Förbud mot hipsterkaffe!

Tveklöst måste en beundra och imponeras av folk som lyckas ta en gammal, äcklig produkt och inte bara göra den som ny utan också till en trend bland de ängsliga trendsökarna, de som är livrädda för att inte ligga mitt i mittfåran när denna förefaller ändra riktning; (notera semikolonet idag på semikolonets dag) icke desto mindre förty tvingas vi i detta nådens år, 2023, se oss tvingade att kräva ett förbud mot det förvisso geniala marknadsdraget men likväl äckliga kejsarens-nya-kläder-hipster-kaffet!

Bakgrund: Någon har kommit på att det går att sälja surt och fruktigt kaffe som smakar som Cirkels kokkaffe på omkokad sump anno 1965. Omöjligt, säger någon, icke då, säger vi, ity detta nyansfattiga, enkla, klorogensyrerika och surmageframkallande elände är inte sällan det enda kaffe som går att få också på vad som fram till kaffet-på-maten-stunden föreföll vara en anständig krog.

För de nyss nämnda krogarnas bästa, för kaffets fortlevnads bästa, för mänsklighetens bästa, och då inkluderar vi de ömkansvärda och ängsliga trendsökarna och de på grönt kaffe bantande hollywoodnissarna, kräver vi ett omedelbart förbud mot hipsterkaffe! Den som producerar, transporterar, säljer eller brukar hipsterkaffe skall utan tidsödande rättsliga processer förpassas till för ändamålet uppförda omskolningsläger förlagda till permafrostens Gulag, där de skall sättas på på gammal sump på orostade böner omkokat kaffe och bröd till dess de inser det tidigare i meningen nämnda kaffets inneboende och djupa brist på vettig kaffekaraktär och gör offentlig avbön i ett nyinrättat prata-ut-program på TV4 lett av Malou von Sivers.

Musik.

Förbud mot toalettpipare aka isistaminutenpinkare

Det är illa nog att småbarn inte har vett att pinka i tid. När vuxna människor sätter sig längst in vid fönstret på flygplanet och sitter där obemärkt fram till dess de två i stolsraden yttre sittande resenärerna köpt på sig mackor, kaffe och vatten av serveringspersonalen, som ännu inte hunnit avlägsna sig från platsen, bara för att då, då de nedvikningsbara borden är fullbelamrade med dryck och mat, pipa ur sig ett ”ja, jag måste gå på toaletten”, när detta sker, då kan det inte finnas en enda lag, en enda mänsklig röst till toalettpiparens försvar! Tvärtom kräver resten av världen ett omedelbart förbud mot slika fasoner och de båda yttre sittande resenärerna skall ha all rätt att neka den inre sittande att gå på toaletten till dess de ätit upp.

Om så nu ändå inte sker, utan toalettpiparen faktiskt får sin vilja igenom, och om det kaos som då uppstår innebär att en resenär, den ytterst sittande, får sin nyserverade, skållheta, kaffekopp i knät, vilket dels gör ont, mycket ont, där det är som känsligast, dels gör att det ser ut som om individen i fråga råkat ut för en olycka som snarare kommer inifrån byxan än utifrån, då ska den drabbade ha rätt att på plats lyncha toalettpiparen. Skulle missdådaren dessutom, just då olyckan skett, pipa ur sig ett lätt glädjefyllt ”jag klarade mig!” ska kabinpersonalen vara skyldig att med omedelbar verkan genom en för ändamålet särskilt avsedd lucka i flygplanskroppens botten avlägsna det miljöförstörande fanskapet från flygmaskinen.

Musik.

Resa: Förbud mot riktningsbytning!

Det torde bara vara en tidsfråga innan det blir förbjudet för nybörjare och fåntrattar att skrytposta bilder och kommentarer från flygplanens affärsreseavdelningar och flygplatsernas lounger för vaneresenärer. Det är illa nog att de här saltkornen i resandets ständigt vidöppna sår alls får vistas i de nämnda utrymmena, att de dessutom gör stor sak av detta måste, så som Kommunikationsdepartementet nu bestämt sig för att göra, förbjudas.

Förbudskrav

Dagens förbudskrav är därför istället det långt ner i de breda folklagren efterfrågade förbudet mot riktningsbytning! Ni vet de där typerna som går rakt ända tills de är precis framför er. Då byter de plötsligt riktning! Inte sällan med påföljd av ni måste hejda er i er framrusande marsch på väg mot er gate på flygplatsen. Det är uppenbart för alla att samhället måste sätta stopp för det här ofoget, som är fullt jämförbart med att ljuga och slå små barn.

