Backlash

Här håller jag på att göra en massa reklam för Q-rious Semillon och Farmer´s Reserve Chardonnay, då kommer en larmrapport som varnar för vitt vin! Klart man blir förbannad på de tyska forskarna bakom undersökningen.

Skämt åsido: what´s the news? Redan för 20 år sedan kom gamla ärevördiga monopolet AB Vin- & Spritcentralen fram till att vin förstör emaljen och att man inte ska borsta tänderna förrän tidigast någon eller några timmar efter en provning. Den högst vetenskapliga undersökningen leddes av den dåvarande kemisten vid V&S´ laboratorium i Stockholm, Dick Samuelsson, numer rektor för och huvudägare till vinskolan Vinkällan. Vid sin sida hade han bland annat tandläkare och ett antal äldre provare med blott minnen av de gamla gaddarna i munnen.

Ovanstående resultat kommunicerades alltså redan i slutet på 1980-talet och jag är säker på att Dicks elever genom åren, vid Vinkällan och Restaurangakademien, fått lära sig att aldrig borsta tänderna efter (eller för den delen just före) en provning.

Det som förvånar mig lite avseende nyhetsrapporteringen är hur enfaldigt allt för många tycks köpa forskningsresultatet. Alltså inte att vin kan förstöra emaljen – det är självklart – utan att det bara skulle handla om vitt vin. Om någon svävar i tvivelsmål om huruvida även rött vin har ett lågt pH-värde och huruvida även rött vin kan påverka emaljen let there be no mistake, som Bush sa: även rött vin kan påverka tändernas emalj.

OBS! De goda nyheterna är, att den som väntar några timmar med att borsta tänderna och som dricker mineralvatten, gärna Ramlösa, och/eller som tuggar osockrat tuggummi efter vinprovningen inte behöver oroa sig för sina gaddar.

Larmrapporten hade bla plockats upp av dn, expressen och aftonbladet

Mazuelo 2009, 2008 och 2007

Efter diverse irrfärder i Spanien ankom jag igår Rioja och kunde tillsammans med Migeul Hijo och Santiago Perez spana in vingården Quinta Cruz och konstatera att det var dags att skörda Mazuelo. Idag plockade vi in druvorna och det ser riktigt bra ut.

Provade idag också Mazuelo de la Quinta Cruz från 2007 och 2008. Den sistnämnda är utan tvekan den bästa vi gjort (buteljerades i somras), men den behöver åtminstone ett år till i buteljen för att komma till sin rätt och helst ska man spara den flera år. 2007 var ett ganska ”smalt” år och vår Mazuelo har på sitt druvtypiska vis dragit iväg åt en mer ”röd” frukt det året. Det gör den inte mindre god, men mer svårtillgänglig och snipig i unga år. Jag tycker för all del att den som gillade 2006 även ska ta sig an det här vinet, men först om ett år (m a o inte före hösten 2010).

Lynch–Bages och smörgås

Det här låter kanske lite vårdslöst, men det är så att jag under flera år inte haft koll på mina vinkällare (jo, jag har viner gömda lite här och var). Nu har jag försökt bringa ordning i oredan och jag har upptäckt en förfärlig massa viner som jag glömt bort att jag har.

Det positiva med detta är att jag nu har en mängd trälådor som måste öppnas och testas av. Är vinet dåligt dyker de resterande flaskorna upp på en auktion nära dig, är det bra dricks de upp per omgående eller då det förefaller vara lämpligt.

Bland mycket bortglömt hittade jag en del Château Lynch-Bages, som jag en gång i tiden köpte som primörer för ingenting här i Frankrike. Testade igår årgångarna 1985, 1990 och 1993 till hemkörd bruscetta (eller hur de nu stavas, de där italienska smörgåsliknande sakerna) och alla tre höll utmärkt och var dessutom goda till bruscettorna, vilka var belastade med ost, skinka, tomat, paprika och en del annat.

Med andra ord säljer jag inte mina Lynch-Bages. Inte än i alla fall.

Carignan 2009

Det har blivit något av en vandringshistoria att Carignan bara blir bra om man har tillräckligt gamla stockar. Min erfarenhet är att man kan göra bra Carignan även av yngre stockar. Att äldre stockar sedan är att föredra, som alltid, är en annan sak. Däremot har skötseln av stocken, växtplatsen och inte minst skördeuttaget avgörande betydelse för hur bra Carignan kan bli. Få druvor är så känsliga för volym.

När vi nu – idag är det f ö strålande solsken igen – skördar Carignan på Château L´Arnaude är det, som vanligt, frapperande hur stor skillnad det är i mognadsgraden på stockarna som gallrats under sommaren och de ogallrade. Sockerhalten är förvisso en grov indikator för mognad, men den kan i ett sådan här sammanhang tjäna som belysande exempel. Man kan då konstatera att druvorna som körs in (från ogallrade stockar) till rosévin håller runt 11,5 vol % potentiell alkoholhalt, medan druvorna som skördas (från gallrade stockar) för rödvin håller mellan 13,5 och 14 vol % potentiell alkoholhalt.

Hur Carignan-druvorna ser ut i år? Utmärkt.

På torsdag åker jag till Domaine de Brescou för att se till skörden där. Vi är redo att ta in Carignan – druvorna även där och enligt de rapporter jag fått ser allt bra ut.

Det tredje Carignan- eller Mazuelovinet jag gör, gör jag i Spanien hos Bodegas Merino (Mazuelo de la Quinta Cruz). Som det ser ut i dagsläget tar vi druvorna där i vecka 41 och själv åker jag dit veckan efter.