Champagne & Samarin

Publicerat av
4

Långa flygresor, som Paris – Santiago (14 timmar), har en eländig förmåga att bygga flatulens och att på annat vis oroa magen. Ett bra trick för att motverka detta är att dricka lite Samarin då planet lyft. Igår, på väg till Chile, provade jag för skojs skull att hälla lite Samarin i champagnen. Detta resulterade i den äckligaste dryck jag någonsin utsatt mig själv för. Fascinerande otäckt (salt, bränt, rostat bröd för att nämna några av alla de aromer som på ett häpnadsväckande vis kom till liv i den kemiska reaktionen). Måste provas!

Kjarkas – (de kommer från Bolivia, men de är populära i Chile också).

The Invention of Lying – riktigt kul film med Ricky Gervais

Domaine Clusel-Roch Côte – Rôtie 2001

Publicerat av
4

Det bar sig inte bättre än att jag var övertygad om att jag öppnat och slagit upp en Nero d´Avola – variant från Sicilien (ja, ni vet, eller så vet ni inte, att man tummar på en butelj, får ett störande tillrop från matavdelningen, kommer av sig, måste skynda på, rycker buteljen (fast det i själva verket nu är en annan butelj), skyndar sig att öppna, maten står på bordet och blir kall, man är sent ute som vanligt, skvätter upp lite vin i glaset, scannar kork och defekter och letar efter det som gör att just det här vinet inte är fullkomligt (ja, det är så vi vinmakare provar vin, tyvärr)) och vad var det här?, en Nero d´Avola som fullkomligen skrek Syrah och Côte-Rôtie, inte ens en förhärdad vincyniker och stolpskott till blindprovare som jag kunde tycka annat än att det var en suverän Syrah-karaktär på den här syditalienaren och det drev mig, som tur var, till att kasta ett öga på buteljen som också skrek ”Côte-Rôtie”. Så skönt! Vad jag öppnat var den förtjusande Domaine Clusel-Roch Côte-Rôtie 2001. Har legat varmt och gott i mitt kök de senaste fem – sex åren och fått en liten extra skjuts i mognaden. Perfekt att dricka nu och i min bok ett skolexempel på vad det faktiskt utger sig för att vara. Sa jag att det var gott?(Och nej, jag hittade inga fel på det)

Dröm & Verklighet

Publicerat av
Svara

I Albert Bonniers Förlags julbok till vänner och medarbetare 2009 skriver Niklas Rådström (”Det blir ingen julbok i år”): ”Vi har inte vår fantasi för att bedra oss själva, utan för att genom att tänka på hur livet skulle kunna vara se hur det verkligen är”. Det tycker jag är mycket bra skrivet, fast för att visa att jag läst Ernst Bloch vill jag tillägga, att fantasin och dagdrömmen också visar på möjligheterna och hur livet borde vara.

Filosofivin

Sardiner & Jacob´s Creek

Publicerat av
Svara

Gästerna tyckte också att sardiner och Grenache fungerade bra ihop. Däremot var sardiner och Jacob´s Creek Shiraz-Cabernet sauvignon 2006 en inte fullt lyckad kombination, även om inte heller den var helt omöjlig. Tilläggas ska, att Jacob´s Creek gick bättre ihop med sardiner i olivolja än sardiner i olivolja och smaksatt med basilika och citron.

Utmärkt svensk jazz (dock med töntig video så titta inte på den)

Blanc et Bleu – c´est possible!

Publicerat av
Svara

Enligt franska Le Foot är coachen i Bordeaux, Laurent Blanc, huvudspåret när Franska fotbollsförbundet (FFF) ska utse en efterträdare till franska landslagets (”Les Bleus”) Kalle Anka – coach Raymond Domenech, som lämnar sin post efter VM i år. Vid sidan om Blanc nämns ytterligare två ”hjältar” från 1998, Didier Deschamps och Alain Boghossian, samt Arsenals tränare Arsène Wenger och de båda ”pensionärerna” Jean Tigana och Guy Roux. Vid sidan om dessa har Luis Fernandez, som var mer framgångsrik som spelare än han varit som tränare, anmält att han mer än gärna vill ta över.

Visst vore det kul att se legenden Guy Roux ta sig an landslaget, men som jag ser det, som den soffliggande hemmaexpert jag är, så är Laurent Blanc den klart bäste kandidaten. Kort sagt: lycklig är den klubb eller det landslag som får ha en sådan coach. Och det är ingen tillfällighet att han vann ligan med Bordeaux ifjol och att han gör det i år igen.

Charlotte Gainsburg & Beck Hansen

Publicerat av
Svara

Förra albumet ”5.55” samarbetade hon med Air. Nu är merparten av låtarna skrivna av Beck, som också producerat och ”IRM” är ytterligare ett bra album från Charlotte Gainsburg – jag har skaffat det först nu, men det släpptes i december 09, i alla fall här i Frankrike. Heaven can wait och IRM.