Övertygad om att jag spelade macho när jag sanningsenligt sa att det inte gör så ont skrev min förträfflige husdoktor ut ett bältrossmärtadundermedikament baserat på om jag

Kärt återseende mitt i natten eller hur

förstod hans utläggning rätt koffein och opium och efter viss tvekan tryckte jag i mig ett par piller före sänggåendet eller hur och det ledde till att jag vaknade efter ett par timmar och gick igenom Deep Purples Made in Japan spår för spår solo för solo publiksnack för publiksnack och någonstans mitt i genomgången stod det klart att inget var glömt eller hur trots att det gått åratal rent av decennier sedan vi senast talades vid Made in Japan och jag eller hur och nu på morgonen satte jag på ”Highway star” och visst varje ton satt där den skulle eller hur och sedan kom jag på att Bowie måste ha inspirerats av Annette Peacock och hennes ”I´m the one” den senare delen av låten alltså när han tillsammans med Reeves Gabrels satte ihop ”Something in the air” den senare delen av låten alltså eller hur och om inte annat drog jag mig till minnes mitt i natten snodde Bowie Peacocks pianist Mike Garson eller hur men det gjorde nog inget eller hur för Peacock var en av alla de artisterna som Bowie försökte hjälpa till framgång eller hur i det här fallet bland annat genom att låna ut sin manager till henne eller hur och nu tror jag att jag måste dricka lite honungsvatten och köra yoga alternativt klättra upp på taket och se till skorstenen så den inte fryser i den provencalska vargavintern eller hur? Passande musik, väl?

Bältrossmärtadundermedikamentspillerellerhur