Clotilde & snuskhumrarna

De goda humrarna blev som vanligt snuskdyra på premiären i år. Å andra sidan torde det öppna för Clotilde Davennes Les Clos. Snuskbilligt jämfört med hummern. Och den som köper hummer för över 30 TSEK/kilo kanske kan tänka sig att koka hummern i Clotilde Davennes Les Preuses? Övriga får väl trösta sig med att Clotilde Davennes Chablis också är ett fantastsikt bra ackompanjemang till hummer och andra läckerheter ur havet. Och den som vill vara lite så där mittemellan kan ta sig en funderare på Clotilde Davennes Montmains.

Clotilde Davenne, bästa Cadillacen & rosa sommarförlängare

Hade knappt hunnit nämna lovorden för nya årgången av Clotilde Davennes Bourgonge Blanc förrän både DN och Allt om Vin fyndstämplade vinet. Utan något egentligt skäl lyssnar vi därför till den bästa versionen av Cadillac. Rött alternativ och en rosa sommarförlängare.

Clotilde Davenne Chablis i T9 bot mot bot

Även Clotilde Davennes Chablis tar nu steget in i Systembolagets ordinarie sortiment. Närmare bestämt skedde detta den första augusti. Enda smolket i glädjebägaren är, att vinet hamnar i Systembolagets så kallade T9 – sortiment. Det innebär att vinet både är och inte är i det ordinarie sortimentet, eftersom det bara tas in i en butiks sortiment om den lokala efterfrågan är tillräckligt stor. Ett skäl gott som något att springa benen av sig efter det här vinet som bär Clotildes alla adelsmärken – renhet, friskhet, disciplin, precision – och som kostar för upplevelsen så lite att man måste tycka synd om Clotilde, eller vad sägs om ynka 139 sek? Inte en billig parkeringsbot en gång! Och så mycket roligare.
PS Enligt importören kan inte Clotilde Davenne Chablis beställas med det nya numret förrän 29 augusti…

Vid behov: kastrullera Clotilde

Kommer ni ihåg tipset på St Bris? Nu har vinet fått Fynd i jag vet inte hur många tidningar och idag fem solar i TV4. En sak rörande det här vinet (Saint Bris) och för den delen Clotilde Davennes Bourgogne Blanc, som jag aldrig upphör att tipsa om, är att de behöver syre. Clotilde tillhör de exakta vinmakarnas skara och hennes viner är snygga, strama och disciplinerade. Så gott som alla viner som är så där välstrukturerade och strama har tillverkats med minimal syretillförsel under vinifieringen och lagringen – raka motsatsen till de tekniker som används när man vill göra vinerna mer ”flabbiga” (är ni med på vad jag menar? alltså lite för mycket helt enkelt) eller uttorkade (som en del vilseledda producenter faktiskt gör med berått mod eller så förstår de inte bättre). Det gör också att viner som Clotildes behöver en del syre, och/eller lagring, för att komma till sin rätt. Jämförde 08 Bourgogne Blanc med 09 häromdagen. Den sistnämnda är nog i sig bäst, men inte just nu, då den är ganska sluten och diskret. Däremot växer 09:an mycket med en eller två dagar på diskbänken i halvkonsumerat skick. Mitt tips till alla er som kan tycka att Clotildes unga viner är lite diskreta: kastrullera dem! Häll någon timme innan ni ska dricka/prova vinet i en gryta och skicka sedan vinet fram och tillbaka mellan två grytor några gånger och slå det därefter på en karaff av typen mjölkkaraff eller, om ni vill vara fina i kanten inför era gäster, tillbaka i buteljen eller rent av i en vinanka eller en tom Les Preuses – flaska. Om någon missat det så är Clotilde Davenne Bourgogne Blanc numer listat i Systembolagets ordinarie sortiment och har fått ett nytt beställningsnummer. Eftersom vinet ligger i modulen T3 måste man sannolikt likväl beställa hem det. (PS ser att Systembolaget menar att Bourgogne Blanc uppvisar inslag av fat, jag kan inte hitta det, snarare motsatsen, men kanske är det lagringen på jästfällning som vilseleder, hursomhelst så har vinet aldrig sett ek och karaktärsbeskrivningen kommer förhoppningsvis snart att ändras till inslag av lagring på jästfällning, eller något sådant, vilket är mer rättvisande för den som funderar på att köpa vinet) Bourgogne Blanc-musik

En frisk bris från Chablis

Chablis = Chardonnay. Nästan. För där finns också den lilla appellationen St Bris, där, precis som i många andra Loire-lägen (floden är lång), Sauvignon blanc regerar. Fordom hette det ”Sauvignon de Saint Bris”, men när området blev AOC (numer AOP) 2003 kortades namnet till bara ”Saint Bris” – och det namnet, kära kalenderbitare, kommer från martyren den helige Prix (Saint Prix) som påstods ha varit god eller i vart fall gudsfruktig nog att bli helgon redan på 400-talet. Till saken: Systembolaget har, idag, köpt in – förvisso blott för en säsongslansering, men ändå – sin första Saint Bris. Detta är nu inte vilken Saint Bris som helst utan en från det exakta och eleganta vinmakeriets okrönta drottning Clotilde Davenne. Kommer i en butik nära dig i februari 2011. Planera inköp redan nu för vinet är, kort sagt, löjligt bra. Till dess får ni hålla till godo med Clotildes chardonnay – baserade viner från Chablis.

Chablis Grand Cru Les Clos 2008 (Clotilde Davenne)

Första gången det hände var jag oförberedd när det kom rök ur en nyöppnad, gammal Les Clos. Till min förvåning formade så sakteliga röken en skepnad som tids nog visade sig vara en ande. ”Mon Dieu, un Genie!”, minns jag att jag tänkte på häpen franska samtidigt som jag funderade över vilka mina tre önskningar skulle bli, men så såg jag det inte alls var en ande-ande som svävat ut ur flaskan utan Jussi Björling. Han bugade sig och klämde i med en rungande skön ”Till havs”. Vännerna som samlats runt bordet och flaskan tillsammans med mig var lika överväldigade som jag. En annan gång hände det sig att Jussi sedan han kommit utsvävande ur Les Clos – flaskan sjöng en fantastisk ”O Helga natt” för oss. Det var en jul för en tid sedan. På grund av Les Clos – pavors vidunderliga förmåga att överraska på det här viset bad jag därför Barndomsvännen vara försiktig när han igår öppnade en Les Clos 2008 – ett i sammanhanget mycket ungt vin, som kunde bjuda oss vilka surpriser som helst, kändes det som och visst gjorde det det; förvisso kom vare sig en ande eller en Jussi Björling ur den här mynningen, men väl Montserrat Caballe sjungandes ”O, mio bubbino caro” och bättre än så kan väl inte en ung Chardonnay bli, så klingande ren och vacker? Om jag inte var en så hämmad macho skulle jag till och med kunna säga att det är ett vin som får ögonen att tåras, hursomhelst tror jag att Barndomssvännen smålipade där han stod och sniffade i sitt glas.