Tymosjenko & joggning i Åre

Måste erkänna att knivbeväpnade 16-åringar i joggingspåret gör att Åre kan mäta sig med löparrundorna på Hammarbyhöjden, fyllda av småbarn och livsfarliga barnvagnsförare, och i de sydprovencalska skogarna, där vildsvinen härskar. Visst sätter det en extra krydda på löpartillvaron i Sveriges alpina centrum, men helt friskt känns det inte. Helt frisk är inte heller Julia Tymosjenko i Ukraina. Det är, förstås, inte trevligt alls och behöver hon stöd från annat håll ska hon få det, men, hur kommer det sig att hon plötsligt hyllas som någon slags icke-korrupt, rättskaffens politiker snart sagt överallt i ”väst”? Sanningen är den att såväl hon som sittande ledare är genomkorrupta.

 

Saudiarabien, Sten Tolgfors, Sven Hirdman & Karl XII

Näppeligen finns det här skäl för att grotta ner sig i Tolgfors avgång som försvarsminister. Däremot vill vinifierat.se gärna citera förre krigsmaterielinspektören (KMI), Sven Hirdman, när han på DN debatt skriver om varför Sverige tecknade det numer berömda avtalet med Saudiarabien. Efter en längre, och klargörande, utläggning om vad som gäller för svensk vapenexport kommer han så fram till följande: ”Hur man skall tolka situationen för mänskliga rättigheter i Saudiarabien är dock en svår fråga. Det är knappast riktigt att kalla

Enligt KMI vare sig diktator eller krigare?

Saudiarabien för en diktatur. Landet är ett traditionellt arabiskt klansamhälle med en auktoritär kungamakt och ett strängt islamiskt styre, mycket annorlunda än Sverige.” Dock, får man kanske tillägga, inte särskilt annorlunda mot Sverige år 1700 eller andra, får man anta, i Hirdmans ögon icke-diktaturer där det är svårt att tolka situationen kring de mänskliga rättigheterna, som grannlandet Syrien – rent krasst, bör kanske tilläggas för att förtydliga logiken, torde inte heller situationen i Syrien vara att betrakta som krig, på samma sätt som krig, enligt internationella, diplomatiska formaliteter, inte råder i Afghanistan. Ställd inför KMI:s logik lär mer än en försvarsminister ha gett upp.

Saudiarabien då & nu

Upprördheten är idag stor över ett, sannolikt, planerat utökat vapensamarbetet mellan svenska vapenintressenter och Saudiarabien. Man talar om en hårdför diktatur, som tillgriper vapen när det så behagar den att göra. Detta är förvisso sant. Sant är också, att få svenskar i maj 2010 sa samma sak eller ens tänkte på Saudiarabien som Mellanösterns mest hårdföra och avskyvärda diktatur, värre än Iran, Irak och Syrien. Minnet är kort och det här är ytterligare ett exempel på när samtidens motbild, allt som oftast politiskt inkorrekt i det korta perspektivet, med tiden visar sig vara det enda rätta utifrån en civiliserad analys. Precis som det idag finns en massa jönsar som påstår sig ha genomskådat det fatala misstaget att svälta ut, angripa och så småningom bädda ner sig i Irak, finns det ändå fler jönsar som talar om diktaturen i Saudiarabien utan att ha en aning om vad wahhabism är eller tidigare ha sagt ett ont ord om den sjuka härskareliten där. Kontentan av ovanstående är, att en del bör ligga lågt med sin kritik av vad andra gjorde i maj 2010, samtidigt som det, naturligtvis, är bra att man kommit till insikt nu. Förhoppningsvis stämmer det också till viss eftertanke – det enda som kan hjälpa civilisationen framåt. Folk som tycker rätt i efterhand är ofta desamma som, aktivt eller genom sin passivitet, lät det onda ske.

