Syra och sötma i vin & Systembolagets klockor

Systembolagets ”klockor” är mycket bra. De visar, på ett pedagogiskt vis, sötma, syra och fyllighet för vitt och rosa vin och strävhet, fyllighet och syra för röda viner. Gott så. Men, borde inte en klocka för sötma ingå även för rött vin? När Systembolaget köper in vin gör man tvärtom avseende rödvin, och i förekommande fall vitt och rosa, och sätter, inte alltid men ofta, en gräns för restsockerhalten i vinet, men inga indikationer för sådant som i övrigt påverkar vinets friskhet, rondör eller upplevda sötma/syra – låt vara att en muntlig beskrivning av den önskade produkten görs, men där kan, faktiskt, stå saker som att vinet ska uppvisa ”grapefrukt eller citrus” och annat som inte alltid är så lätt att begripa för de stackars producenterna, som gör sitt yttersta för att dechiffrera produktbeskrivningarna. Med andra ord kunde det möjligen vara bra att, i alla fall ibland, säga något om syran och pH-värdet i syfte att förtydliga vad man letar efter; fem gram restsocker kan vara både mycket och litet beroende på hur vinets kemiska komposition ser ut i övrigt. Enklast vore kanske att förse importörerna och producenterna, som ska försöka pricka rätt i den kravspecifikation som Systembolaget gjort, med de klockor man önskar förse produkten med när den hamnar på butikshyllan.

Våren, tornadoer, Coeur de Pirate & äta i Les Angles

Visstvisst, även solen har fläckar, det var inte vår den där gången i februari då vinifierat.se påstod att rosésäsongen var kommenÅ andra sidan: det kunde vara värre, som att vi plötsligt befann oss mitt i en tornado-säsong och den som väntar på något gott osv och kom ihåg att våren, trots allt, inte kan vara långt borta nu och med tanke på det torde det nämnda

Coeur de Pirate

påståendet vara mer sant nu än då, vilket i sin tur bör leda i bevis att det med tiden kommer att bli sant. I väntan på att sanningen infinner sig i sin fulla glans och vårsol, tipsar vi om Blanc Pur i Avignon-förorten Les Angles. Vinotek/vinbar/restaurang. Välj ditt vin från de många produkterna som står att finna i butikens hyllor, avnjut vinet med något gott från köket, som är inriktat på ”vin-tillbehör” som ost och charkuterier och sallader, pajer och bruschetta. Okej mat, ganska spännande vinurval – det blev en Château Pesquié den här gången – och rent allmänt ett bra lunchställe för den som är i faggorna (er utsände var för övrigt och besökte Les Vignerons de Tavel, producenten bakom rosévinet ”Les Lauzeraies”, som i skrivande stund, bokstavligen talat, går en ny vår till mötes). Coeur de Pirate sprider vårkänslor.

Fredagen den 13:e

Denna fredagen den 13:e kan vinifierat.se konstatera, att man bedriver exorcism i Borås, att flickebarnet som varit föremål för bedriften månne tittat på schlagerfestvalen och därför blivit föremål för denna suspekta uppmärksamhet, att vinifierat.se undrar vad barnen på förskolan i Järfälla gjort för ont – har även de tittat på schlagerfestivalen?,  att Nordkorea lyckats riktigt bra med sin internationellt uppmärksammade raketuppskjutning – det är inte alla som kan bygga en raket som flyger i en minut.

Också en raketvariant

Viktig information till Margon-resenären

Finner ni er själva ståendes i Margon en sen kväll, har ni förmodligen kört vilse och när ni tittar upp på slottet, som ser rent spöklikt ut där det reser

Spöklik siluett?

sin skrämmande siluett mot den undflyende dagern, känner ni er ganska små, men en sådan tur då, att just ni är vinifierat.se-hängruntare och har koll på att man i Margon kan ta in på Auberge du Château på 1, Chemin des Serres, ja, ni har rent av telefonnumret till hands, +33 (0)4 67 24 85 65, och ni vet att varken härbärget, slottet eller byn är mer hemsökt än andra långsökta saker här i världen och ni kommer att sova okej i en ganska enkel boning och nästa morgon kommer ni att få en ätbar frukost innan ni tar en titt på omgivningarna och kanske provar lite vin på närliggande Domaine de Brescou och sedan kör ni till Roujan, en sladd över vinfälten bort, och äter lunch på Lou Bartelet på 74, Avenue de Pézenas, avenyn som leder till

Turnerade i södern

Molières lilla stad Pézenas – nåja, han var här lite då och då när han irrade runt i södern och uppträdde, med framgång, under blanda annat ”Les fêtes des Etats du Languedoc” mellan 1645 och 1658 – och plötsligt inser ni hur fånigt det var att ni var pipiga där tidigare i meningen och ni är dessutom glada över att kunna komma hem och berätta att ni, minsann, varit i den store Molières sydfranska, andra hemstad – handen på hjärtat: hur många har det? – och, ni vet nu att Roujan är känt för legenden om igelkotten och som ni ändå kommer att få veta hur legenden lyder, när ni är i Roujan, behöver den inte återges här, varför vi, äntligen!, kan sätta punkt för det här fåniga inlägget, eller ja, fånigt under förutsättning att ni inte står där och piper en kväll i Margon.

