SVT text förmedlar idag på morgonen: ”En tung tysk bilprofessor, Ferdinand Dudenhöffer vid Duisburg-Essen-universitetet, menar att Saab Automobile på sikt kan få svårt att överleva. – Jag är osäker på hur länge deras kassa håller. Och ju större försäljningsmotgångar det blir desto svårare är trenden att vända, säger han.” Ska till en tung tysk bilprofessor för att komma på det.
Vingårdsmaterielfirman Vinséo ville göra reklam för sig själv genom att till olika vinodlare ställa frågan ”Vad kostar det att producera ett kilo druvor och vad får man för det?”. I veckan debatterade sålunda diverse vinprofiler saken vid ett seminarium anordnat av nämnda Vinséo. Kostnaden visade sig vara runt 1,4 €/kilo för biodynamikern Emmanuel Cazes (Domaine Cazes) och kvalitetsproducenten Gérard Bru (Château Puech Haut). Båda säger sig ta ut mellan 24 och 27 Hl/Ha. En slutsats man kan dra som åhörare till debatten är att nämnda producenter då måste ta rejält betalt för att överleva, men som debatten arrangerades av Vinséo blev slutsatsen också… ”bevattna mer (och öka ditt uttag)”. Inget fel i det, men kanske ett aningen sökt svar? Laurent-Emmanuel Migeon från Groupe Evoc – nu talar vi massproduktion och bevattning – menade att Evoc producerar vin för mellan 0,2 €/kilo (lägre klassad mark, uttag 90 Hl/Ha) och 0,6 €/kilo för AOP. Vincent Pugibet (Domaine de la Colombette), slutligen, som representerar en produktion inriktad på viner med låg alkoholhalt, berättade att hans kostnad hamnar på 0,2 €/kilo. Alltid. Förklaringen till detta är bevattning (högre skördeuttag) och mekanisk beskärning (spar 1000 €/Ha och år, samt de besparingar som görs genom att inte stötta vinrankorna). ”I Australien sköts, enligt CSIRO, 65 % av vingårdarna på det här viset,” visste Pugibet att berätta. Vad får man betalt då? Nja, Evoc har ännu inte nått de 3500 €/Ha man har som mål, endast ett av medlemskooperativen når 3000 €/Ha. Å andra sidan, berättade Laurent-Emmanuel Migeon, tjänar de bra med pengar på sina alkoholfria viner, men även på att extrahera resveratrol och att producera bordsdruvor. Efter detta kunde Gérard Bru avrunda med att konstatera, att även om Château Puech Haut faktiskt gjort ett försökt att diversifiera med billigare vin, men det fungerade inte så man blir sin läst trogen, vilket kanske vi vinälskare inte alls har något emot?
Om man kokar ihop GY!BE och Primal Scream får man en 65daysofstatic-soppa, som också kan smaka så här.
Efter belgisk film är turen kommen till belgiskt vin. Enligt Terre de Vins odlades vin i Belgien på en mer professionell bas till och med 1500 – talet. Efter att under flera sekler ha varit förpassad till trädgårdar och växthus gör nu vinstocken sitt återtåg i den fria naturen. De senaste tio åren har odlingarna ökat till 75 Ha och den totala produktionen till 400 000 liter. Fem appellationer har man redan hunnit skapa och två till är under utarbetande. Man odlar dels druvor som den svenske vinbonden känner igen, som Solaris, dels mer franska varianter som Chardonnay, Pinot Noir och Pinot Meunier på krita för framställning av mousserande vin. Kanske värt ett studiebesök för svenska vinodlare?
Om jag skulle presentera Hotel Talisman (HT) i Koktebel positivt skulle jag skriva så här: HT har inget gym eller spa, men väl masserande madrasser, som inte direkt diskret gör sig påminda både här och där i form av stålfjädrar och andra utstickande föremål, som finns där tack vare att man inte lagt någon stoppning i madrassen, allt för att göra vistelsen så behaglig som möjligt för gästen. Och vem behöver för övrigt ett gym när det saknas hiss? Värmeelement finns. En detalj är att de för det mesta inte är igång. Detta med tanke på miljön. Kort sagt är HT det perfekta hotellet för den miljömedvetne gästen. Här slösas sannerligen inte med naturens resurser och det är ungefär lika stor chans att det inte kommer något ur vattenkranen som att det gör det, vilket, när man tänker närmare efter, inte bara är ansvarstagande sparsamhet utan också ett spänningsmoment för gästen och dennes närmaste omgivning. Har du lyckan att hamna intill en granne som röker kan du lugnt räkna med att få dig en gratis omgång passiv rökning – utan att ens behöva be om det! För att förenkla för gästen och för att hålla rätt fokus – kundernas trivsel – finns varken frukost eller andra gastronomiska påhitt och för att göra det mer cozy för den ensamme resenären är väggarna tunna och dörrarna inte riktigt inpassade i dörrkarmarna – detta ger en varm och behaglig känsla av samhörighet. Kort sagt har gästerna på HT inga hemligheter för varandra. Faktum är att man även kan känna lukten av tidigare gäster i såväl heltäckningsmattan på golvet som de traditionella täckena, vilket bidrar till den där känslan av helhet och fullkomlighet och att vara del av ett större sammanhang, som hotellets gäster sätter så stort värde på.
