Valda verk av T.S. Spivet

”Valda verk av T.S. Spivet” är en så bra boktitel att det är svårt att göra en bättre rubrik till ett inlägg om nämnda alster. Uppenbarligen älskar kritiker världen över den här boken av Reif Larsen. Under 2010 var det för en manisk tidningsläsare svårt att inte springa på något om boken åtminstone ett par gånger i månaden. Nu har jag läst den själv och ja, den är snygg, ganska egen och både småspännande och underhållande och det är lätt att stämma in i de många läsrekommendationerna. Larsen är ingen Saramago, men en bra, påläst amerikansk författare, det vill säga enklare språk, lite mindre vikt och mer underhållning än en tungviktare från Portugal. Valda recensioner av ”Valda verk av T.S.Spivet”: Tidningen Kulturen, Svenska Dagbladet.

Château L`Arnaude mitt i vintern

Vad händer på en vingård mitt i vintern? undrar kanske ingen av er, men det ska jag nu berätta i alla fall. Eller åtminstone vad som händer på Château L´Arnaude just nu. Alldenstund årgången 2010 trots ett svårt växtår var fantastisk överlag, har det varit lätt att blenda i år. Således är såväl vitvinet som rosévinerna redan färdiga, ja de är till och med klarade och väntar nu på att buteljeras om några veckor. På rödvinssidan tar vi det lugnt. Allt är så bra att vi kan välja och vraka och göra lite som vi vill. Normalt är annars att man alltid har någon tank eller ett eller annat fat som gått åt skogen eller inte blivit så bra som man hoppats, eller som rent av fått panikskördas med bristande kvalitet som följd. Merparten av de viner som ska läggas på ekfat är i faten och varenda behållare rödvin är i utmärkt skick såväl sensoriskt som analytiskt. I vinkällaren allt lugnt med andra ord. I vingården är det lite knepigare. Det har regnat mycket de senaste två månaderna, men tack vare den fantastiske Fabrice i vingården ligger vi ändå väl till med beskärning, ståltrådsdragning och stolpbyten. Längre fram, när ”basjobbet” är gjort kommer Fabrice att återplantera i en del gamla fält, där vinrankorna med ålderns rätt börjat falla ifrån i måttlig mängd (är mängden för stor är det bättre att omplantera hela fältet; genom att komplettera ett gammalt fält gör man dels myndigheterna glada (de kräver en miniminivå för antalet stockar per hektar), dels behåller man sina bästa stockar samtidigt som man klarar kvantitetsmålen med de nyplanterade stockarna, som emellanåt skördas för sig just för att kvaliteten ska vara på topp).

Vintips: Terrific Bargains!

Eftersom jag nu har ett finger med i Terrific Wines (nej, ni får ingen länk här, hemsidan är förskräcklig, men en ny är på gång i februari) i Sverige och bland annat letar vin åt företaget kan jag inte annat än gotta mig åt senaste numret av svenska Allt om Vin och dess ”Stora Vinguide” som jag i dagarna fick i mina händer. Elva Terrific-viner bedömda. Tio fick högsta betyget ”Bästa köp”, det elfte nästhögsta betyget ”Rekommenderas”. Lite försmädligt med det där elfte vinet, men de tio vinerna ni måste köpa är (samtliga i beställningssortimentet, som sig bör): 08 Chablis, 07 Chablis GC Les Clos (07:an redan slut, köp 08:an istället, även den fick Bästa köp fast under rubriken ”Nyheter i beställningssortimentet”), 09 Muga Blanco, 09 Muga Rosato, 08 Domaine de la Grand´Cour Feurie Clos de la Grand´Cour, 08 Domaine de la Grand´Cour Felurie Cuvée Vieilles Vignes, 07 Château Saint-Antoine, 07 Fleur Saint-Antoine, 07 Lemelson Six Vineyards Pinot Noir, 07 Lemelson Vineyards Thea´s Selection Pinot Noir.

ABC om NPK – ett inlägg om skitkastning

Varför göder man vingårdar när mager jord är bäst för kvaliteten? frågade en yster yngling med huvudet på skaft. Hm, först får vi då göra klart vad som avses med gödning och för det mesta menar gemene man handelsgödsel som säljs enligt formeln NPK (kväve, fosfor, kalium) och i lite olika varianter. Ungefär samma saker tillsätter den som dyngar på med hemkört från ladugården, fast då med mindre precision avseende förhållandet mellan N, P och K. Vid sidan om detta kan man, särskilt avseende grödor som vinrankan, tillsätta diverse mineraler (också en form av gödning). Om frågan inledningsvis omformuleras till ”Måste man göda med NPK?” är svaret, att ja, det måste man om man vill ha stora skördar och nej, det måste man inte om man satsar på låga uttag för dyrare viner (lägre uttag medför högre pris om lönsamheten ska bibehållas, det kan t o m svenska grundskoleelever räkna ut); däremot behöver sannolikt även den med lågt uttag tillsätta mineraler understundom, och kanske plöja ner gräset och klövern mellan raderna då och då (ger naturlig NPK eller i vart fall N). Med andra ord: hur mycket och med vad man behöver göda beror i grunden på volymen man vill ta ut (och, förstås, markens beskaffenhet; den som vill ta ut stora skördar på mager jord måste göda mer med NPK). Går det att göra vin utan att tillsätta NPK? Ja, under förutsättning att jorden är i gott skick (att man har ett levande humuslager) och att man inte vill ha ut jätteskördar (man får då plöja ner gräs och klöver enligt ovan samt kanske komplettera med mineraler; vissa sorter behöver mer av somliga mineraler så exakt vad man behöver tillsätta är individuellt). Är handelsgödsel bättre eller sämre än ”naturlig” dynga? Varken eller, kanske, men miljömässigt är det rimligt att anta att naturens egenproduktion är bäst lämpad för att återföras till jorden (under förutsättning, hur konstigt det nu än kan låta, att dyngan inte är förorenad). Kan man påverka smaken via gödningen? Absolut, på många vis, t ex gäller det att ha en levande och ”komplett” jord (d v s en jord som inte blockerar eller hämmar rankans tillväxt och aromutvecklingen i frukterna och, kan man tillägga, druvans kväveinnehåll påverkar jäsningsförloppet och den aromutveckling som då kan ta plats, dock kan man ”eftergöda” med kväve i samband med att jäsningen startas) om man vill få till komplexa och kompletta viner (låter självklart, men är det inte). Avslutningsvis, är världens vinbönder generellt sett bra på gödning? Nej, inte särskilt.

Hedges loves Melipal

Fick just mail från Mendoza, där min kompis och uppdragsgivare Tom Hedges i skrivande stund befinner sig. Tom bodde och arbetade under några år på 80-talet i Argentina, men har inte varit tillbaka sedan dess. Ett av hans mål med resan nu är att hitta Argentinas bästa vin. Jag har gett honom de tips jag tycker att jag kan bidra med. I övrigt går han på andras tips och artiklar han läst i ämnet. En hel del vin att gå igenom således. Därför kändes det bra när mailet visade sig innehålla en bild på en Melipal och den lapidariska texten ”Good shit!”. Enda vinet Tom spontant hört av sig om under resan. Tango!