Bibliotekets Dag idag

Carolina Rediviva

Bibliotek som heter duga

Tveklöst har flera av landets bibliotek haft svårt att ta steget i samtiden, men det innebär på intet vis att de inte fortsatt har en ytterst viktig roll i samhället, kulturbärare som de är och hur många stabila sådana har vi, egentligen? Skälet till att vissa bibliotek hamnat vid sidan om utvecklingen kan bara delvis skyllas på den ansvarige bibliotekarien: den stora skulden sitter kommunpolitikerna med. vinfierat tar dagens dag ”Bibliotekets Dag” som avstamp för ett upprop till landets kommunpolitiker, skolväsendet och bildade och i största allmänhet humanistiskt lagda medborgare, att slå vakt om sitt bibliotek, att, om så behövs, hjälpa det att hitta in i samtiden, att ge det en, självklar, central roll för kommunens/kommundelens kulturella liv och kort sagt få bli en aktiv del i bygget av människor med sundare sinnen.

Anakolut på McGill University

Anakolut

Anakolut – föremål för ”paper” och föredrag.

Ni som nogsamt följer vinifierat vet att även i de innersta kretsarna av det intellektuella Sverige dväljs likasinnade. Gott så. Nu kan ni, och ni som faktiskt tillhör de innersta kretarna av det intellektuella Sverige kan, förstås, också ni, även glädje er åt att vinifierat via sin debutroman ”Anakolut /-/ mänsklighetens berg- och dalbana och/eller/med  intelligenstestet”, eller, kort och gott, ”Anakolut”, blivit föremål för ett föredrag vid McGill University i Montreal.  För att inte göra en kort historia lång var det den svenske litteraturdoktorn Erik van Ooijen som talade om, bland annat, skillnaden mellan struktur och händelse, och detta gjorde han utifrån ”Anakolut”. Det finns två skäl för mig att blogga om detta: 1. Det värmer Egot. 2. Ni vet nu att det inte är en tillfällighet att vinifierat studeras i Sveriges intellektuella hjärta och ni vet nu, att lika självklart som ni säger att Kobra och Babel är bäst på TV så säger ni att vinfierat är bäst i bloggosfären. (PS kan kanske köpas här.) Gustaf Torstens.

Recenserat, vinifierat & Gainsbourg & Gall

Två dagtidningar som alltid haft koll är Hjo Tidning och Skaraborgs Läns Allehanda. Det är

vinifierat - bloken

vinifierat – bloken

därför inte som av en händelse de nu uppmärksammar bloken vinifierat. Enligt förlaget kan redan en kraftigt ökad försäljning skönjas i de finaste trakterna av Skaraborg och den svenska kultureliten väntar nu på att de stora drakarna ska vakna och, rättmätigt, höja bloken till skyarna. Äras den som äras bör liksom. I väntan på att det ska ske lyssnar vi på en frukt av Serge Gainsbourgs och France Galls samarbete.

Flann O’Brien: At Swim-Two-Birds

Det här är precis en sådan bok jag älskar att rekommendera Hustrun. Högst sannolikt kommer hon inte läsa den. Om hon gör det, är det intill visshet gränsande sannolikt att hon inte kommer läsa ut den, men om hon gör det, är det skrivet i sten att hon inte tycker om den. Oavsett vilket scenariot blir, ger det mig ett utmärkt tillfälle att undslippa mig små, trötta och lätt, eller rent av märkbart, överlägsna ljud och repliker som ”Njaee, det kan man ju tycka…”, ”Det är helt klart inte en bok för alla…”, ”Jag kanske snarare sällar mig till Dylan Thomas när han säger ’This is just the book to give to your sister if she’s a loud, dirty, boozy girl’… ja det är engelska Thomas talar då”. Ni vet sådana där små saker som upprätthåller spänningen i ett långt äktenskap. Nog av: härmed rekommenderas Hustrun och alla andra Flann O´Briens ”At Swim-Two-Birds”. Det är en, i sanningen, myllrande historia fylld av person(lighet)er – framförallt smått osannolika kreationer som gör uppror och skriver sina egna öden – och djupsinnigheter och nonsens i för somliga outhärdlig och för andra alldeles underbar röra. Lägg till detta keltiska rim och ett underbart språk och vi har en bok endast för de coolaste och uthålligaste; lipsillar och blåbär göre sig icke besvär. En liten sång till Hustrun och, förstås, till dem av er som inte kan låta bli att kolla vilken sång det kan vara.

Svenska Akademien vinifierad!

Kära Hängruntare, Ni läste rätt: även bland De Aderton dväljs sådana som Ni, sådana som inte bara idogt följer denna blogg utan som också förstår att värdesätta den. Denna information har vinifierat från säker källa, nämligen källan själv, varför Ni lugnt kan utgå från att vi inte far med osanning i detta nu. Huruvida detta kommer leda till att Litteraturpriset går till en blogg låter vinifierat vara osagt, men vetskapen om att, om Ni ursäktar att vi säger det, inte bara Kreti och Pleti följer vinifierat uppmuntrar dess utgivare och om Ni är kloka, och det är Ni, förstås, låter även Ni Er genomsyras av vetskapen om att Ni inte är sämre än någon annan, även om det, Gud förbjude!, skulle hända att Ni av fräcka bloggare kallas Kreti eller Pleti. vinifierat ber för övrigt om ursäkt om någon känner sig trampad på tårna eller ringaktad, men vi är, tveklöst, tagna av stundens allvar och har, i någon mån, tappat koncepterna. Minns att Vargas Llosas, som kopierats i del II i Skördeoffer, fått Litteraturpriset, vilket redan det är ett halvt pris till vinifierats utgivare och på tal om litteratur: missa inte bloken vinifierat.