Raymond Aubrac – inte bara en fransk hjälte

Han arresterades två gånger under motståndstiden. Andra gången tillsammans med bland annat Jean Moulin. Som taget ur ett filmmanus

Inte bara en fransk hjälte

ledde hans hustru Lucie, även hon motstånds”man”, det framgångsrika fritagningsförsöket, då Raymond Aubrac, eller Raymond Samuel som han egentligen hette, lyckades fly den gången. Han tog sig till England, utbildade sig där och kom tillbaka som fallskärmsjägare och deltog i striderna i Normandie och befrielsen av Provence 1944. Mycket uppskattad av de Gaulle, förolämpad av andra medlemmar i Fria Frankrikes ledning, därför att han var jude, varför han aldrig tackade ja till de civila poster som de Gaulle erbjöd honom. På senare år ägnade han mycket tid åt att prata med ungdomar om civilkurage och han verkade aktivt för en varaktig fred i Mellanöstern.  Kanske blir filmen om Lucie och Raymond Aubrac verklighet när han nu gått vidare till de sälla jaktmarkerna vid 97 års ålder.

 

Piceatannol för löpare, mot fetma

Enligt ett flertal vanligtvis välunderrättade källor, samt input från löparkollegor, är Piceatannol verksamt mot fetma – det är rent av så att ett glas rödvin efter träningsrundan gör gott mot oönskad övervikt. Något vi vinmakare anat i åratal.

För löpare, mot fetma

Challenge International du Vin & Hattrickvinet

När vinproducenter marknadsför sina medaljer är än den ena än den andra tävlingen ”VM i vin” och/eller ”störst i världen” och allt har skett i ”konkurrens med världens bästa viner”. Sanningen är, att många tävlingar är snudd på skämt, medan andra är synnerligen seriösa. För producenter i Frankrike väger, med ögat på marknaden, Concours Agricole i Paris tyngst följt av Challenge International du Vin i Bordeaux. Glädjande för Château L´Arnaude – som efter ett silver följt av hattrick i guld i Paris ”bara” fick ett silver där i år (för rosévinet, vilket i och för sig var kul eftersom det var första gången man skickade in ett rosévin) – är att gården i dagarna och vid första försöket i Bordeaux fått guld för sitt Château L´Arnaude rouge (2010). Extra kul med tanke på att blott två rödviner från Côtes-de-Provence fick medalj (nämnda guld och ett brons).

Nepotism & reklam

Det äger sin riktighet, att vinifierat.se inte öppet ska marknadsföra viner som bloggens utgivare har intresse i. Det ska ske i lönndom. Låt vara väl utmärkt med ”definitivt reklam”, men ändå, alla kanske inte ser den där varningen? Som ett bekräftande undantag från den rådande regeln presenteras här intill en annons, sannolikt den enda som någonsin kommer att publiceras på bloggen.

Nepotism och reklam

Skälet till detta är ren och skär nepotism – Sonen är inblandad i Pinyinstudio, som gjort annonsen – och, faktiskt, att jag tycker att det är en väldigt vacker annons och denna estetiska sida av reklamen i fråga kan inte bara bortförklaras med blodsband. Ja, och så är det förstås också ett hyggligt vinval för den som är billig i vindrift och kanske ska till att grilla eller äta smakrika korvar eller ge sig åstad med båten till en ö där personen i fråga tänker bära med sig pavan en bit och eventuellt också tappa den på klipphällen eller bete sig med flaskan på något annat vis som skulle ha krossat drömmarna om en komplett måltid, mat och dryck, om det varit en glasbutelj. Och kom nu inte dragandes med att ”man kan tappa en box också”. Visst man kan tappa allt. Inte minst fattning och på allvar gå och köpa en box och skämma ut sig totalt.

Identifiera ek & skamligt påhopp

Samtidigt som en stor del av Annandag Påsk ägnats åt att prova och i grunden analysera 19 anonyma vinrör – jo, vinerna har levererats i provrör – från Thorslundskagge och det forskningsprojekt

Felaktigt utpekad som kufbok

avseende svensk ek som just nu, i regi av nämnda Thorslundskagge, pågår som bäst, har DN en artikel om vad som tidningen anser vara smått konstiga böcker och kort sagt heter en av dessa böcker ”Identifying wood”. Å Thorslundskagges, partnern Örebro Universitet och vinifierat.se:s vägnar framföres härmed kraftiga protester mot att denna titel hamnat på listan över nördböcker. Skulle vi som försöker gå till botten med något så spännande som ekens innersta väsen vara några slags kufar? Skamligt påhopp.