Några av vinifierats senaste tweetar: ”Sigtunaskolan har tagit stryk av den senaste tidens skoldebatt.” ”Norwegian borde ha kända nordiska skatteplanerare på stjärtfenorna.” ”För att slå vakt om framtiden vill Sd tillåta järnrörsbefruktning.” ”Den 1a december utkommer bloggen vinifierat som bok, en blok.” Bonus: vinifierat kan avslöja Sd:s nya slogan: ”Rör inte min kompis.”
Sannolikt har det aldrig varit lättare än nu för masochisten att tillfredsställa sig. Och
Cults
sannolikt har det aldrig varit lättare på arbetsmarknaden för otåliga, pedagogiska oförmågor att få jobb. Allt tack var telebolagens ogästvänliga service-avdelningar. För att nu inte tala om Ryanair – flygbolaget som tillfredsställer inte bara masochistresenärer och sadistkabinpersonal utan också voyeurer. Vi försöker släta över måndagens grumpyattack med lite Cults.
Enligt Di häromdagen gör IMF bedömningen, att ” finanspolitiska åtstramningar har större effekt på tillväxten än man tidigare har trott”. Av detta kan man dra två slutsatser: 1. IMF har börjat tala som en fotbollsspelare och talar om sig själv som ”man”. 2. IMF håller även fortsatt, trots ständigt påfyllning av vad som annars förefaller vara kompetenta människor, sin konstant höga inkompetensnivå.
Jag gillar verkligen USA, men om det är något som borde förbjudas så är det alla dessa gappratandes amerikaner som landet är fullt av. Oavsett om det blir Obama eller Romney hoppas jag att den nyvalde presidentens första åtgärd blir att förbjuda gapprat såväl inom landets gränser som generellt då medborgarna reser utomlands.
I min enfald trodde jag att avataren var ett gudaväsen, sänt till Jorden för att hjälpa
Stensäker avatar
människan i tider av elände och ofred. När jag nyss bytte ut min så att säga automatiska ”äggbild”, som alla nybörjare på twitter får, mot en bild av den steniga versionen av Tavels jordmån, visade det sig att min bild är min avatar eller något sådant. Hur som har jag inte för avsikt att fördjupa mig i ämnet, sitter nöjd med att tro att jag har en egen avatar i form av denna stenbild. Trygga i denna vår förvissning chillar vi vidare, nu med El Perro del Mar i en fin cover.
Vem skriver så här i sin ”Uppförandekod för leverantörer”: ”Att delta i FN:s Global Compact och tillämpa dess grundläggande principer inom områdena mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och bekämpning av korruption är ett sätt för oss att visa vårt företags sociala ansvar (Corporate Social Responsibility — CSR)”? Svaret är Vattenfall. Vem skriver på sin sajt bland annat, att ” vi agerar alltid i kundernas och företagets
Kvinnofri, Ikeakorrekt bild?
intresse” och ”vi behandlar andra på samma sätt som vi själva vill bli behandlade”? Telia Sonera, som får förmodas inte bara utgå från att företagets kunder tycker att Uzbekistan–affären ligger i deras intresse utan också att företaget självt gärna blir mutat. Avslutningsvis noterar vi denna CSR-grumpyiga dagen, att IKEA lever upp till sin uppförandekod genom att säga att det är ”olycklig” att man svassar för diktaturen i Saudiarabien och negativt särbehandlar kvinnor på ett uppseendeväckande vis. Att de sedan får det att låta som om det inte är IKEA utan IKEA som är ansvarigt för det här, varför IKEA inte kan hållas ansvarigt, är en uppvisning i underskattning av konsumenternas intelligens i klass med Ryanairs O´Learys uttalande om att bolagets kunder är idioter – möjligen utmärker sig IKEA genom att anse att de kvinnliga kunderna är större idioter än de manliga.
Undrar om Norwegian fullt ut insett den ordagranna betydelsen av sitt politiskt korrekta påfund att kalla sig ”The businesshen´s airline” och att detta inte bara kommer att spridas i Sverige? Här kan man för övrigt läsa mer om The Business Hen.
Take off
Det är nu mer eller mindre 50 år sedan Rachel Carsons banbrytande ”Silent spring”
Rachel Carson - banbrytare.
publicerades. Gissar att alla gamla stofiler redan läst den, men om uti fall att det inte är så må denna pinsamma stofil slå sig ihop med de tonåringar som ännu inte tagit sig an Carsons klassiker. vinifierat utgår från att Rachel Carson skulle ha gillat Mirella Freni och klämmer till med henne så här på fredagseftermiddagen.
Som svensk eller, för den delen, feminist, kan man säkert tycka, att ”kom igen Assange, se till att pallra dig hit nu, har du gjort fel ska du ha fan för det och det där med att utlämnas, tror du att Sverige är en bananrepublik eller?”. Ja, det är just det där sista Assange tror, bland annat grundat på att Sverige låtit amerikanska agenter, i största hemlighet och mot den svenska lagens intentioner och bakom de svenska medborgarnas ryggar, plocka upp folk i Sverige och föra dem till utländska tortyrcentra. Klart karlen är skitskraj. Anmärkningsvärt är för övrigt att Sverige kan göra det tidigare i inlägget nämnda onämnbara, men inte ge Assange garantier för att han inte ska bli utlämnad till USA. Man kan alltså vara flexibel i förhållande till lagar och annat ibland och ibland inte. Inte särskilt
snyggt och för många av oss rent av pinsamt, fegt och direkt orättfärdigt och ovärdigt ett Sverige som säger sig slå vakt om mänskliga rättigheter och frihet. Mot det ovanstående kan man invända ”Men karlen är ju skyldig till högförräderi!”. Kanske. Och i så fall i USA och då kan han, faktiskt, dömas till döden. Utvisar Sverige, normalt och officiellt är bäst att tillägga, folk som riskerar att dömas till döden? Således, oavsett vad vi tycker om Wikileaks som företeelse eller Assange som person är Sveriges agerande just nu osnyggt. Allra sist: för övrigt må delar av Wikileaks material betraktas som högförräderi på vissa håll, inte bara i USA, men man kan inte komma ifrån att det i grund och botten rör sig om undersökande journalistik av stora mått – en journalistik som även varit pinsamt avslöjande avseende vissa svenska förhållanden och kommunikationer.
Vad gör människorna, försöker förbjuda Tintin? Tintin-talibaner! Nu har det här med Förbudssverige gått alldeles för långt: vinifierat kräver ett omedelbart och lagstadgat förbud mot Tintin-förbud! Månne skulle karlen ha avstått från att åka till Kongo och den delen av hans liv behöver man kanske inte okritiskt visa för landets barn, men i övrigt får man nog ta sig funderare på hur illa däran Tintin var i förhållande till övriga västvärlden, till exempel majoriteten svenskar från samma tid – fast det är i och för sig en intressant tanke: vi raderar ut våra förfäder före 1960, för att nu inte tala om före 1940. Musik!