Etikettarkiv: värmebölja

Långtidstest: hetta och sol

Publicerat av
Svara

För några år sedan inhandlade Hustrun några som hon tyckte spännande viner på en lokal supermarché. Skälet till impulsköpet var att sommelieren, som denna dag befann sig i butiken för att lura på intet ont anande kunder vin, var så fantastiskt trevlig. Bland  Hustruns fynd återfanns bland annat ett vin vid namn Grés de Montpellier, tappat på en av vinhistoriens tyngsta och knubbigaste buteljer och med 15% alkohol. Detta vin skulle jag prova, tyckte hon. Jag tyckte att det kunde vara en lämplig produkt för ett av mina långtidstest. Således gömde jag pavan på den i dessa vetenskapliga sammanhang berömda terrassen och lät den stå där ett par år. Fram till för cirka en vecka sedan. Då kom den fram och testades tillsammans med ett gäng gamla trotjänare – utfallet från den provningen har redovisats i en separat rapport; den här lilla rapporten rör endast Hustruns knubbiga femtonprocentare.

Dag 1 (sol, ca 30+, vinet ca 25+): Öppnades flaskan och korken inspekterades. Kort och knubbig som flaskan, dock intakt och med vacker vinsten i sina håligheter. Signalerade lång väg murket kork-inslag i vinet, vilket visade sig stämma då doft och smak skannades av, men först färgen: som fortsatt hade ett litet rött inslag men mest drog åt tegel, doften och smaken så: alkoholinslag (varmt vin med 15% alkohol, hade varit tjänstefel om eländet inte distinkt stinkt alkohol), mogen frukt (mest reminiscenser av mörka bär), integrerad ek, murket korkinslag, rejäl syra.

Dag 2 (sol, ca 30+, vinet ca 30+ (eller mer)): För att verkligen testa vinet ordentligt ställdes i samband med frukosten flaskan dag 2 ut på ett plåtbord i direkt solljus. Då det var över 30+ varmt på dagen och då plåtbordet på plåtbords envisa vis lät sig hettas upp till en inte helt sund temperatur blev vinet rejält varmt under dagen. Efter att det fått svalna lite testades det under aftonens första skälvande minuter. Den stora skillnaden mot dagen innan var att doft och smak nu kompletterats med ett tydligt inslag av potatismos och gammaldags trädgårds-svartavinbär samt en bränd touch, som för övrigt Hustrun tog upp då hon mer eller mindre frivilligt tvingades testa vinet, ”så bränt det är!” sa hon högt och ljudligt och ja, det var det, men den mest frapperande skillnaden mot dagen innan var en ny lååång eftersmak av kartong och bark. Kontentan av testet blev att vinet var i ett oförskämt gott skick, varför det ställdes tillbaka på plåtbordet, där det fick stå en knapp vecka samtidigt som en värmebölja vars hetta och kraft till och med låtit tala om sig på så avlägsna platser som Sverige svepte in regionen i ett värmetäcke och en hetta som hette duga.

Dag 9 (sol, ca35+, vinet ca 30+ (eller mer)): Oroväckande nog är vinet fortsatt vid liv. En stor doft dominerad av oxidtoner slår emot provaren på långt håll. När näsan närmar sig glaset och sätts däri drabbas den av en våg flyktig syra så anmärkningsvärd att såväl en nysning som en fnysning varit på sin plats (men då er utsände i de patinerade och i förekommande fall livsfarliga vinernas dystraste mörkergångar icke låter sig avskräckas av slikt kom inte ett ljud ur hans näsa), i smaken kan nu skönjas en liten restsötma som tidigare legat väl förborgad i diverse vinutsöndringar som nu förflyktigats i värmeböljans förödande framfart, vi noterar också en skarp och spetsig syra sprungen ur den i rask takt ökande flyktiga syran. Samtidigt som vi måste höja på hatten för det här vinet och dess lagringsduglighet tvingas vi med visst vemod hälla ut dess innehåll i närmaste sink på det att ingen av misstag råkar dricka av flaskan.

Musik.

