Rocca Maura Terra Ancestra 2007

Publicerat av
Svara

När nu vinvindarna svänger från kraft till elegans och när appellationer i allmänhet och små sådana i synnerhet blivit högsta mode, lär det finnas utrymme till och med för så försynta områden som Lirac, som kommer i skymundan av grannen Tavel avseende rosévinet och som har hela övriga Rhônedalen att kämpa med när det gäller att synas med sitt röda och vita. Var i Lirac häromdagen. Typiskt nog mest av misstag – skulle egentligen besöka Tavel och Gigondas. Men visst sjutton finns det en del spännande vin även i Lirac (och så vackert det är i nejden…), bland annat från kooperativet i Roquemaure, eller Rocca Maura, som det heter på etiketterna. Deras toppvin ”Terra Ancestra” hör – fick jag veta även av andra än kooperativet självt… – till det bästa appellationen har att erbjuda i rödvinsväg. Således tog jag med mig en butelj hem och nu har jag provat den i hemmets lugna vrå.

Grejen med många viner från södra Frankrike är att de oftast har en mer eller mindre påtaglig rustik sida. Detta gäller även om man arbetar utan Carignan, som brukar få skulden, och även om man skördar vid full mognad, kör kort maceration och pangar på med hårdrostade chips och stavar. Under många år har obalanser och beska varit i sin ordning men rustika toner fel när det gäller högsta vinmode. Nu är det rustika mer okej än obalanserna och den orena beskan och vips! är Lirac occh Terra Ancestra helt rätt.

Terra Ancestra 2007 är ungt, koncentrerat och kraftfullt; eken med inslag av choklad, mocka och blyerts är snyggt inarbetad i doften, smaken är koncentrerad och en väl avvägd strävhet sitter fint ihop med en mycket lätt rustik touch och lite lakrits, eftersmaken drivs för tillfället av ekens inverkan (mocka, choklad) och lakrits (som sig bör). Snyggt ekjobb; väl integerad ek, på gränsen att torka ut frukten, vilket förstärker det rustika något. Det slår mig att om det här vinet skördats lite senare och körts i annan ek, hade det blivit ett franskt Priorat-vin. Man kan fundera över hur mycket alkohol det då blivit i vinet, som redan nu innehåller 14,5 %. Mitt tips är att det blivit 14,5 % sedan vinet vattnats tillbaka och då hade enda skillnaden varit att det här vinet är bra mycket billigare (12.70 € i kooperativets butik). Dessvärre provade jag inte en cigarr till Terra Ancestra, tror annars att en Domaine AVO 40 skulle sitta fint till.

Fint sittande cigarr
Have a cigar
Rocc

NykterLars, VinLars & Goodluck Jonathan

Publicerat av
2

Har alltid tyckt att vi har lite tråkiga namn i Sverige. Säger ingenting för det mesta och så är vi allt som oftast flera om samma namn (som stackars Lars Torstensson och stackars jag, Lars Torstenson, där den förre är aktiv i nykterhetsrörelsen och den senare producerar alkohol så mycket han kan; vi borde kanske heta NykterLars Torstensson respektive VinLars Torstenson?). Mina mor- och farföräldrars generation använde namnen på ett bättre sätt. Således kunde jag på min mors uppväxtort heta ValborgochGustafiSolängsIngersLars. Ibland med tillägget FrånHjo, alltså ValborgochGustafiSolängsIngersLars FrånHjo, vilket kunde förkortas Lars FrånHjo och som idag skulle kunna vara VinLars FrånHjo. Hursomhelst blir jag glad av att se att Nigerias igår insvurne president heter Goodluck Jonathan.

Abraxas – ett nytt vin med cool namn
Abraxas – ett gammalt album med cool namn i ny skepnad

Opera i Veneto & kalvkotlett i Trentino

Publicerat av
Svara

Nästa gång ni kör genom Trentino, kanske på väg till en bra Opera i Verona (säsongen startar med Turandot 18 juni i år…), måste ni bara köra till San Michele all´Adige, gå in på Da Pino och beställa en kalvkotlett. I min jakt på köttbitarnas köttbit tvingas jag konstatera att Da Pino sitter på en kalvkotelett som är om inte en seriös utmanare till titeln kalvkotletternas kalvkotlett så bra nära i alla fall. Bäst efter köttbiten själv är att restaurangen måste drivas av en artist eller på annat vis slarvig och oansvarig person eftersom det, relativt sett, är gratis.

Han lär inte sjunga på Arenan 18 juni, men han sjunger här och nu för er, ur Turandot och den här lär vi heller inte få se på Arenan 18 juni, men han gör sitt ur Turandot här

Grenacheforum på G

Publicerat av
Svara

Första internationella symposiet med Grenache i högsätet någonsin arrangeras i La Verrière, Crestet (Rhône-dalen) 5-6 juni. Den anglosaxiska världen företräds bland annat av Steven Spurrier och den latinska av Michel Bettane. Ett antal Grenache – producenter från olika hörn av världen kommer också att dyka upp på podiet. Kul, tycker jag. Grenache hyggligt hanterad ger utmärkta vardags- och matviner, Grenache väl omhändertagen ger viner som inte skämmer ut sig någonstans.

För övrigt kan jag inte komma på någon druva som är roligare att komplettera med andra druvor än Grenache. Producenterna i Chateauneuf-du-Pape har hur kul som helst.

Ät ostron – rädda Muscadet!