 

Lynchpålar

Om riktningsbytet medför en sammanstötning ska det vara envars rätt att stämpla riktningsbytingens fot samt att skrika ”Se er för, människa!” på det att riktningsbytingen då ska skämmas och be tusen gånger om ursäkt. Om så inte sker har alla som bevittnat händelsen rätt att skrida till lynchning av riktningsbytingen, och för att detta ska kunna ske utan större tidsspillan för de handlingskraftiga vittnena ska lynchpålar finnas utplacerade med jämna mellanrum på världens flygplatser. Dels som en påminnelse för den som obetänksamt kan få för sig att byta riktning, dels som en självklar service för resandets ordningsmän och –kvinnor, dessa vår samtids hjältar och hjältinnor.

Muisk! Må riktningsbytingarna finna sin väg innan det är försent och må Peter Frampton bistå dem i deras jakt på ett bättre jag. Bonus från den tiden då Frampton var cool och spelade med Steve Marriot.

Rings å idag spelar vi Tellemar

Plats: Vinmässan Prowein i Düsselsdorf. Europas, kanske världens, mest effektiva handelsplats för vin.

Närmare bestämt: Avdelningen för tyska viner, underavdelningen Pfalz med mera.

Tidpunkt: Måndag 14 mars 2016, en timme innan mässan stänger.

Vad: Hysteri. Trots avtalat möte är det omöjligt att nå fram till syskonen Rings, som förtvivlat försöker hälla vin i girigt framhållna glas och svara på frågor som haglar som hade Thor fått ett megaraseriutbrott och i vredesmod slungat Mjölner med en sådan kraft att allt som kom i stormens väg sveptes iväg med den, och landade först långt ut i vattnet, sydväst om Brittiska öarna, där allt sakta svävade till botten för att bli ett pittoreskt inslag i Atlantis stadsbild.IMG_0503

Så vad göra? Tja, skrika ikapp med de övriga och fåfängt säga ”Hej, känner du inte igen mig? Nu har vi möte och jag pockar på att du tar dig tid med mig nu!”. Njaee, bättre då att tjacka spikskor och listigt dra iväg som Blomman en gång så fint skaldade.

Och se! Det var en taktik som fungerade! Nästa morgon, iallafall om man hängde på låset och direkt tog sig till Rings ganska väl tilltagna monter (ser man nu när det hysteriska folkhavet tillfälligt lämnat synfältet), så fanns chansen att få en pratstund med de tre omsvärmade syskonen Rings: Simone, Andreas och Steffen.IMG_0506

Eller pratstund och pratstund. Trion är hur talbar som helst och de har både det ena och det andra att säga, men här gällde det att framförallt snika till sig deras viner i rikliga mängder. Sagt och gjort. Att påstå att allt är outstanding vore att överdriva, men kvaliteten är genomgående där, och framförallt: här talar vi personliga viner. Inte så konstigt att intresset är så stort. Och så är de unga och trevliga och ja, det brukar räcka rätt långt för att bli omsvärmad det också. Dessutom har de esoteriska samarbetsprojekt med odlare i Burgenland och krögare på Sylt och annat som kittlar den som vill känna att det här är lite mer än vilken gammal mossig producent som helst.IMG_0505

I Sverige släppte Systembolaget rödtjutet Rings Freinsheim Spätburgunder 2014, nr 90506, 199 sek (1200 pavor) första september i år. Enligt uppgift finns vinet fortfarande kvar både i en del butiker och det går fortsatt att beställa till butiker som inte har vinet hemma. Enda förklaringen till detta torde vara att Rings rykte ännu inte hunnit upp till Thors hemland (för visst bor Thor och hans kompisar i ett svenskt Midgård?). Bara att gratulera er som har kvar att upptäcka syskonens bedrifter, och på tal om dem: i oktober släpps (i beställningssortimentet) tre Riesling-varianter från Rings. Riesling Kalkmergel, nr 79957, 139 sek, Nussriegel Riesling, nr 79224, 225 sek samt Weilberg Riesling, 299 sek. Ett hett tips till er som vill bli ringmärkta är att inte bara prova Spätburgundern som just nu finns som tillfällig vara utan att också beställa hem en, eller flera, Nussriegel Riesling när den släpps om ett par veckor.Hasse Tellemar

Sväng!Steve Marriot

Marriot-bonus med Marriot & co.Steve Marriot med gitarr

Steve Marriot får Stones att skämmas. Steve Marriot får Eddie Cochran att skämmas. Steve Marriot gör cover på sig själv.