den udda produkten från norra Sverige.
Först tre röda, från det lättaste lätta till det tyngsta tyngsta: 
Sedan tre vita, från det lättare till det smakrikare:
Ett rosé: Ja det finns bara en roséstil som sitter som en smäck året runt: Tavel. Och tipset går till…
Tre mousserande:
Tre juklappsviner (dyrt och zlatan i gatan så bra): 
Och då sittgruppen ovan osökt för tankarna till läsa bok avslutar vi alla de kloka vinråden med ett säkert tips på en bok som alla blir glada över att få i paketet, även de små som ännu inte kan läsa (fråga inte varför, det bara är så enligt Institutet i Schweiz, och den som inte riktigt vill tro på detta får väl köpa en bok och testa själv, vill i det sammanhanget nämna att Institutet i Schweiz genom försök visat att endast köpta exemplar av boken fungerar i sammanhanget): ”