MDLVX 06 – 11, Adrian Belew & Prince

Publicerat av
4

Första årgången, 2006, av Miguel Merinos och mitt riojanska Carignan-vin, Mazuelo de la Quinta Cruz, var ovanligt tillgänglig för att vara en Mazuelo

MDLVX

. De följande åren, 07 och 08, var, på gott och ont, betydligt mer typiska för druvan, inte minst avseende syran (påtaglig), de röda bären i doften (påtaglig) och stramheten (påtaglig). Kort sagt: viner för lång lagring. Sedan 09 har vi valt att göra vinet mer likt 06 och därmed mer tillgängligt. Man kan invända att vi tar slutprodukten ett steg från det druvtypiska. På det svarar vi, att ja, som tur är. Carignan/Mazuelo är, i likhet med många andra druvor, underbar bara då den tyglats något. I Sverige kan man just nu, via Systembolagets beställningssortiment, köpa såväl 08 som 09 och, om man så vill, jämföra de båda stilarna. 10:an kommer förmodligen att släppas senare i år i Sverige. Den är kanske väl tillgänglig, enligt mitt tycke. Att det blivit så beror på att det här, faktiskt, fortfarande är ett vin i sin linda; vi har bara gjort fem-sex årgångar, och vi fortsätter skruva och förbättra och söka med ett litet öra mot ”marknaden” och ett stort mot våra hjärtan. Om man gör en jämförande provning med 08:an och 09:an kan man musiksätta 08 med ”Writing on the wall” och 09 med ”While my guitar gently weeps”.

Grekland, Sinskey, Flinck, Innebandytränaren, BFT & Cortex

Publicerat av
2

Vi får ständigt höra, att om inte Grekland gör si eller så, blir det mycket värre. För vem? bör

RSV Cabernet Franc - på upphällningen

man kanske då och då begrunda. 2. Okej, glöm mina glada tillrop om våren. Tydligen är vintern här igen. Satsa på en tungviktare istället: Sinskey Cab Franc (OBS! hett insidertips till viniferats hängruntare: Sinskey har slutat göra det här vinet; jag ska dit om ett par veckor och försöka förmå dem att göra åtminstone en liten volym varje år, men vill man vara säker på att få njuta fler flaskor av RSV Cab Franc är det nu som gäller). 3. Hm, grabben (alias Innebandytränaren) behöver fila på såväl sin förmåga att använda åtminstone tre procent av hjärnans kapacitet, och gärna då ett uns av vardera hjärnhalvan, och kanske också en aning på språket, men på det stora hela taget har han ett uttryckssätt som skulle kunna ge honom en plats i vinets värld. 4. Sedan har det inte heller undgått vinifierat.se, att Josefsson varit taskig mot Flinck, däremot är det mindre klart på vilket sätt eller om vinifierat verkligen bryr sig eller om det här kanske bara är ytterligare en kupp för att få folk som läser den meningslösa artikeln i AB att klicka in på vinifierat och upptäcka en mycket bättre värld. 5. Vi har alla ett val: Innebandy i Ängelholm eller vinifierat; AB eller vinifierat; rosé eller rött; Blue for Two eller Cortex. Vad väljer du?

Braucol, Loin de l´Oeil & mer mat i Montpellier

Publicerat av
Svara

Häromveckan var det mässan Vinisudi Montpellier. 33 000 besökare, ett par tusen utställare. En trevlig, lugn mässa, där man har tid att flanera runt och tala med många och

Place de la Comédie

prova allt bättre viner, till exempel fullödiga Braucol- och Loin de l´Oeil-grejer från Gaillac (två druvor jag verkligen gillar och som nu finns i allt bättre versioner). Södra Frankrike går från klarhet till klarhet och nu när trendens milda vind blåser allt starkare åt det här hållet blir också området hetare för var dag. Var tillbaka i Montpellier nu i veckan,  den här gången för att blenda ett vin i trakten, eller egentligen en bra bit därifrån, men Montpellier är en så fin stad att jag mer än gärna kör dit för att bo. Passade på att flanera inne i Centre Historique, den gamla staden; över magnifika Place de la Comédie, längs de små gågatorna och gränderna till stimmiga Place Jean Jaures. Caférna, butikerna, barerna och

Place Jean Jaurès

brasserierna är legio i den här studentstaden och jag hamnade som många gånger tidigare på Ma Première Cantine. En liten, personlig restaurang utan vare sig stora åthävor eller höga priser. Här äter man bra, till exempel ravioli på kräftstjärtar och annat jox, och vinerna kostar sällan eller aldrig mer än 20 €/flaskan och då ska man veta att de generellt är bra på att hitta nya, kul viner som det sällan eller aldrig känns bortkastat att prova. Den här gången en riktigt bra traktens Cabernet Franc, vars identitet jag dyrt ska sälja till mina importkontakter i Sverige – återkommer kanske om den i framtiden.

