På allmän begäran: Hermanus Nilsson i ett svep

Tro det eller ej men vinifierat har fått flera påstötningar med önskemål om att sommarföljetongen om Hermanus Nilsson, Ålderstigen, presenteras i ett svep, i en enda post och eftersom vi inte har något bättre för oss gör vi så klart det. Varsågoda.

Hermanus Nilssons vandring på  Ålderstigen – en sorglustig och absurdistisk betraktelse över åldrande, demens, ensamhet och kärlek.

Ålderstigen 1.0

Hermanus Nilsson heter en man som skriver på en bok om sin vandring på Ålderstigen och alla de dråpligheter som han dagligen råkar ut för som när han gick till köket och skulle, ja, det har väl inte så stor betydelse vad han skulle göra, eller hur? Hursomhelst så gjorde han inte det där han skulle göra för han tog med sig fel sak och gick till fel plats och ja, vad det nu var för något jag skulle berätta? En dag hittade han en sko i kylskåpet.

Ålderstigen 2.0

En dag när Hermanus Nilsson öppnar lådan till sin blå Fender ligger där en flaska vin från röda berget i USA. ”La bonne!” skriker han och när husan dyker upp i sin svartvita mundering och som vanligt har svårt att få stopp på sin rultande gång i tid varför hon går in i väggen vid sidan om den knarrande lädersoffan rusar han fram så han kan placera sin rasande mun i höjd med hennes ansikte varpå han skriker ”öppna!” så den vita huvudbonaden far av husans huvud och håret fladdrar i den osande vindpust som bär ordern från Hermanus till husan och vidare ut i världen. När husan öppnat flaskan tittar Hermanus på henne och ber henne, lugnt och sansat, att lägga gitarren i kylen.

Ålderstigen 3.0

Hermanus Nilsson vill ha ett glas vitt. Går till badrummet och skruvar på kranen. Det rostfärgade vattnet gör honom rasande. ”La bonne!” skriker han, ”varför är vitvinet öh, öh, annan färg?”. När husan dyker upp i sin svartvita mundering och rultande gång och går in i badrummets bortre vägg och trillar i badkaret innan hon får stopp på sig själv fylls Hermanus av begär efter husan varför han beordrar henne att stiga upp och göra sig redo för bestigning, han står där redan och väntar ståtligt. Men när husan krånglat sig ur badkaret, intagit position och hivat upp kjolarna hade Hermanus glömt vad det var de skulle göra. Husan, vid det här laget van vid att bli blåst på de förr så heliga herdestunderna, ställer sig på två ben, släpper ner kjolarna och samlar ihop Hermanus i byxan igen. Då kommer han ihåg. ”Du har ju lagt rosévinet i Gibsonlådan, kärringjävel! Ro hit!”.

Ålderstigen 4.0

Hermanus Nilsson ringer Sveriges Radio för att få säga sitt.

Alexandra Pascalidou: Hej, vem talar jag med?

HN: Vad är det för jävla fråga?

AP: Jag undrar vem jag talar med. Det här är Alexandra Pascalidou på Ring P1, vad vill du tala om?

HN: Just det ja! Vem sa du?

AP: Alexandra Pascalidou. Det här är Ring P1.

HN: Nu måste regeringen och Palme göra något åt La bonne! Hon har hällt rosa i vitvinskranen och i Fenderlådan hittade jag någonting vad det nu var och så får det inte vara! Det kostar pengar att att att och det måste kungen sätta P för. Nu! Kasta ut dom allihop bara!

AP: Väntvänta nu. Vem ska vi, eller kungen, kasta ut?

HN: Vem?

AP: Ja, vem?

HN: Det vet jag inte! Vem är du förresten?

 

Ålderstigen 5.0

En dag i sänder – en dikt av Hermanus Nilsson

La bonne, det är allt en riktig

Kärringjävel det

Och regeringen gör inget

Ingenting

Och så var det något mer

Rim! Stim, trim, tjo och tjim och

Haparanda på vår veranda

Där kan man landa en Hercules

La bonne har gömt maten idag

Nej, nu ska vi äta.

Ålderstigen 6.0

Idag är Hermanus Nilsson hungrig som en varg. Han skulle kunna äta en fårflock själv eller i alla fall en Belgian blue-tjur. Och han skulle kunna dricka ett gallon amerikanskt rödtjut till det eller en cistern stor som ett halvt oljelager i Texas full av av av… ”La bonne!”, ”La bonne! Var i helvete är min mat?!” ”Men herrn, herrn har ju precis avslutat frukosten efter att ha i en stund av ljus lägrat mig två gånger på raken.” ”Vad har det med saken att göra? Ge mig min mat kärringjävel!”. Idag åt Hermanus Nilsson två kilo rått rött kött och drack två helor rödtjut i ett svep. Sedan försökte han jaga ifatt husan och ge henne en omgång därför att någonting. Han kräktes i frysboxen innan han gick och la sig klockan 13.

