Paul Bocuse & Château L´Arnaude

Publicerat av
6

Som vinproducent är det är aldrig fel att bli favoriserad av en välrenommerad restaurangkedja. Detta har nu hänt Château L´Arnaude, vars viner inte bara varit ”Séléction ’Printemps’ du Sommelier” på Paul Bocuses brasserier under våren utan nu också blir ”Le Coup du Coeur”. Hittills har kedjan mest köpt rosévinet ”Arnaude Rosé Cuvée Nuits Blanche”, ett vin som inte finns i Sverige, men från och med nästa år köper de även Château L´Arnaude Rosé Cuvée Therese, som finns i Sverige, samt diverse rött och vitt (Arnaude Blanc, Château L´Arnaude Rouge bl a). Kul för Château L´Arnaude! (som, vill jag hemsk gärna påpeka i det här sammanhanget, är min kund sedan 2006)

Gamayngen Philippe le Hardi & Bourgogne Côte d´Or

Publicerat av
Svara

Tro det eller ej men redan den gamle Philippe le Hardi bestämde – eller om nu någon annan bestämde åt honom – att ”le vil et très déloyault Gamay” (ung. ”den tarvliga och trolösa Gamay”) skulle kastas ut från Bourgogne, där blott Pinot noir skulle användas för rödvinerna. Så har det fått bli (med undantaget passe-tout-grain) fram tills EU nyligen fattade beslut om den så kallade 85/15-regeln, som i praktiken innebär att det nu blir tillåtet att blanda 15 % Gamay i en ”Bourgogne Pinot noir” . Samtidigt ändras reglerna för ”Bourgogne” som bara behöver innehålla 70 % Pinot noir. Klart odlarna i Bourgogne är förbannade, även om en och annan redan tidigare pytsat i lite Gamay utan att säga något om detta (mer volym, lägre produktionskostnad, ingen märker något). Dock har alla nu kommit överens om en kompromiss. Vara hur det vill med EU, resonerar man, det kan vi inte göra något åt så låt oss skapa en ny AOP istället: Bourgogne Côte d´Or. Och här ska minsann ingen 85/15-regel gälla. Nu talar vi ren Pinot noir. Punkt, slut.

Utmärkt exempel på ekologiskt odlad ”vil et déloyault” Gamay, som bara är så rätt i tiden. Finns att köpa via beställningssortimentet.

UFO & mer lästips för sommaren

Publicerat av
2

Sommaren är inte förbi. Den är lång. Än så länge hinns även en utmärkt roman i vinmiljö med innan hösten är över oss. Här kan man hitta mer info om boken och här kan man köpa den riktigt billigt. Dagens litteraturvin som f ö även fungerar mycket väl med en grillad köttbit i sommarnatten medan man äter och mumsar och spanar efter UFO:n på himlavalvet. UFO på riktigt.

Château La Louvière 1988 (blanc)

Publicerat av
Svara

Hade förmånen att få sitta vid samma bord som legendarerna Bror-Eric Berntson (var med och startade Munskänkarna 1958, mannen bakom vad som blivit Berntsons och Bibendum) och Per Helander (var också med och startade Munskänkarna, importerade via sitt företag Barriquen Lurtons viner 1992) i samband med Fête de la Fleur 1991. Denna arrangerades av André Lurton & Co på Château La Louvière. Ögonblicket var väl valt för oss svenskar. Andrés viner gjorde just då stor succé i Sverige. 1991 ”firade” världen 200- årsdagen av Mozarts död. När drycken till huvudrätten bars fram av ett pärlband kypare, som gick i vackra formationer från slottet och ner mot parken, där borden stod uppdukade i stora tält, brakade ett fantastiskt fyrverkeri loss till tonerna av diverse Mozart-musik. Jag är inget Mozart-fan direkt, fast kanske är jag lite orättvis där för hans bästa musik är den som inte blivit känd (med undantag för Requiem), men det var pampigt och välregisserat. Huvudvinet var vit Louvière på magnum från det fina Graves-året 1967. Vinet var strålande. Kanske drog sig hustrun detta till minnes när hon i lördags valde ett vin att skänka i mitt glas vid hemkomsten från Ukraina. Det hon plockat fram ur gömmorna var en vit Louvière (75 cl) från 1988. Nästan samma ålder som 67:an då 1991. Dessvärre var 88:an långt från 67:ans perfektion. Inslag av lite gamla fat i doften, ganska trött syra och inte alls den där krämiga rondören och lätta petroleum-touchen i kombination med närvarande syra som mogen Louvière bjuder på i sina bästa stunder. Fattar ni inte vad jag menar spelar det ingen som helst roll för det gör inte jag heller, men det kändes skönt att få berätta om Fête de la Fleur 1991.

