Jo, så förhåller det sig.
Kategoriarkiv: Världen
Tung tysk tänker till
SVT text förmedlar idag på morgonen: ”En tung tysk bilprofessor, Ferdinand Dudenhöffer vid Duisburg-Essen-universitetet, menar att Saab Automobile på sikt kan få svårt att överleva. – Jag är osäker på hur länge deras kassa håller. Och ju större försäljningsmotgångar det blir desto svårare är trenden att vända, säger han.” Ska till en tung tysk bilprofessor för att komma på det.
Inga uppsägningar på SR
Sveriges Radio ändrar sig och säger inte upp medarbetaren som på sin fritid skrev en bok om kungen. Därmed slipper SR att retroaktivt säga upp alla som researchade och rapporterade om Björn Rosengrens besök på Tabu, Mona Sahlins Toblerone och Cecilia Stegö Chilòs TV-licens med flera.
Parakvat & kavat prat om framtiden
För er som tycker att bananer och ananas och växtodling är hippt och oemotståndligt spännande eller åtminstone en fråga som har med människosläktets fortlevnad att göra tipsar jag om följande länk till SvD. Läs nu inte bara den aktuella artikeln utan även tidigare inlägg. Hippt, oemotståndligt intressant och en fråga som har med människosläktets fortlevnad att göra. Och vinets, vinodlarnas och vindrickarnas framtida väl och ve. Och så får ni veta vad parakvat är om ni slår upp länken.
Tips på Krav-odlat, kavat prat- och matvin att skölja ner parakvat och beska sanningar med.
Bananas! goes Ananas!
Blommor & bin & pesticider
Överraskningarnas Merlot och Traminer
Tålmodiga och hängivna vinifierat.se-fans följer med samma spänning som jag skörden på Krim i år. Vem hade trott det för bara något år sedan? Då var detta oss lika likgiltigt som huruvida övergångsställena i Turkmenistan är utmärkta med vita streck i gatan eller ej. Men nu brinner vi av iver: låt oss så få veta vad som hänt! Nåväl, chansningen med Saperavi gick hem och nu ligger ett synnerligen kompakt och potent vin i tankarna (en rejäl duvning med ek som hade kunnat ha ihjäl vilket vin som helst märks knappt här). Syra så det nästan går hål på tanken, men en stor del av denna syra är äpplesyra. Huruvida vi kan genomföra den malolaktiska jäsningen nu, och därmed runda av syran, är däremot osäkert. Eftersom jag vägrar använda de gamla bakteriehärdarna till ekliggare finns ingen tempererad lokal för ändamålet (ståltankarna har bara tak över sig). I värsta fall får vi invänta våren (de flinka ukrainarna har dock förstått problemet och en ”malo-källare” ska byggas). Annat som gått bra är bland annat druvan som jag egentligen inte tycker om att arbeta med, Merlot. Överraskande bra. Men roligast är, också till min förvåning, Traminer och, för all del, Pinot Gris. Idel druvor jag inte direkt omfamnar som vinmakare. Därför extra kul. Pinot Noir gick åt skogen. Vi skördade då analysen visade full mognad, men med druvorna väl i tanken hade någon gjort en gruvlig felmätning och Pinot noir skördade vid 10,5 % gör ingen glad. Aligoté, Rkatsateli och Cabernet sauvignon är inte så tokiga. Cabernet franc ännu för oklar för att man ska kunna dra en slutsats, men mycket lovande, eventuellt bäst av de blå. Nu återstår bara att skörda ett styvt ton druvor på stäppen och de används för brandy och basvin för mousserande. Inget jag behöver beblanda mig med så nu åker jag hem till Frankrike igen.