Imperial (Cune) Reserva 1981

Publicerat av
2

I skrivande stund råder överhettning i de nedre regionerna av Provence. Kloka är därför försiktiga med de fysiska utsvävningarna, och de ställer sig definitivt inte att laga mat vid en kokhet spis. Dock höll det igår på att gå riktigt illa för er utsände i de dallrande och kvävande värmeböljornas vågdalar, och detta på grund av att denne undslapp sig ett ”men jag kan laga mat!” väl medveten om att om det är något övriga boende i huset inte tänker låta honom göra så är det just det. Döm om den nyss nämndes förvåning när  Katalanske kockens hustru, gäst i huset, rappt sa ”jamen vad bra Lars, då lägger jag mig i skuggan och läser en bok medan du åker och handlar och fixar krubbet”.Som alla förstår kunde vi inte låta detta ske. Letade därför upp Katalanske kocken, som befann sig på annat håll i huset och därför inget hört, och sa till honom ”Vi har precis kommit överens om att du lagar tapas ikväll, tror du och din hustru behöver åka och handla råvarorna nu, hon ligger på terrassen med en bok.” Då Katalanska kocken är naiv och oskyldig som en orörd nunna och det bästa han vet är att laga mat, misstänkte han inget fuffens utan drog trots värmen snabbt på sig en anständig klädsel och sa glatt åt sin hustru att följa med och handla.Så långt allt väl, även om de där blickarna från Katalanske kockens hustru när hon insåg att hon blivit utmanövrerad i elakt spel var lite otäcka. ”Köp vatten också”, kastade jag förnöjt efter dem och det är då hon säger det, Katalanske kockens hustru, ”Ja men vad bra att det blir tapas ikväll, då kan vi äntligen få den där Imperial 81:an Lars talat så varmt om, ett av hans absoluta favoritviner, en flaska kvar, visst var det så?”. Hon säger det där vänd till Hustrun, som genast undslipper  sig ett ”Jamen självklart, klart vi ska ha Imperial 81 till kvällens tapas, eller hur Lars?”. Panik! ”Alltså, jag var nog mer inne på rosé i värmen. Jag har köpt färdiga isbitar som vi kan ha i. Jag vill absolut inte ha ett tungt rödvin i värmen.” Hustrun… ”Vad bra, Lars, jag har en flaska rosa från kooperativet i Lorgues, de säljer ut vinerna från 2017 just nu, oerhört prisvärda, och om du lägger is i drygar du ut volymen ändå mer, bra tänkt där, och så blir det lite mer rött att dela på för oss andra. Härligt!”

Sorgesam musik.

Värmebölja får vinbonden hålla andan & vintips

Publicerat av
Svara

Sydfrankrike – där det också bor både folk och bloggare och inte minst den sanne HR:ens favoritinfluencer – hemsöks i skrivande stund av en värmebölja med toppar runt 40+. Egentligen inget att orda om såvida det nu inte vore för att vi bönder är besatta av vädret. Noterbart är att den inte bara sydfranska utan tämligen väl utbredda europeiska värmeböljan i år är den varmaste sedan peak-året 2003. Rent anmärkningsvärt är att det faktiskt är varmare nu än då och, detta är viktigt: i år händer det redan i juni, 2003 hände det vid en mer ”normal” värmeböljetid på året, sent juli/tidigt augusti. Merparten av de europeiska vinrankorna mår dock för tillfället bra tack var rejäla vattentillskott under året – vattentillskott som vi inte fick 2003 – men exakt vart det kommer ta vägen vet vi först om några veckor. Vi vinbönder håller andan!Den enes död…

Nåväl, den enes död den andres bröd, ni andra ska ju ha semester nu och dricka vin som funnes det ingen morgondag och då behöver ni heta vintips och de kommer här: Ni har väl inte missat årets comeback i den svenska vinmyllan och på systemhyllan, La Corte del Pozzo Bardolino 2018, nr 2340, 89kr (ja, priset är löjligt), precis så ljust i färgen och lätt i gumpen som en bardolino ska vara, en hel del röda bär och örter, funkar som förstärkt rosé eller som röd motvikt till Parker-följarnas värsta felsteg och missuppfattningar på 00-talet. Till pizza, grillat (fisk, grönsaker, rotfrukter, kyckling), sallader och charkuterier, perfekt antipasti-vin. Från italienska eko-pionjären Fasoli Gino.Rosé

På tal om rosé, en gammal favorit är rosévinet från Bodegas Muga i Rioja. Just nu finns deras topp-rosé, Flor de Muga 2018, nr 95201, 199kr, i ett fåtal butiker i landet (tror det går beställa till ”din” butik men bara genom butiken), läckert, personligt, smakrikt och oerhört välgjort rosévin på garnacha.Fruktansvärt bra vinmakarkonsult

Slår också gärna ett slag för ett vin jag haft äran att vara med och skapa från grunden: Domaine de Brescou ”Fleur d’été” 2018, nr 70323, 99kr, ett mycket smakrikt rosévin på grenache och pinot noir, bara gott och på tok för billigt – hade det inte stått VdP d’Oc utan Côtes-de-Provence på etiketten hade priset varit det dubbla (jag vet, jag har ju gjort och gör rosé i båda områdena). Noterbart, kanske, är att Brescou numer är certifierat hållbart och ekologiskt och CO2-neutralt och att gården har vad som i den här bloggen måste anses som en fruktansvärt bra vinmakarkonsult.Rödtjut

Och så ett kort hopp tillbaka till rödtjutens värld och repetition på tipset Les Sorts Seleccio 2016, nr 70217, 115kr, fortsatt en av Systembolagets mest prisvärda varor för er som söker en fin mix av frukt, kraft och väl integrerad ek, satt i balans av en vinmakare som kan sin sak. Mer rött: pinot noir från Tyskland, eller Spätburgunder som druvan heter här, hursomhelst talar vi om Rings Spätburgunder Freinsheim 2015, nr 71723, 219kr, bröderna Stephane och Andreas Rings har fått massvis av utmärkelser de senaste åren och bland annat utsetts till bästa rödvinsproducenten i Tyskland vid ett flertal tillfällen och av olika organismer och det här vinet kan kanske ge en vink om varför.För bövelen! Allt är inte svart!

