Sommardrinkar

För att låta som en av alla dessa ordbajsade introduktioner till innehållslös reklam för vin (OBS! reklamen kommer, till skillnad från en mer professionellt gjord annons, först på slutet, den som väntar på något gott…): När vinden tjuter om knutarna och snön faller över de vakande vid valborgsmässobrasorna är det hög tid att tänka sommar, sol och semester och plocka fram recepten för årets sommardrinkar! Här är årets topp-tre-sommardrinkar:

  1. Kir Royal. Den kanske mest klassiska krogaperitifen i Frankrike, och inte nog med det: en Kir Royal slinker ner också när solen eftermiddagsgassar och parasollet skuggar som bäst. Varför toppar den listan i år? Svaret är Emily in Paris. Lyckligtvis behöver ingen se denna romantiska dramaserie från staterna för att inse att oavsett vad vi tycker om saken så har Emilys parisiska eskapader satt avtryck i årets sommardrinkstrender och den som inte vill vara alldeles fel på det accepterar detta utan vidare diskussion. Kir Royal är för övrigt en bubblande variant av originalet Kir. Medan det senare är en drink gjord på aligotévin från Bourgogne toppat med en skvätt svartvinbärslikör från Dijon, är Kir Royal detsamma fast på en bas av bubblande vitt. OBS! Den som kan sin Kir Royal vet att de franska korgarna och bartendrarna tagit för vana att inte bara spetsa med svartvinbärslikör. Det kan numer lika gärna vara en skvätt björnbärslikör eller passionsfruktsessens eller något annat spetsvänligt i denna den mest franska av alla pruttare. I Sverige kan man kanske rent av tänka sig en lagom tilltagen dos hemgjord saft i kreationen. Serveras kall, men utan is i glaset.

         (PS ”Svenska” Kir, nr 2966, har inget med Kir Royal att göra.)

  1. Hugo. En ganska larvig sommardrink, som dock har den fördelen att den har ett namn som minner om piptobak och att den bjuder en läcker fräschör i värmen. Tillverkas så här (på ett ungefär): Tag ett glas bubbel, tillsätt väl utprovad mängd flädersaft samt saften från ett kläm på en öppnad limefrukt. Toppa med ett myntablad. Serveras kall, gärna med is i glaset.

  1. Aperol Spritz. Jomenvisst. Denna sommarplåga har kommit för att stanna. Spelar ingen roll hur trötta vi tror oss vara på sådant som a-l-l-a andra dricker och hur mycket vi vill vara inne och hellre svepa en Kir Royal: Aperol Spritz är god och det är bara flagellanter som avstår denna mix av bubbel, aperol (eller motsvarande) och bubbelvatten, gärna toppad med en apelsinklyfta och ett par isbitar.

Så till det viktigaste av allt: reklamen. För vad, undrar säkert alla nu, ska en då använda som grund för dessa lättfotade sommargroggar? Finns det ett standardbubbel som går till rubbet? Som inte kostar skjortan? Och som är rent och fritt från skitbeska trots sitt låga pris? Hm, detta är ingen lätt fråga att svara på. Skälet är att majoriteten av de billiga bubblen inte klarar en skärskådning. Kort sagt känns de enkla druvorna, den väl tilltagna svaveldosen och den slafsiga hanteringsprocessen genom bubblorna och sockret. Nu upplever inte alla detta , mer än, kanske, en onödig huvudvärk och besvärande mage eller en utebliven vilja att tycka att vinet i fråga är gott utan att riktigt veta varför. Nåväl, dagens tips på grundbubbel till samtliga ovanstående sommardrinkar är Café de Paris, nr 59638, 89kr. Rent för sitt pris och perfekt att blanda med.

Musik.

(Självklart har jag ett finger med i spelet, det är jag som scoutat det här, Frankrikes tredje mest sålda bubbel, åt den svenska importören, Gamla Stans Vinhandel).

Vi hyllar Alf Henrikson & varnar för Lassie & Dumheten

En dag, det måste ha varit i det tidiga 1990-talet, på vårkanten eller så, erfors jag den stora äran att på Due Torri i Verona, av alla lyxiga ställen, få dela en stunds samkväm och dricka en aperitif med ingen mindre än Alf Henrikson. Han var precis lika beläst, ödmjuk och trevlig som det intryck han via sina böcker, radioprogram och eljest gjort och genom sina texter fortsatt ger.Alf Henrikson Om allt möjligtHar precis dragit igenom ”Om allt möjligt”, en liten utgåva av ”läsefrukter, kåserier för tv, Om ord, dikter och tal, Om tidräkning”, editerad av Alf Henrikson-sällskapet med, som sig bör, säte i Huskvarna. En liten nonsensartad bok om ingenting som är ytterst intressant och lärorik. Därför att sådan var han, Alf Henrikson, intressant och lärorik även då han bara var sig själv och satt och kopplade av med ett glas i handen någonstans i norra Italien.Alf Henrikson ungDet är bara ett fåtal 1900-talssvenskar som kan mäta sig med giganten från Huskvarna och vi vill här passa på att tipsa HR:arna om att läsa de böcker av Alf Henrikson de kan komma över (här är ett knippe som kan handlas via nätet, men ändå bättre är förstås att gå till närmaste bokhandel och lägga en beställning, detta i syfte att hylla Alf Henrikson och samtidigt slå ett slag mot samhällets fördumning genom att bidra till att åtminstone en boklåda till kan hålla öppet och rent av hålla sig med en del kvalitetsböcker i sitt utbud – vi har ju alla ett ansvar för att inte Dumheten och Okunskapen tar överhanden och remplacerar Klokheten och Kunskapen på våra lärosäten och i vårt samhälle).Alf Henrikson äldreIntermezzo!

Pietro Mascagni