Julklappstips & julmusik

Julen står för dörren, men även om vinifierat tycker att man så långt det är möjligt ska handla i hemortens butiker är det fina med internet att man inte behöver baxa bort julen för att komma ut och handla. Följaktligen följer här lite tips på lämpliga julklappar anno 2012. Först och främst vad ett institut i Schweiz utnämnt till ”Årets julklapp”, nämligen bloken ”vinifierat” och det till det fashionabla priset av 50 (femtio!) sek inkl frakt. Kan beställas här. På samma sida, här, kan den som vill ha en riol att skryta med inhandla fjolårets succé ”Vinifiktioner” för den pinsamt usla ersättningen till utgivaren, och, vad värre är, författaren!, 50 sek inkl frakt, men den som inte skäms för att utnyttja ohemula erbjudanden ska, naturligtvis, slå till. Och här eller här, kan man köpa ett par vinböcker som är ett obligatorium för den som inte vill verka oklädd när vännerna sätter ögonen i riolen: förra årets bästa dryckesbok enligt Måltidsakademien, ”Vinprovning – så upplever du vinets alla möjligheter” och klassikern ”Odla och tillverka vin”, en snustorr faktabok för den som inte har ett eget liv. Julmusik. Gördetsjälv-julsång. Avslutningsvis en julhälsning från Bolivia till vinifierats hängruntare.

Årets julklapp: vinifierat – bloken!

Som tidigare meddelats på detta forum, har bloggen vinifierat blivit en bok, eller blok om man nu ska försöka sätta etikett på den här nya typen av

vinifierat – bloken

böcker baserade på bloggar. Inte minst av krasst ekonomiska skäl tycker vinifierat, bloggen, att var följare av densamma bara måste skaffa sig vinifierat, bloken. Bortsett från den ekonomiska sidan av saken, som, det ska villigt erkännas, kanske intresserar vinifierat mer än hängrunten, är det ett osökt tillfälle att vara en del av samtidshistorien och sätta sig i en position där historiens vingslag inte bara hörs utan, åtminstone till viss del, utgörs av en själv och, handen på hjärtat, hur ofta händer det? Så ta tillfället i akt att likställa dig själv med Karl XII, Caligula och Elizabeth I: köp, till exempel här, genast en vinifierat – bloken!

Steve Toltz: A Fraction of the Whole & Queen

I likhet med många andra böcker överstigande 500 sidor skulle Steve Toltz ”A Fraction of the Whole” vinna på att bli av med lite hull. Å andra sidan smäller det ganska snart till varje gång det börjar bli lite mosigt. Enligt bokens omslag förefaller den lovordande kritiken ha gått ut på, utöver att det är en bra och infallsrik bok, att allt är så himla kul. Jag vet inte det jag. Kul är det förvisso och det, förmodligen, därför att det bara blir så när Toltz skriver, för egentligen är han ute i ett filosofiskt ärende och ytterst handlar det om livets mening och hur enkla och komplicerade far-son-relationer kan vara för att nu inte tala om kärlek i allmänhet och syskonkärlek i synnerhet. Stark läsrekommendation. Himla lämplig musik: Procession & Father to Son från, i vinifierats mening, Queens bästa Queen II.

Blaserad blogg blir bloggbördig blok

vinifierat, bloggen du just nu med stort intresse lusläser, började som ett experiment, som lika mycket som något annat gick ut på att bevisa bloggandets och bloggarnas meningslöshet. Vad annat än undermåligt språk, obefintlig faktakontroll och snarvel kunde väl en blogg vara? tänkte undertecknad, där han satt på en hög, bevingad häst och såg ner på cyberspace utan att ana vad som dväljdes däri. Efter att ha walraffat bloggosfären en tid insåg jag att den, liksom twittervärlden, är superintressant för vinnörden. Där finns, som överallt, förvisso sådant som är dåligt, annat outhärdligt, men väldigt mycket är bra och intressant: mångfald. Ibland ställer somliga bloggarna mot tidningsskribenterna och viceversa, som om där skulle finnas en motsats. I mina ögon gör det inte det. Däremot finns det många stora egon i debatten. Hursom, någon gång under vinifierats utveckling föddes idén att göra en bok av bloggen, en blok. Som en förlängning av experimentet. Går det? Håller idén? Och ytterst: det vore kul att se bra bloggar bli blöcker eftersom de kan ha ett historiskt dagboksvärde och, i förekommande fall, rent av vara bildande eller underhållande; många gånger säkert lika bra som mer konventionella böcker om vin. Bloken vinifierat utkommer idag. Andra böcker av undertecknad att ge bort i jul finns här. Och här finns vinfierat på Twitter: @LarsTorstenson (behöver jag tillägga att min favorithashtag på twitter är #grumpymood?).

Twitternytt

Några av vinifierats senaste tweetar: ”Sigtunaskolan har tagit stryk av den senaste tidens skoldebatt.” ”Norwegian borde ha kända nordiska skatteplanerare på stjärtfenorna.” ”För att slå vakt om framtiden vill Sd tillåta järnrörsbefruktning.” ”Den 1a december utkommer bloggen vinifierat som bok, en blok.” Bonus: vinifierat kan avslöja Sd:s nya slogan: ”Rör inte min kompis.”