Ma Première Cantine

 

Kalopsvinets nya kläder & Freddie Wadling

Publicerat av
2

Viña Collado. Kalopsvinet. Har fått nya kläder. Ut med det gamla. In med det nya.

Picknickernas kejsare har fått nya kläder.

Vårstädning. Sätt på kalopsen. Duka fram korvarna. Sätt på grillen. Lyssna på Freddie Wadling.  Se på bilderna av Estelle. Lockar besökare. En masse. Till vinifierat. Njut av den nya etiketten. Specialdesignad. För Sverige. I tiden. Bär utan ansträngning hem flaskan. Lättviktsflaskan. Slå ett slag. För naturen. Njut av Freddie Wadling. Gå på picknick. I det gröna. Om ett tag? Tappa flaskan. På berghällen. Den håller. Okrossbar. Tillknycklingsbar. Kanske. Njut av Freddie Wadling. Varför inte nu? Eller kanske Blue for Two? Skapare av Årets Album. Redan nu.

Jean Dujardin & The Artist

Publicerat av
Svara

Viniferats hängruntare har redan koll på att vältajmade Jean Dujardin i Cannes i fjor fick pris för sin insats i The Artist. Sedan dess har han och filmen belönats med Bafta, Golden

Jean Dujardin med hund i The Artist

Globe och Cesar en masse. I natt krönte man så verket med Oscar för bland annat bästa film, bästa manliga huvudroll och bästa regi. Om vinifierat förstått saken rätt har filmen premiär i Sverige om ett par veckor och det råder serekommendation från er utsände i Frankrike. Vinifierat vill samtidigt påminna om de mycket underhållande filmerna om OSS 117, i vilka Jean Dujardin är briljant när han tar fransk filmhumors barnsligaste sidor till oanade höjder – för filmnörden: The Artists regissör, Michel Hazanvicius, har också gjort filmerna om OSS 117. Champagne!

 

Vår i luften: Rosé!

Publicerat av
4

Enligt ”Vädret” på Rapport igår har våren kommit till Skåne och till och med i Dalarna är

Mat-rosé utan flytväst

det sol och plusgrader på ett vis som för tankarna till våren. Dock kan det kanske vara lite tidigt att kasta av sig kläderna och dansa fram på vitsippsbeklädda blomsterängder, men, man kan alltid fira vårens ankomst med en vårmeny och en panna gediget matrosé, varför vinifierat.se tar tillfället i akt att påminna om att Les Lauzeraies Tavel (uttala Le Låzerä och imponera på era icke franskbevandrade vänner) inte bara, i november 2011, utsågs av 44 svenska vinskribenter till ”Årets Rosé 2011”, det är också mycket riktigt Sveriges bästa rosévin och det för en, i sammanhanget., löjlig penning. Dessutom fungerar sådana här mat-roséer året runt, om det nu skulle vara så att det blir bakslag i mars eller om vintern biter sig fast norröver i fjällen. Observera att Les Lauzeraies, som kommer från kalkjordarna i Tavel, egentligen är bättre andra året efter skörden, med andra ord ska ni vara glada så länge ni hittar årgången 2010 av Les Lauzeraies i butikerna, snart är den slut. Noterar för övrigt, att fransmännen nu inte bara talar om aperitif- och mat-roséer, utan också om de jämfört med aperitif-roséerna än lättare, och ljusare, ”rosé piscine”, som direktöversatt blir pool-rosé och, lite snyggare översatt kanske?, bassängskants-rosé. Som legitimerad före detta aktiv simlärare tror jag att SLS inte är överförtjust i den här rosébeteckningen och jag skulle redan här och nu vilja slå fast att vi i Sverige ska kalla dem ”terrass-roséer” eller, möjligen, ”flytvästs-roséer”.

Bara på vinifierat: Estelle dansar och sjunger!

