Eftertanken är trots sin i första stund uppfattat höga status i själva verket kraftigt underskattad. Få tänker efter. Om vi dessutom misstänker att vi kanske inte hamnade alldeles rätt i en tidigare tankefåra är det än mer frestande att inte tänka efter. Däremot är många snabba med att skriva andra på näsan när de borde tänkt efter före. Således är det med en aning blandade känslor er utsände i de krankt bleka kindernas glåmiga värld noterar att den som tog ställning för Bushs Irak-krig bör fundera över hur det kom sig att den hamnade där och hur den ska göra för att inte gå vilse i det självklara en gång till. Kanske bör den också fundera över hur farligt det är att vara ignorant och inte tänka efter. Idag, med facit på hand, är det uppenbart att det som redan då var uppenbart för dem som tänkte efter är uppenbart för de allra flesta, nämligen att Irak-kriget sannolikt är vår samtids skamligaste krig tillika roten till närmast ofattbart mycket av det onda som nu sker i världen. Tänk om några till hade tänk efter i förväg, då, när det begav sig… Det går till och med att fundera över hur världen sett ut idag om den påstått isolationistiske Trump vunnit det första valet Bush vann.
Den underskattade eftertanken
1
Det som talar mot det sista är att medan ”Dödssynden” fungerar fullt ut – det hurtiga greppet med att beskriva de rasistiskt betingade orättvisorna och övergreppen i Södern genom ett barns oskyldiga och färgblinda ögon – blir ”Ställ ut en väktare” en slags halvhurtig ”Sickan Karlsson och Olle Söderblom i Södern” och det greppet övertygar inte, och det hjälper inte att Lee fördomsfritt och avslöjande tar upp frågor som då var brännheta och än idag är synnerligen aktuella. Då och då glimrar det till om kvinnans roll, om de svartas situation, den spirande medborgarrättsrörelsen, periferins förhållande till centralmakten och dotterns frigörelse från fadern. Men det räcker inte för att det här ska vara en riktigt bra bok. Det visste nog Lee, och därför gav hon ut hellre ut ”Dödssynden” på sin tid. Varför hon gav ut 
Så här heter det i releasen som förkunnar bokens essens och existens: