”God dag!”
”God dag!”
”Oj, en sådan liten söt hund ni har!”
”Ja, hon är verkligen fin.”
”Ja, det vill jag lova. Vad kan en sådan här söt liten sak heta då?”
”Hon heter Fitta.”
”Va, nej men, hm, det, det kan hon ju inte heta.”
”Vad menar ni?”
”Ja, hon kan ju inte heta det där ni sade.”
”Fitta?”
”Ja.”
”Varför kan hon inte heta Fitta? Hon heter ju Fitta.”
”Men, men snälla ni, det är ju ett könsord!”
”Fitta?! Skulle Fitta vara ett könsord? Nej min själ, det var väl något med det dummaste jag hört!”
”Ja, men nu är det i alla fall så att det är ett könsord. Ni kallar er hund för ett könsord.”
”Det var det värsta! Passa er ni så ni inte åker på ett rejält kok stryk! En propp! En sittopp! Påstå att Fitta är ett könsord! Skulle min hund heta ett könsord?! Det finns många sjuka människor i världen och ni, ni tillhör definitivt inte de friskas skara!”
”Ta det lugnt! Det finns ingen anledning att bli våldsam! Jag säger bara som det är! Er hund heter ett könsord!”
”Nej, det gör ni inte och det gör hon inte! Hon heter Fitta! Ska det vara så svårt att fatta? Fitta! Ni står här och blåljuger så ni tror er själv och blott Gud vet vad för sjukt skäl som får er att göra detta! Perversa människa! Ge er iväg härifrån! Ögonaböj! Annars ska ni få lära er vad rammelbuljong är för något, naturvidriga varelse! ”