Kategoriarkiv: Kost

Joëls källarateljé på champsan

Publicerat av
3

Långt upp på Champs Elysée, nästan uppe vid Triumfbågen, just där Avenue George V, lite malplacé, skjuter ut från l´Etoile, i Publicis Drugstore med alla sina cigarrer och annat finlir, där har Joël Robouchon fått för sig att öppna ytterligare en stjärnkrog, i källaren. Den blyge kan skippa entrén från storgatan och ta bakdörren in, snubbla förbi cigarrgubben som står där och ser ut att vilja hjälpa till med något, vad som helst, och sedan stupa rakt ner i källaren, eller så får man söka sig fram, in i byggnaden från Champs Elysée, denna paradgatornas paradgata, fram till cigarrgubben och sedan rakt ner i källaren, där Joëls stjärnbeströdda ateljé i form av en bar väntar med raffinerad mat, ganska kul vinlista, kunnig personal och en väldigt avspänd och trevlig atmosfär. Den som känner sig stadd vid kassa kan gå på dégustationsmenyn för 165 € och med en uppsjö smårätter, andra kanske nöjer sig med något mellanläge eller rent av snikvarianten: trerätters lunch för 35 €; ett snuskigt lågt pris, även om man tar i beaktande att man blivit nerlurad i en källare.

Filosoferna på Le Café de la Paix

Publicerat av
Svara

Lumparkompisen och jag laddade upp inför Patti-konserten på klassiska Le Café de la Paix och när vi satt där och smuttade på vår champagne och sörplade ostron, funderade vi över att det är ganska skönt att tiden går. Genom åren har vi bevistat en och annan konsert tillsammans och vi for i tankarna från ostrondisken där i Paris till de många åren som vi reste till Roskilde-festivalen, med start i det sena sjuttiotalet. Då var det snarare vidbränd hackeböf och aeblevin som stod på programmet. I bästa fall. Vad Le Café de la Paix anbelangar kan jag verkligen rekommendera stället både före och efter konserten nästa gång ni är på en sådan i Paris och istället för aeblevin rekommenderar jag lite krispig champagne.

Kong – en krog i Paris

Publicerat av
Svara

Den som vill känna sig lite hipp och från ovan se ut över floden Seine samtidigt som den äter en god bit mat från ett hyggligt medvetet och modernt kök kan med fördel söka sig till 1, rue du Pont Neuf i Paris. Där, högst upp i tårtbitshuset, ligger krogen Kong – ett kul ställe som smakar bra.

 

Brin d´Amour & Les Lauzeraies: en kärlekshistoria

Publicerat av
Svara

I senaste numret av Allt om Vin drar ostmästaren Vincent Lefèvre och vinskribenten Håkan Larsson en lans för kärleksparet Brin d´Amour, en korsikansk fårost, och Les Lauzeraies, ett mineralstint rosévin från Tavel. Alla vi som upptäckt kombinationen fårost – Tavel, och särskilt då Tavel från ler- och kalkjordarna, kan bara hålla med. Den som verkligen vill överraska i höstmörkret vågar sig på en meny med en liten svamprisotto (exempel på recept står att finna här), bouilleabaisse och en Brin d´Amour som avslutning och, förstås, Les Lauzeraies som genomgående vin.

Château Mouton-Rothschild 1993

Publicerat av
Svara

Inget gör så gott för matlusten som en liten matförgiftning. Plötsligt finns det massor av plats i magen och man kan ge sig hän på ett vis som annars inte är möjligt. När det igår vankades skomakarlåda i huset begav jag mig därför ut på jakt i den miserabla vinkällaren, där jag började pyssla i ”okända pavans hörn”. Efter en stund fann jag en butelj med spridda rester av en etikett, från vilka man med viss möda kunde uttyda, tyckte jag i alla fall, 93. Den fortsatt intakta kapsylen indikerade att det då borde vara en Château Mouton-Rothschild 1993, vilket det också visade sig vara när jag drog korken. Mitt i prick för en gångs skull! Bull´s eye! Nja, Hustrun lät sig i-n-t-e roas av dessa mina glädjerop, utstötta i samma stund som korken gick att dechiffrera; hon satt redan vid bordet och såg sur ut och med den där ”maten- är-kall-nu-igen-Lars”-blicken uttrycksfullt instansad i ansiktet. Vinet var mycket ursprungstypiskt med ganska stor och komplex doft, med, för mina i det avseendet aldrig på Mouton särskilt högt ställda förväntningar, mycket frukt, och till det snyggt integrerad ek, inslag av stall eller brett om man så vill eller, som jag vill, klassisk bordeaux (alltså lång tid på en mix av nya och i det här fallet, ”stall/brett”, framförallt använda fat), mjuk smak med ovanligt fin frukt (året…), lång, ren eftersmak med tydligt inslag av ek. Gott. Mycket bra. Mycket vitalt. Mycket opassande till kall skomakarlåda.

Iberia: Ägg, sherry & matförgiftning

Publicerat av
Svara

Iberia har inte mindre än tre sherry och en söt px i sitt utbud. Personalen har för det mesta ingen aning om vad det är för viner eller vad de ska drickas till – trots att okomplicerad fino som Tio Pepe och La Guita går utmärkt till det mesta som serveras i matväg, och skulle dessa inte räcka till finns en oloroso att tillgripa vid hastigt uppkomna behov av mer pondus i rinnande form. Som passagerare ska man förstås inte låta sig bekommas av missen i personalens allmän- och utbildning, utan vänligt men bestämt stå fast vid sitt val av sherry och be dem vaska övriga dryckesförslag. Så långt all väl. Men så är det det här med Iberias mat. Är det fel på deras uppvärmningsutrustning eller får maten stå för länge på fel plats? Vara hur det vill med den saken, men det är inte okej att drygt tolv timmar efter ankomsten till Sydamerika drabbas av matförgiftning särskilt som samma sak inträffar drygt tolv timmar efter hemkomsten till Europa. Främst är det Iberias frukostägg som är misstänkta, men att Iberia är skyldigt det står utom allt tvivel. Lärdomen vi drar av detta är: drick Iberias viner men avstå maten.

Äta i Santiago: El Meson Nerudiano & La Mar

Publicerat av
Svara

Sydamerikanen i gemen tycks vara överens med sig själv om att kontinentens bästa kök står att finna i Peru. Och ett av de bästa uttrycken för den peruanska kokkonsten står att finna i Santiago de Chile. I form av restaurangen La Mar i Vitacura. Oerhört bra, läcker och spännande mat i avspänd miljö. Bara en sådan sak som att de har fyra olika ceviche. Minst. Och inte bara med vit fisk. Som de facto inte är det enda som kan användas för en bra ceviche. Den som vill prova på mer rustik och chilensk mat kan med fördel bege sig till de myllrande kvarteren runt gatan Constitución i stadsdelen Bellavista. Den Store Poeten bodde här i trakterna om än, såvitt jag förstått, inte just i huset som kallas hans, El Meson Nerudiano. Vara hur det vill med den saken. Trevlig krog och, som sagt, riktigt bra kök som andas tradition. Chilenskt, exklusivt vintips.