Vitt! Det är sommar för bövelen! Och även utan värmebölja kan det sitta fint med ett uppfriskande vin utan färg, som Krug’scher Hof Riesling Trocken Kabinett 2016, nr 72449, 119kr, ett friskt och ursprungstypiskt vin att läska sig med när värmen står för dörren eller räkfrossan sätter in eller när snittarna kommer fram eller mest närsomhelst. Marie Menger-Krug, som gör vinerna på Krug’scher Hof och Motzenbäcker, är dels gammal elitryttare, dels vegan, men viktigast av allt en fantastiskt sympatisk människa och det är bara de sympatiska som lyckas göra de där riktiga fullträffarna också i de lägre prisklasserna (snackepellar och företrädesvis män med sökta manér och inövade berättelser går det tretton på dussinet i vinets värld; Marie är inte en av dem). Ekologiskt och vegan-certifierat.Habil harmoni

Passar i värmen också på att tipsa om det stående fyndet Clotilde Davenne Bourgogne Blanc 2016, nr 5562, 129kr, ja, ni vet, läskande läckert, svalkande syra och friskt fruktigt i habil harmoni med sig självt och omvärlden.Who? T Rex

Sist men inte minst ett synnerligen välgjort och skarpladdat krutpaket för er som vill ha ett friskt, stramt och kraftfullt vitvin, alltså en ekad chardonnay som inte ber om ursäkt någonstans men utan att bli baktungt eller flabbigt: Cabreo ”La Pietra” 2016, nr 76732, 299kr, funkar till så oerhört mycket, allt från skaldjurspasta till kyckling och varför inte grillade rotfrukten eller en grillad köttbit för er som helst dricker ett smakrikt vitt till slik kost.

Musik. Mer sommarmusik. Sommarmusik i original.

2015 nytt 2003?

Publicerat av
Svara

Ska erkännas att det här skrivs en vecka före publiceringen så något oväntat kan ha inträffat under tiden s a s, men om meteofrance.com har rätt har det med undantag för ett tillfälligt åskoväder i vissa regioner fortsatt vara varmt och torrt i hela Frankrike och så har det varit länge nu. Tittar vi bara på södra Frankrike har dagstemperaturerna legat uppemot och runt +30 C sedan början av juni och mellan +35 och 40 C sedan slutet av juni. Även nätterna är varma, alltid över +20 C och ofta uppemot + 25 C. Dessutom är det torrt, mycket torrt. Vi hade en rejäl åskurladdning i mitten av juni och sedan dess ingenting, knappt ens moln på himlen. Visst börjar det lukta 2003 om 2015. Norra Frankrike hade svalare och mer nederbörd än de södra delarna i juni men sedan dess har det varit rejält varmt och torrt – med ovan nämnda åskovädersundantag – på de flesta håll. Såvida inget ovanligt inträffar, som en väldigt sval augusti och september och/eller möjligen osedvanligt mycket nederbörd, kan vi se fram emot ett nytt 2003. Det är vad vinifierat siar – och handen på hjärtat: det krävs ingen Einstein för att komma med den spådomen. Anekdot: avseende de flesta vinområdena i Frankrike, och särskilt i de södra, följde 2003 på ett ganska svalt och nederbördsrikt år, samma sak kommer gälla för 2015. Katrina and The Waves.Meteo France

Nick Hornby: Slam

Publicerat av
Svara

Svågern satte mig på spåret: vi slutade läsa Hornby efter ”How to be good”, en bok som inte höll Hornby-måttet varför vi dömde ut karln som en före detta. Sådan tur då att jag mot bättre vetande flera år senare tog mig an ”A long way down” häromveckan. NågotNick Hornby Slam som gav Hornby-mersmak inför den provencalska värmebölja som sedan en tid sköljer över oss härnere (jaja, ni med era 30 +, kom igen när ni balanserar runt och strax över 40 +) och mitt i denna vattendrivande värme ögnade vi därför igenom ”Slam”. En förtjusande liten bok om hur det är att få barn när man är 16 år. Nu kanske inte alla behövt oroa sig för slika situationer i tonåren men om någon har det kan den kanske känna igen somligt och den som de facto blivit förälder i tonåren känner säkert igen ändå mer och alldeles hursomhelst är det en i vanligt god Hornby-anda underhållande bok med många skratt samtidigt som den förmår behandla ett inte helt enkelt ämne på ett trovärdigt och respektfullt sätt. Rekommenderas. Slam/Wham Bang/Bam o s v.