Liu Xiaobo, norsk mänsklighet & kinesiskt förtryck
Mot en livsfilosofi enbart baserad på att den starke överlever, har människan försökt skapa Civilisationen. Och sedan länge har kampen stått mellan Civilisationen och Barbariet. Då och då, sedan industrisamhällets början sisådär, har det funnits länder som är den hänsynslöse kapitalistens våta dröm och därför närmar sig Barbariet, samtidigt som de undergräver förtroendet för och solkar ner den civiliserade kapitalismen. Länder där regimen håller den sociala oro som alltid uppstår när orättvisorna blir oacceptabelt stora i schack så man slipper dela med sig eller ta hänsyn ens då man exploaterar naturresurserna. Samhällen där framstegen blir imponerande och rekordsnabba, men till ett högt pris av mänskligt lidande, stora orättvisor och total ofrihet. Vår samtids mest korporativistiska – och ett av de mest förtryckande – samhälle är det kinesiska, som felaktigt ibland kallas ”kommunistiskt”. Det har det knappast någonsin varit även om tanken kanske fanns där för 61 år sedan. Däremot har det varit en utpräglad förtryckarstat och militärdiktatur. Och är så i minst lika hög grad idag som någonsin – även om färre människor dödas nu än under Maos m fl terrorstyre och sociala experiment. Om militärdiktaturen i Kina vilar på någon ideologisk bas är det snarast, som i Nordkorea, konfucianismen. Inför denna svinaktiga regim svassar än den ene än den andre eftersom de ser att det finns två kronor att tjäna. I sådana tider är det skönt med den självständigt tänkande och modiga Norska Nobelkommittén, som tar ställning för civilisationens fredsbudskap i kampen mot Barbariet och gör det genom att ge Fredspriset till Liu Xiaobo.
Göran Hägg, Dante & Pape Clement
Det är alltid intressant att se hur vi i Nuet skriver om historien och hur vi tar historiska personer och anpassar dem för våra egna syften. Om man ska tro propagandan från Château Pape Clement var påven Clemens V en riktig hejare som inte bara direkt deltog i vintillverkningen utan också var en synnerligen handlingskraftig påve. I sin utmärkta bok ”Påvarna” – läsbulla utfärdas härmed – konstaterar Göran Hägg, att Clemens V är ”en av de för kyrkan mest katastrofala personer som innehaft ämbetet som påve”. Trots att det är tveksamt om ”han och kung Filip (Philippe IV le Bel) alls kunde tala med varandra” (den förre talade occitanska, den senare ”franska”) förhindrade det dem inte från att skylla den förre påvens, Bonifatius, tillkortakommanden och bannbullor på tempelriddarna, vilket ledde till att merparten av dessa inom kort brändes på bål för att de ägnat sig åt ”avgudadyrkan och homosexualitet”. ”Till skillnad från dem som begick inkvisitionens övergrepp eller drev häxprocesserna kan varken Clemens eller hans omgivning för ett ögonblick ha trott på de absurda anklagelserna,” skriver Hägg, som också konstaterar att Clemens passade på att hänge sig åt nepotism av sällan skådad omfattning. Tilläggas ska, att Dante i ”Den gudomliga komedin”, välförtjänt enligt Hägg, placerade Clemens V som näste man upp och ner i hålet i ”Inferno” ovanpå de likaledes usla påvarna Nicolaus och Bonifatius (se ovan). På tal om slottets version som, som alla förstår är direkt löjeväckande, är den även historiskt felaktig såtillvida att Clemens inte hade något val: han kunde inte sätta sig på påvestolen i Rom. Han avled, efter en kringflackande tillvaro, i Carpentras (inte Avignon). F ö låg varken Avignon eller Carpentras i Frankrike vid den här tiden (jfr slottets propaganda) utan i Provence, som tillhörde det tyska kejsardömet och närmast löd under kungen av Neapel. För den som nu undrar: den påve som först installerade sig i Avignon på riktigt var Clemens efterföljare Johannes XXII.
Succé i Anaklia
På tal om vem som säger vad, vem sade nyligen i samband med ett ”patriotiskt läger” i Anaklia: ”Vitryssland har uppnått succéer och utvecklat sin ekonomi trots de utländska påtryckningarna”. Vladimir Putin någon? Nej, rätt svar är den av Sverige så omhuldade georgiske presidenten Mikhail Saakashvili.
