På krogen

”Så! Då har vi en läckert myntabräserad pumpasoppa på ekologiska pumpor från bonden Evert och mynta från den sydvända sluttningen i Signe Janssons orörda trädgård och till det har vi lite härlig sisu från vår finska kock Juha och en smaskig liten jungfruröra på biodynamisk grönkål från Buster Nilsson som fått dra i en ofiltrerad marinad två dygn, ja grönkålen, inte Buster Nilsson, hehe, fridfullt infångad vaktel från det lokala jaktlaget och lite härlig… förlåt? Hallå? Hm, chefen! Hallå, chefen!!”

”Ja? Vad händer?”

”Den här gästen bara somnade mitt i min beskrivning av maten!”

”Märkligt! Vad sa du då?”

”Så! Då har vi en läckert myntabräserad pumpasoppa på ekologiska pumpor från bonden Evert och mynta från den sydvända sluttningen i Signe Janssons orörda trädgård och till det har vi lite härlig sisu från vår finska kock Juha och en smaskig liten jungfruröra på biodynamisk grönkål från Buster Nilsson som fått dra i en ofiltrerad marinad två dygn, ja grönkålen, inte Buster Nilsson, hehe, fridfullt infångad vaktel från det lokala jaktlaget och lite härlig… hm, chefen? Chefen?!”

Musik. Mer musik. Och mer musik.

Förbud mot chokladöverdragen ananassplit

Den en gång i tiden så stolta och med just tiden småningom legendariska ananasspliten har fått en revival och i motsats till vad en i förstone kan få för sig är det inget kärt återseende ity den lömske glassfabrikanten som tagit sig för att lyfta fram ananasspliten från dess undanträngda hörn i de legendariska och sorgligt avsomnade och djupt saknade glasspinnarnas hall of fame har fått för sig att hen har rätt, att hen kan är en annan sak men att tro sig ha rätt, att doppa ananasspliten i choklad vilket lett till att ananasspliten i sin återuppståndna 2.0-version har en skammens chokladdopp över 25 procent av sin yta och som om inte det var nog har den lömske glassfabrikanten även tagit sig för att minska mängden färgämne i ananashöljet varför det nyss nämnda skimrar som en blekgul och dassig dager istället för att explodera i en knallgul fägring så stark att den kan få karnevalståget i Rio att för en stund stanna upp och flämtande hämta andan innan det åter sätter sig i böljande procession och det måste vän av ordning sätta p för! Här tarvas inget annat än ett omedelbart förbud mot chokladöverdragen ananasplit samt ett förbud mot blekfisiga ananashöljen på glass i allmänhet och ananassplit i synnerhet! Stopp min kropp, säger ananasspliten och vi med den!

Musik!

Mer fransk poesi!

Jamen, det verkar som att den franska poesin går hem så vi kör en dikt till från projektet ”Kon(s)text”:

La sonnerie de minuit

 

Dans la forêt sombre,

une chouette hululait,

alors qu’un renard,

à la robe marron,

donna un coup souple,

et inattendu, à la

sonnerie de minuit

 

Et, derrière les montagnes,

au fond de la vallée, Eos se

réveille… heureuse,

remplie de perspicacité,

pleinement consciente

de ses devoirs et…

du monde lui-même

(Från Annette Landins och mitt projekt ”Kon(s)text”)

 

Les chauves-souris

 

Les chauves-souris

Surveilliées par une pleine lune

Les chauves-souris Parfois

Font peur Quand elles explorent

La nuit Sombre et silencieuse

 

Mais il n’y a rien à craindre

Les chauves-souris Comme d’ailleurs

La nuit Sombre et silencieuse

Sont de belles bêtes, jolie et douces

 

Från boken och utställningen ”Kon(s)text”. Bild: Annette Landin. Text: Lars Torstenson.

 

Många muntra miner på Munten

Jomenvisst, så är det! Högst hyggliga rum, högst hygglig mat, högst hyggligt läge mitt i stan och nära kanalen och en spännande vinlista med flera fullt drickbara för att inte säga goda holländska viner gör Hostellerie Munten i Weert i högsta grad värt en liten avstickare, i alla fall för den som redan är någorlunda i närheten eller planerar en Europa-resa med en skvätt Holland i den potentiella rersrutten. Alltså Weert… varför då… eller ja, varför inte? Hur många har varit i Weert? Nä, där ser ni. Ni har väl inte koll på holländska viner heller? Lite skämskudde på det faktiskt.

Holländsk musik.

Snitslad schnitzelbana till Bissee

För inte alls längesedan var det hart när omöjligt att få sig en klassisk schnitzel i wienerstil serverad i Sverige, och vad gäller raggmunken var den utrotningshotad; den återfanns på Grodan i Stockholm och gästgiveriet vid silvergruvan i Sala de dagar då obokade gäster var välkomna till detta. Det var då det. Sedan dess har en revolution inträffat. Idag hittar vi schnitzlar, raggmunkar och, för den delen, caesarsallader snart sagt överallt och det är absolut förfärligt och förbudskrävande då denna nya tidens schnitzlar, raggmunkar och caesarsallader har intet gemensamt med det konnässören kallar schnitzel, raggmunk och caesarsallad. Men även om ett förbud förenat med kännbara straff tarvas, handlar den här lilla texten inte om den changerade för att inte säga havererade svenska schnitzel-, raggmunks- och caesarsalladsmarknanden, nej, mot bättre vetande tar den istället sikte på det positiva i vår närmaste vardag och bjuder på tipset Antik Hof i nordtyska Bissee – platsen där, med undantag för Wien,  wienerschnitzelns wienerschnitzel serveras, och den som äter och dricker pilsner så den känner sig sprickfärdig har finfina rum även lämpade för hundar, stora som små, att tillgripa vid behov.

En dag på skönhetssalongen

”Det dummaste du kan göra är att tvätta ansiktet med tvål.”

”Tvål?”

”Ja, tvål.”

”Nej… tvål måste vara bättre än smör. Till exempel.”

”Tveksamt, men ingen tvättar sig med smör.”

”Hur vet du det?”

”Gör du det?”

”Vet?”

”Tvättar med smör.”

”Självklart inte.”

”Där ser du.”

”Stålull. Stålull är sämre än tvål. Garanterat.”

”Jamen snälla du, ingen tvättar sig i ansiktet med stålull!”

”Hur vet du det?”

”Det vet jag!”

”Därför att…”

”Jag är expert. Jag driver en skönhetssalong. Jag kan det här med rengöringsmedel.”

”Asfalt.”

”Va?”

”Ingen tvättar sig med asfalt i ansiktet.”

”Men herregud! Varför skulle någon göra det?!”

”För att undvika det värsta.”

”Vad är värre än asfalt??”

”Tvål. Du sa det nyss.”

”Nu måste jag arbeta.

”Så jag ska vara tyst?”

”Ja.”

”Hade du hållit käften från början hade den här konversationen aldrig hänt.”

”Jag arbetar.”

Musik.

Förbud förenat med rådbråkning

De årliga ledigheternas och skollovens tid är här och med den kaoset, och inte vilket kaos som helst utan det totala och efterhängsna kaoset, den typen av kaos som förföljer vaneresenären ända in i flygplansloungen, denna annars så lockande oas av lugn och med ett överflöd av drickbart kaffe och, i förekommande fall, bretzel. Detta måste, med självklarhet, få ett omedelbart slut. Kort sagt kräver vi, nu!, ett förbud mot ledighetsresenärer i allmänhet och sådana som är eller drar med sig ungar i synnerhet, och om någon låter sitt barn/barnbarn springa fram och tillbaka i en oas av det nyss nämnda slaget med en liten kärra och i skärande barnfalsett gång på gång på gång på gång skrika ”öuuuuuhuuu, öuuuuuhuuuu” ska dessa, framförallt den ansvarige vuxne men i bästa fall även ungen, rådbråkas på plats och utan onödiga juridiska eller andra diskussioner då det omoraliska och sjuka och direkt samhällsomstörtande i det nyss nämnda är uppenbart, kort sagt: hur skulle det se ut om alla ungar sprang omkring med kärror och lät samhällsomstörtande? Självklart måste ett samhälle byggt på moraliska principer och vårdande civilisationens vackraste uttryck visa handlingskraft då dess grundvalar hotas av vandaler och marodörer.

Hör upp: en upplysning till alla!

Trots upplysningstiden har
upplysningen gått ur tiden
De som känner sig förbigångna,
känner att allt är same same,
alla med ett personligt agg,
alla som bär på avund
Alla vill samma sak: revansch!
Eller åtminstone se till så
vinnarna, upplysningens ettor,
inte har det bättre än dem
Så kan det faktiskt  vara

Sedan finns det sådana
som aldrig mött upplysningen,
som aldrig sett vidskepelse och
villfarelser sättas ifråga,
aldrig sett dem omkullkastas,
vetenskapligt bemötas
Hur ska dessa ignoranter
kunna tro annat än barndomens
sagor, sägner och annat dito?
Uppförsbacken är lång liksom
vägen till allmänt förnuft

Vetenskapens arbete
vetenskapens sisyfosjobb ,
kulturens fria befriande
och upplysande, ramvidgande
sisyfosjobb måste fortgå,
och alla med upplysta
sinnen och allmänt kunnande,
måste kämpa mot ignoransens
motvind och ta alla med uppför
den långa och tunga backen,
till insikt och tillförsikt

Sommarens bästa rosé

Efter en tid lika lång som tiden då det funnits vin i Sverige fram till för sisådär tio år sedan fanns det knappt några roséviner att tillgå i landet. Rosé d’Anjou, Matteus, René Barbier och Rosé de Tunis rosade kanske inte marknaden, men det var slikt som bjöds populasen som dristade sig till att dricka skärt vin trots vinexpertisens unisona fördömanden. I nådens år 2024 är det annat ljud i skällan. Folk hinkar rodnadsrött, grisskärt och sandgult rosévin som vore det den mest självklara saken i världen och det är ju de facto riktigt kul att det är så. Möjligen invänder någon vän av ordningen tillika besserwisser och nackont, att roséviner är samma skit nu som då. Hm, inte riktigt ändå. det finns betydligt fler spännande roséer idag. Låt vara att det inte är dessa som populasen vräker i sig ohemula mängder av. Men ändå. Och sedan finns det en hel del spännande roséer någonstans där emellan avskrädet och det riktigt fina. Här kommer fem tips på riktigt bra och spännande skärt där emellan.

1.Condé Rosé 2023, nr 92775, 149kr. Släpps 7 juni i tillfälliga sortimentet. Ett krispigt rosévin på sangiovese och från Chiara Condello, som utsetts till Italiens bästa vinmakare under 35 år samt en massa andra fina saker. Här bjuder hon på ett friskt och fruktdrivet, ytterst elegant och väl vinmakat rosévin som inte minst kan avnjutas till en bit mat, kanske en inte alltför skrikig kycklingrätt, dito fiskrätt eller en sallad och, helt säkert, en massa vegetariska rätter ity Chiara är själv vegetarian. Ekologiskt certifierat.

2.Muga Rosé 2023, nr 92242, 129kr. Släpps 7 juni i tillfälliga sortimentet. Går inte att annat än att imponeras av det här vinet som år efter år håller den här höga nivån och det här låga priset. Friskt, bärigt, fruktigt, vackert och välgjort fungerar det utmärkt till fisken, kycklingen och salladen, för att inte tala om vilket utmärkt prat-, balkong- och bersåvin det här är. Garnacha och viura. Odlas och tillverkas enligt ekologiska principer.

3.Mart (Gramona) 2023, nr 65307, 185kr. Det står i skrivande stund årgång 2021 på Systembolagets hemsida, men den som beställer det här ljuvliga vinet ska enligt uppgift få den galet fina årgången 2023. Här talar vi personlighet och ja, som sagt, ljuvlighet. Gramona är den enda spanska producenten som fått 100 poäng av Guìa Piñin, den spanska vinbibeln nummer ett. Detta för ett av sina mousserande viner (”Enoteca”). För några år sedan började de göra stilla viner också och resultatet har inte låtit vänta på sig. Lika gott som det är till en dignande buffé är det här vinet mol allena eller kanske som ackompanjemang till en omgång krocket eller kubb. Druvan är en av de här som uppväckts från de döda: xarel-lo vermell. Bara en sådan sak, självklart gissningsvin när den skitnödige vinexperten kommer på besök. Ekologiskt certifierat – Gramona arbetar efter biodynamiska principer och allt arbete utförs med hjälp av hästar.

4.Les Lauzeraies 2023, nr 2724, 149kr. Ett vin jag är inblandad i, ja bildligt talat alltså, sedan 2011. Årgången 2023 är som den ska vara, rejäl skjuts i frukten och en smak som orkar med betydligt mer än de anemiska kusinerna från de södra delarna av Provence och dess kopior från när och fjärran. En självklarhet när sommarsalladen ska ätas, fisksoppan ställs på bordet och då grillen kommer fram och någon som vet något de andra inte vet skriker efter Tavel men inte vilket Tavel som helst utan det där outtalbara vinet på L och med nummer 2724 i den monopolistiska bokföringen. Görs på en massa olika druvor med grenache i spetsen. Hållbarhetscertifierat.

5.Clotilde Davenne Crémant de Bourgogne Rosé, nr  70576, 225kr. Alla har väl vid det här laget koll på Clotilde  Davenne och hennes magiska vinmakarfingrar. Missa för allt i världen inte hennes rosa bubbel. Avsevärt mycket dyrare champagner, för att inte tala om billigare bubbelrosé, får se sig slagna med hästlängder när den här friskt och fruktigt bubblande elegansen hälls i glasen och inmundigas i strålande solsken under den fladdrande vimpeln medan måsarna skriar och solbrännan kliar och stramar på ryggen. Om något missat det så stavas Clotilde Davenne Crémant de Bourgogne Rosé egentligen s-o-m-m-a-r. Druvan är som sig bör pinot noir. Hållbarhetscertifierat.

Rosa musik.

Sommarläsning.