Rysk krake söker make

Om du är en homosexuell man och drömmer om en officiellt straight man, som i sin iver att

”Konstitution? Nej, det vet jag inget om.”

dölja sitt rätta jag och sina innersta lustar uttrycker sin latenta homosexualitet genom att i varje läge agera mer homofobiskt än någon annan, och som ser ut som Peter Griffins ryska bror, ja, då är Vitalij Milonov mannen för dig. Med tanke på att han i skrivande stund, upphetsat, driver igenom lagar som tar St Petersburg till en stenåldersnivå avseende sexualsynen men som i själva verket  är ett rop på hjälp, kan man anta att han just nu är synnerligen mottaglig för rätt sorts propåer. Först till kvarn… Vacker men opassande musik, väl?

Eric Cantona 2.0

Eric Cantona lär oss hur man framgångsrikt får internationell uppmärksamhetför ett eget projekt – i det här fallet något så behjärtansvärt som ett försök att belysa fattigas utsatta situation och söka stöd för en välgörenhetsorganisation. Passar också på att påminna om det om inte behjärtansvärda så i vart fall minnesvärda Cantona-citatet ”When the seagulls follow the trawler it is because they think sardines will be thrown into the sea”.

 

Europa, krisen, Kina & framtiden

Krisen i Europa, som, som brukligt är i sådana här skeenden, till största delen är en lika hysterisk som onödig och psykisk åkomma, kommer inte bara att stärka Europa utan, låt vara på sikt, också kontinenten som en kultur- och idébärare där det ges utrymme för frihet, jämlikhet och broderskap, vilket förtjänar att upprepas i tider då somliga tycks ha fått för sig att kulturskymningens Kina, en gedigen förtryckarapparat som skapar ett samhälle där alltför många är rädda för att räcka en hjälpande hand, skulle kunna vara något slags alternativ till de europeiska idealen, som så väl sammanfattades redan då, för drygt 200 år sedan.

Rhônevin & diktatorns sagobröllop

Provade igår bland annat Alain Graillots Saint Joseph 1991 mot hans Crozes-Hermitage 1991. Båda bra. Saint Joseph ursprungstypisk med tryffel och svamp i buketten, Crozes-Hermitage snygg druvkaraktär, som nu bär mognadens praktfulla dräkt. Samtidigt vid bordet: en diskussion om huruvida Monaco är en diktatur eller inte, vilket ledde till att en väl insatt person i Monaco ringdes upp och han gav oss som drev tesen om diktaturen rätt: ”det är en polisstat”, ”Ingen annanstans i världen, inte ens Kuba, Venezuela eller Vitryssland är man mer övervakad”, ”kameror överallt”, ”ingen fri press, inget fritt ord”, ”allt styrs av en familj”, ”inga val”… Det fick inte tyst på dem som tyckte att fri sjukvård och ordning och reda räcker långt, ”ända till Kuwait och Saudiarabien?”, frågade vi då, men det gick inte att jämföra menade de, dessutom tyckte de att vårt förslag att vi ska betala svensk skatt direkt till det svenska kungahuset istället för till en vald riksdag och regering inte var jämförbart, fast det de facto är det på alla sätt och vis, det enda vi måste åtgärda för att göra det möjligt är att plocka bort vår demokrati, det fria ordet och det fria näringslivet. Och, just det, enligt den mycket väl insatta källan är det sant att bruden försökte fly före bröllopet men övertalades av kardinalen att ställa upp. Slutligen slöts ett avtal om att hon stannar i fem år, sedan kan hon dra. Däremot ska under den tiden en äkta tronarvinge – prinsen har ett antal oäktingar runt om i världen så som det anstår en envåldshärskare av obsolet datum – avlas fram, enligt uppgift redan på g. Bara så ni vet och kom ihåg var ni läste det först.

Journalistikens och det öppna samhällets dödgrävare

Robert Murdoch har visat sig vara exakt den filuren som vi alltid misstänkt honom för att vara, eller snarare: han har än en gång visat sig vara den filuren vi vet att han är. Nu ber han om ursäkt. Det finns inget skäl i världen att ursäkta den här mannen och hans dödgrävare till anställda: det är sådana som de som förstör för den seriösa journalistiken och som tillsammans med terrorister får det öppna samhället att skrika efter mindre öppenhet och mer kontroll.