Vinifierat avslöjar: De franska handbollsspelarnas hemliga diet!

Vad är det som gör camemberterna så oövervinneliga i handboll (OS-, VM- och EM-mästare för er som har nollkoll på viktiga skeenden i samtiden)? För att svara på den heta frågan måste vi gå tillbaka till Gunde Svans glansdagar. Denne visade för världen vikten av rätt diet. Idag vet vi att om inte atleten äter rätt, står den sig slätt. Ergo är tiotusenkronorsfrågan i dessa dagar då den frankiske handbollsspelaren förefaller oövervinnelig: Vad äter camemberterna annat än camembert? För att ta reda på detta bodde jag för några nätter sedan på samma hotell som ett franskt elitlag i handboll och det visade sig att den stora hemligheten är frukosten som består av… pannkakor, pain au chocolat och kokt skinka och till det en stor kopp varm choklad. Staffan Olsson & Co, ingen orsak och nej, behövs inga pengar för tipset, se bara till att ta guld nästa gång (och lägg gärna ett gott ord hos Nike åt mig).

Ready Cash!

Det här inlägget har ett enda syfte: att få TV4 eller någon av våra kvällstidningar att mot rejäl betalning ta in mig som krönikör. Ett bra skäl till att göra det är jag på PdA-dagen 2009 tippade Ready Cash som vinnare i PdA 2011. Det gjorde garanterat ingen annan svensk kommentator eller bloggare. I och med vinsten i söndags visade Ready Cash för övrigt att han håller Varenne-klass. Om jag förstått saken rätt hade han kunnat vinna PdA redan ifjor, men huvudägaren tillika dåvarande tränaren, Philippe Allaire, var osmart nog att 1 plocka bort alla fyra skorna 2 låta Jos Veerbeck köra 3 proppa hästen full med antiinflammatoriska medel (ni som läser den här bloggen blev varnade för att det nog skulle gå på tok för Ready Cash förra året). Möjligen vis av dessa misstag har AIlaire sedan dess lämnat sin ögonsten till kollegan Thierry Duvaldestin. I år gick hästen med bättre balans (”Star” (260 g) bak – jodå, sådant vet vi experter) och han kördes av Frankrikes förmodligen bäste kusk, Franck Nivard. För övrigt lär det vara så att när Ready Cash i senaste loppet före PdA gick bort sig, hade Duvaldestin valt att testa ”Flap” (120 g) och det räckte för att få hästen i gungning, vilket var synnerligen olämpligt då trav är en allvarlig sak och ingen plats för lek och gunghästar. TV4, AB, Expressen och ni andra, det är förvisso viktigt att höra av sig snabbt, men i slutändan blir det den som betalar bäst som får mig.

Prix d´Amerique 2011

Mycket prat om Ready Cash och Maharajah och visst kan en av dem vara vinnaren. Prix d´Amerique 2011 avgör om någon av dem, eller båda, faktiskt håller Ourasi/Varenne/Moni maker-klass. Gör någon det, har vi vinnaren där. Annars kan lika gärna Oasis Gede – alla hästar är väl preparerade för PdA, men frågan är om någon annan preparerats så väl i skymundan som Oasis Gede – eller Olga du Biwetz, Oyonnax eller Quaker Jet vinna. Nu är det på gott och ont dock så att jag redan för två år sedan utropade Ready Cash till vinnare av Prix d´Amerique 2011 så jag får väl hålla fast vid det. Hursom: jag åker dit och kollar saken åt er. Nu.

Joggandets estetik & Kurre Hamrin

Redan Kurre Hamrin förstod att klä sig, varför han alltsomoftast rullade ner de larviga fotbollsstrumporna till anklarna och tog en eller annan smalbenssmäll utan att gnälla. Joggare som hemfaller åt knästrumpor har inte förstått joggandets estetik alls. Knästrumpor är något man har mot blodpropp på långflygningar och på St Andrews.

Eric Cantona

tal om Eric Cantona så har jag alltid undrat om Crystal Palace-supportern förstod vad som höll på att hända eller inte. Om han förstod det måste det ha varit ett kort, fasansfullt ögonblick för honom, den retlige grisen (shit! han kommer hitåt, han är galen, hjälp, han … han sparkAJ!). Om någon mot förmodan missat Cantonas enda kommentar till händelsen finns den här.

Nike & jag

Det är inte för att jag är sur, fast jag är det (jag menar: var är sponsringen? och nu nämner jag Nike igen utan att få betalt, det tär på tålamodet och i värsta fall, understryker jag för Nike, börjar jag snart springa för Adidas eller Asics istället), men nu har jag till min mail fått det hittills mest skumma meddelandet från Nike+: ”Now your Facebook friends can cheer you on in real time during your run.” Holy Moses! Vem vill bli ”cheered on” via en iphone-app när man har fullt upp med att hitta hem, undvika hundar och inte stuka fötterna. Jag är hellre med i ”Bonde söker fru” fast jag är gift.