Förödande gott kaffe & vittofflornas vittofflor

Publicerat av
Svara

När jag var i Ukraina 1993 stod en av Kievs få ätbara krogar att finna i en irländsk bar på flygplatsen. I någon form finns denna ”Irish Bar” kvar, efter att man passerat passkontrollen för avresande på utrikes. Missa den inte. Kaffet är oemotståndligt och (för av kall varmkorv och andra försök utsatta magar) förödande gott och ett måste för Kiev-reseären för att nu inte tala om vilket måste det är för den sanne kaffeentusiasten. Måste även tillägga att vittofflornas vittofflor sågs vandra runt i barområdet den här eftermiddagen: vita, både lufthål och luftande flätmönster på ovansidan och snudd på av samma utdragna längd som Leningrad Cowboys klassiska skor.

Mastroberardino tar till klubban

Publicerat av
Svara

Idag meddelades från Italien att Lucio Mastroberardino utsetts till ny ordförande för Unione Italiana Vini. Vet egentligen inget om detta, men det intressanta är att den nya ordföranden säger ”I will work to improve confrontation and dialectics inside the association.” Visst blir man sugen på att få vara med på ett av unionens möten?

Kall varmkorv ukrainsk husmanskost?

Publicerat av
Svara

Har så äntligen fått smaka ukrainsk varmkorv, inköpt från som sig bör ett korvstånd. Det finns många skillnader mellan svensk och ukrainsk varmkorv. Till att börja med serveras den ukrainska varianten, som så mycket annat här, kall. Vidare intages den utan tillbehör som senap och hackad gurka. Slutligen är brödmaterialet, som omger den kalla snalingen, bra mycket större till sin yta än korven, som måste anses som liten. Hursomhelst: den ukrainska varmkorven är ganska god om än lite stabbig. Och kall. Ätes lämpligen till ukrainsk pilsner från fat. Och råkar man ha med sig lite senap i fickan kan den komma väl till pass.

Vackra vingårdar, blånande berg & en rundpallsfri Lada

Publicerat av
Svara

Lägesrapport från det nya projektet i Ukraina. Vi har börjat gå igenom den moderna vinkällaren, den är så pass modern att mycket av utrustningen inte används p g a att ingen vet hur den fungerar eller vad den är bra för. Detta ska vi försöka få ordning på till den här skörden (hade idag möte med folk från firman som gjort installationen). Vi tittar också på de produktionsplaner jag samtidigt sätter ihop för de olika, tänkta, nya vinerna (år ett kommer till stor del att bestå av rena försök och om inte annat vet vi inte exakt vad vi ska göra förrän marknadssidan gjort sitt). Avslutningsvis gäller det att få klart för sig vilka vinfält som är bäst bland långt över 1000 Ha vi har till vårt förfogande. Det sistnämnda har gått bättre den här gången. Inga tokregn har drabbat oss och Ladan har förvisso luktat lika mycket bensin som vanligt, men avstått från överraskande rundpallar. När vädret är siktigt kan man dessutom konstatera att vingårdarna ligger otroligt vackert bland blånande berg och med havet som blåögt tittar fram här och där mellan kullarna.