Frågan är om inte belgisk film är roligast i världen. Kanske är det så därför att Belgien inte bara är ett land som skummar av öl utan också vilar på en skum historia. Här är ytterligare ett mästerverk från bryggeriernas och de meningslösa politiska bråkens land: Aaltra. Vansinnigt kul. Måste ses. Här får ni ett smakprov på vad som bland annat möter filmens hjältar sedan de lyckats ta sig från Belgien till Finland (vilket de alltså ska göra, varför?, det får ni veta om ni ser filmen) . PS Som den äkta komedi Aaltra är börjar den som tragedi.
Sveriges Radio ändrar sig och säger inte upp medarbetaren som på sin fritid skrev en bok om kungen. Därmed slipper SR att retroaktivt säga upp alla som researchade och rapporterade om Björn Rosengrens besök på Tabu, Mona Sahlins Toblerone och Cecilia Stegö Chilòs TV-licens med flera.
Vitisphere.com citerar Sud-Ouest i veckan och konstaterar, att den ekonomiska situationen i Bordeaux förmodligen aldrig varit så svår som för närvarande. Medan toppslotten som vanligt slår rekord (nu i Kina) fortsätter övriga Bordeaux-producenter att tappa i såväl försåld volym som omsättning. Detta har pågått det senaste decenniet och accelererat sedan 2008, trots den i största allmänhet synnerligen hyllade årgången 2009. Med det gamla talesättet ”Litet år, stort vin, stort år, litet vin” i bakhuvudet kan man ana sig till att det är läge för att handla på sig lite Bordeaux-viner. Bortsett från toppslotten har det aldrig varit billigare. Jag tipsar mer än gärna än en gång om Aubert-Vignobles billiga viner från Château Saint-Antoine.
I oktober var det inte alltid så muntert här, men redan vid mellanlandningen i Kiev förstod jag att något var på gång: Aerosvits markpersonal gick runt med krigsmålningar på kroppen och fjädrar i håret. Väl framme i Simferopol var det rent livsfarligt. Eldfängda pilar och tunga tomahawker flög genom luften och om inte kavalleriet kommit tappert trumpetandes i sista stund vet man aldrig hur det hade kunnat sluta. Klart över tjugo plus här idag och indianer mest i varenda buske (någon påstod, att indianerna egentligen är indier eller rent av britter, men den medicinen bet inte på mig, varför jag idag köpt mig ett repetergevär från Winchester). Den malolaktiska jäsningen då, hur har den påverkats av allt detta? undrar ni nu med en otålighet som balanserar på kraterkanten till vansinnets vulkan. Jo, trots indianerna och värmen har inte den malolaktiska jäsningen velat ta fart i våra tankar, som, tillhör historien, står under tak men utan väggar och därför lätt blir lite för kalla när hösten slår klorna i kullarna ovanför staden Koktebel, där produktionsanläggningen stoltserar med sin skorsten. Således har varken indianer, indier eller britter hjälpt så här långt, men som tur är finns det vinmakare och mer om det blir det i nästa inlägg.
Dela “Indiansommar, malolaktisk jäsning & klipphängare” på Twitter
Bästa rubriken på vinifierat.se någonsin? Men icke desto mindre korrekt, för här kommer en liten avrundning på det korta inlägget om champagne. Guy Charlemagne Brut Nature, för att vara övertydlig, är ett nytt vin i champagnehusets portfölj. Släpps förmodligen inte i Sverige före Nyår så för nyårsfirandet föreslår jag någon av husets andra, också bra, produkter. Deras toppnummer, Mesnillésime, byter snart årgång från 2002 till 2003 och deras 2003 är, som många andra 2003:or, faktiskt riktigt bra, även om de ofta är lite otypiska och mitt tips är att man ska dricka 2003:orna ganska snart, vilket inte behöver vara en nackdel. Självklart är 2003 inte ett toppår i Champagne.