Publicerat av
Svara

Muscadet som helhet drabbades hårt av frost 2008. Volymen gick ner, priset upp, man kunde inte leverera. När volymen kom tillbaka fanns inte marknaden där längre – den hade tagits över av vitt från Bergerac, Gaillac och Picpoul de Pinet. Nu ligger, kort sagt, området pyrt till. Vi som tycker om att få en knastertorr, enkel Muscadet (helst sur lie) till våra ostron måste därför göra vad vi kan för att hjälpa till. Således vill jag uppmana oss alla att äta mer ostron.

Albarino i var fransk odlares land

Publicerat av
4

Chambre d´Agriculture de l´Hérault konstaterar att man i Frankrike ännu inte har råkoll på druvan Albarino, men som den är så utbredd och väl analyserad i Spanien och Portugal och då allt fler vill plantera den i södra Frankrike, ber ”La Chambre” CTPS (Comité technique permanent de la semence et des plants) att ställa sig positivt till att Albarino ska kunna godkännas som fransk druva utan vidare vetenskapligt arbete. Om CTPS ställer sig positivt går frågan vidare till Jordbruksdepartementet som säger bu eller bä. Visar det sig att även ministeriet är positivt inställt kan Albarino bli tillåtet fullt ut redan från och med nästa år. Något som, om ni frågar mig, verkar mycket sannolikt. Intresset för Albarino i södra Frankrike är stort och vi lär få se en del fransk Albarino framöver.

Coppola gör vin, jag film 2.0

Publicerat av
Svara

Fick häromveckan återigen greppa webbloggkameran och kan därför förse er med ännu ett knippe klassiker som skulle göra vilken dogmafilmare som helst avundsjuk:

Lost in La Mancha 1 – starring Miguel Merino Hijo
Lost in La Mancha 2 – starring Miguel Merino Hijo, co-starring Andreas Karlsson
Lost in La Mancha 3 – starring Miguel Merino Hijo, co-starring Andreas Karlsson

Merinovin

Jean de Beauvais 48 SEK vs Château Margaux 2006 48 SEK

Publicerat av
2

Hur mycket skulle den svenska vinförsäljningens tioitopp-lista förändras om alla viner kostade lika mycket? Kanske en del, men mindre än man skulle kunna tro, tror jag. Nästan oavsett vad vi tittar på – låt vara att det finns många undantag från regeln, fotboll till exempel – säljer skräp bättre än kvalité även om priset är det samma. Ett av många exempel på detta är litteratur. Ett annat är TV. Ett tredje är film. Och så vidare.

Just ja, Jean de Beauvais, som jag aldrig har provat eller vet något om, är enligt en snabbkoll i Systembolagets prislista billigast i Sverige (eller i vart fall ett av få viner som kostar 48 sek för 750 ml), Château Margaux 06 är, enligt samma snabbkoll, dyrast med sina 9996 sek för 750 ml.

Förresten, tror någon över huvud taget att Mattias Dahlgren, Matsalen skulle bli mer populär än McDonalds om det fanns en Mattias Dahlgren, Matsalen och en McDonalds till samma pris i landets alla kommuner? Inte en chans, säger jag.

Stefan Jarl, Coline Serreau, Janne Forssell & kannibaler

Publicerat av
1

Det är klart att det i sig inte är något nytt, men i vår duggar filmerna om bekämpningsmedel och andra kemikalier tätt och som alltid visar de att allt började efter andra världskriget och att man inte sällan marknadsfört de nya produkterna med hänvisning till att man ska rädda världen från svält och elände och avseende det kan man väl konstatera att de nya kemikalierna i vart fall inte gjort till, möjligen från. Å andra sidan är de stora kemibolagens lobbying-verksamhet och stöd till forskningen så omfattande att motbilder behövs. Tidigare har jag nämnt Coline Serreaus film ”Solutions locales pour un désordre globale” och nu kommer vår egen Stefan Jarl med”Underkastelse – till de oföddas försvar”. På tal om kemikalier berättade en annan dokumentärfilmare, Janne Forsell, att han när han gjorde sina Jorden runt-reportage pratade med en kannibal (i Papua Nya Guinea vill jag minnas att det var) om kött och det visade sig då att kannibalen inte ville ha ”vita män” för de smakade konserveringsmedel. Sant eller osant, en kul historia är det.

Ekologiskt odlat majvin, från italiensk eko-pionjär

Une table à Tavel

Publicerat av
Svara

Une table à Tavel eller som engelsmannen säger A table in Tavel. Det var vad jag och den chaufför som under min konvalescens kör omkring på mig – häromdagen kände jag mig som Michel Rolland och funderade på att sätta mig i bilens baksäte, men när jag gav luft åt denna åsikt, stukades jag snart av chaufförens rättframma anmärkning ”det är din stukade fot jag kör runt på, inte dig och foten sitter bra där den sitter” – hittade när vi hungriga som vargar strök runt i den förvisso charmiga men för dagen så gott som helt nedsläckta byn Tavel; vi smög bland gränderna, skrämda av våra egna, långa skuggor och de klickande, ekande ljuden från mina kryckor och kunde, viskande, konstatera att så otäcka som vi verkade var det inte så konstigt att vi inte såg till andra levande väsen, det var som gjort för en skräckfilm om kryckmördaren, som dödar genom att slå vilt med sina kryckor eller helt enkelt genom att köra en krycka i halsen på den som råkar ha oturen att möta honom i nattliga gränder. Restaurangen vi hittade, Le Physalis, var riktigt bra. Trots att menyn fick oss att tro att detta var ännu en tråkig, fransk dussinrestaurang, visade det sig att så var inte alls fallet. Köket är utmärkt och deliciöst, vinlistan kort med naggande god för den som vill ha local heroes och servicen mycket bra och trevlig. Faktum är att Le Physalis är värt en avstickare om man är i trakten.

Ackompanjemang till nattliga kryckeskapader