Med anledning av det av president Putin nyss fattade demokratiska beslutet, att förbjuda svordomar och ord som , förlåt oss, men det måste sagas, -u-, f-t-a och -n-l-a, inom rysk konst och kultur har en rad följdförbud fått införas i syfte att undvika syftningsfel och för att hålla medborgarnas tankar inom de kulturella ramar som nu gäller – att baktankar numer också är förbjudna torde vara överflödigt att ens nämna. Således nackas de ryska tuppar som envisas med att säga “kuckiliku” och det är förbjudet att sitta på huk. Den som tror sig ha stukat foten får hitta på någon annan skada om den alls ska bli insläppt på sjukstugan, som numer inte får kallas sjukstuga. Självklart är det förbjudet att utropa saker som “Titta!” och, ändå värre, “Titta vad jag hittat!”. Roliga historier som slutar med poänger som “Huka er gubbar för nu laddar hon om” förbjuds och företeelser som “bullmammor” finns inte längre. Givetvis är det förbjudet att bulla upp med någonting oavsett vad detta vara månde. Vidare förbjuds både ekollon och uttryck som “Frågan bollades mellan flera instanser”. Den som tycker om skinka får hitta på något annat att äta för att nu inte tala om fårtestiklar. President Putin själv, som inte är omedveten om att “putain” betdyer gatflicka på franska och liknande språk har valt att byta namn till herr Putén, vilket dels för honom närmare Sverige som han hyser en viss förkärlek till, dels gör det möjligt för honom att presentera sig själv utan att riskera att gripas, hoppas han enligt en kommuniké från Kreml.
Vill på förekommen anledning och efter att mailväxlat lite med en HR påpeka, att nej det lär inte heller vara lämpligt att söka hjälp för buksmärtor eller att, Gud förbjude!, vara tjenis med Putin.