Publicerat av
1

Medan andra medier ägnar sitt utrymme och tid åt Herman Lindqvists ilska, prinsessan

Inte glad idag

Estelle i egen hög person, huruvida namnet är rätt eller fel, kungahuset och konseljer och annat som ingår i ett dagsprogram dagen efter en prinsessefödsel, chockar viniferat.se världen med en unik video där låt vara inte Herman Lindqvist men väl  Estelle dansar- eller åtminstone vaggar med huvudet, rör på kroppen i vågaktiga rörelser och sprätter med händer och fingrar – och sjunger.

Big Boys Gone Bananas Gone To Cinema

Publicerat av
2

Så är det dags: ikväll går Fredrik Gerttens ”Big Boys Gone Bananas” upp på de svenska biograferna. I morse kunde ni se honom berätta om sin film på TV4 Nyhetsmorgon, vad han inte förtäljde är att det fria ordet fortsatt behöver vårt stöd. Hursomhelst är det tillfredsställande att se den uppmärksamhet Fredrik och hans gedigna, journalistiska arbete äntligen får. Historisk bakgrund. Här kan man stödja det fria ordet. Här kan man hålla sig ajour. Big Boys Gone Bananas i Riksdagen. Bra klipp från SVT, att se före 23 mars 2012. Fritt ord den 29 februari.

På bio, ikväll.

Perez Cruz: Prinskorvars vin, viners Prins

Publicerat av
2

På tal om alla dessa vandringshistorier som berikar vår vinvärld, är det fascinerande med

Prinskorvars vin, viners Prins

alla drycker som varit Winston Churchills favoritdryck och alla sorter han drack en flaska av varje dag. För att nu inte tala om alla viner som sägs ha gett upphov till uttryck som ”Ett vin för kungar, Kungars vin” och ”Vinernas kung, Kungarnas vin”, och alla kungar, och i förekommande fall drottningar, detta skulle ha gällt. vinifierat.se är stolt över att nu kunna bidra till denna kulturhistoriska flora genom att, efter långa och utmanande test, kunna slå fast att Perez Cruz är ”Prinskorvars vin, viners Prins”. Henrik IV döptes i Jurançonvin, Bullen sköljde ner sina korvar med Perez Cruz Reserva Cabernet Sauvignon. Fler som gillar vinet.

 

Château Calon-Ségur & snarvel

Publicerat av
Svara

Ända sedan jag, för vid det här laget ganska längesedan, i Hallwylska muséets vinkällare såg en butelj Calon-Ségur från förra seklets början, har jag funderat över de många, aldrig kontrollerade, historierna som är i svang avseende den här Bordeaux-egendomen. Det som då, det måste erkännas (jag var ung och om inte jättenaiv så i vart fall dum i huvudet

Château Calon-Ségur med hjärtat på rätta stället

på unga människors vis), slog mig med viss häpnad var, att det inte fanns något hjärta på etiketten. Med andra ord: hela historien om markisen som sa ”Jag gör vin på Lafite och Latour (blanda annat… förf anm) men mitt hjärta tillhör Calon” och lät sätta ett hjärta på etiketten är snarvel. Läste nyligen ett annat ständig upprepat påstående om att Nicolas-Alexandre, marquis de Ségur, gifte sig till egendomen 1718 (oftast via ett äktenskap med Jeanne de Gasq, vilket bland annat slottet självt ibland påstår i sin reklam och som till exempel franska Wikipedias artikel tagit fasta på). Detta är ganska spännande med tanke på att flera mer tillförlitliga källor anger att han köpte slottet 1718 – ungefär samtidigt som han också införskaffade Mouton – och att markisen de Ségur enligt flera oberoende och samstämmiga uppgiftslämnare (bland annat släktens egen krönika), gifte sig för första gången 1721 och då med en dam vid namn Charlotte Émilie Le Fèvre de Caumartin, med vilken han för övrigt fick fyra, får man förmoda ljuvliga, döttrar. Det där sistnämnda kan en och annan ta för trams och se som en onödig upplysning, men det är de facto värdefull information till alla vinpetimätrar och -besserwissrar. Nåväl, inget av det ovanstående hindrar nu att Château Calon-Ségur numer faktiskt har ett underbart hjärta på sin etikett och att det för det mesta också är ett underbart vin, som värmer vart Saint-Estèphehjärta.