Ålderstigen 7.0

Idag har husan varit och hämtat Hermanus Nilsson på polisstationen. Personalen på Grytlappen hade tvingats brotta ner honom sedan han rusat in på dagisets rastgård och börjat jaga efter ungarna i syfte att ”banka vett i livet på de stöldbenägna asen”. Vid polisförhöret kunde inte Hermanus minnas varför han jagade just de här barnen, han undrade rent av själv vad han gjorde på Grytlappen, men han tillstod att han tyckte att barnen var fula och opålitliga och att de borde utvisas allihop. Det var i samband med kroppsvisiteringen efter hans vredesutbrott sedan han förvägrats att träffa kungen ”eller åtminstone herr Persson” som man fann adresslappen och kunde ringa husan.

Ålderstigen 8.0

En gång vann Hermanus Nilsson distriktsmästerskapen i Memory. Avgörandet kom sedan han i följd plockat melonklyftorna, damen med solglasögon och ett konstigt rutmönster. Motståndaren hade just innan blandat ihop damen med solglasögonen och damen med korgen. ”La bonne!” vrålar Hermanus och när husan rultat fram till trappan upp till andra våningen och dundrat in i väggen och trillat omkull i trappan sedan hon inte fått stopp på sig i tid böjer sig Hermanus över henne och vrålar så den vita hättan far all världens väg och hon får akuta kväljningar av den osande osunda kastvinden från Hermanus inre ”Vad är det där för något?!”. Han pekar på diplomet som förkunnar att han är distriktsmästare i Memory. ”Det är diplomet som förkunnar att herrn är distriktsmästare i Memory,” svarar husan. ”Åh fan! Varför hänger det där på väggen för då?! Lägg det i kylskåpet, din klåpare! Och glöm inte gladpacken!”.

Ålderstigen 9.0

Hermanus Nilsson vet inte hur länge han suttit och glott ut genom fönstret, eller varför han gör det, men när ekorren plötsligt uppenbarar sig i trädet flyger Hermanus upp. Ekorren har på sig sin gröna Robin Hood-mundering och ler retfullt mot Hermanus med sina sponsrade Pepsondent-tänder. Hermanus osäkrar bössan och fyrar av en salva. Fönsterrutan går i tusen bitar och ekorren skuttar raskt vidare därute i sitt träd. Hermanus drar iväg hagelbössans andra patron också. För säkerhets skull. ”Där fick du allt din jävla jävla!” vrålar han, kastar sig förnöjt tillbaka i stolen, tömmer glaset med whiskey och vrålar efter husan. ”La bonne! För helvete, la bonne!”, skriker han. Husan kommer inrultande, får inte stopp på sig själv och trillar ut genom rutan. ”Hallå där, ditt inavel, du får inte betalt för att hoppa ut genom fönster!” skriker Hermanus, laddar om och rusar fram för att ge husan vad hon tål, men väl framme vid rutan glömmer han vad det var han skulle göra. Han går och lägger bössan i frysboxen istället.

Ålderstigen 10.0

Dessvärre kommer inte Hermanus Nilsson kunna avsluta sitt mästerverk ”Ålderstigen”. Han dog idag. Husan hittade honom i badkaret tillsammans med en entrecôte, en Titien de Margüi från Château Margüi, en trasig gräsklippare från Stiga anno 1977 (gul) och Piff Nr 29 från 1960, Hson-fickisen ”Fredlös brunst” (av Kjell E Grenberg) och Starlet nr 13 från 1967 (där Lelle i Hep Stars berättar varför han har mustasch). Innan han gick till badrummet för att göra vad han nu skulle göra hade han lagt ett frieribrev till husan i kylskåpet, där man också fann en cykelslang med ett olagat hål och ett 14-taggars drev till en Crescent Sport 1970.

Ålderstigen: epilog

Hermanus Nilssons planer på att äkta husan gick om intet. Döden i badkaret kom emellan. Däremot fick husan ärva allt. Detta sedan man i samband med slutstädningen inför försäljningen av slottet funnit ett testamente i ena gummistöveln i källartrappen. Husan använde de 29 miljarderna i reda pengar till att bygga upp en stiftelse som driver sjukhus (numer fyra stycken) och äldreboenden i Grekland, muta EU-parlamentariker för skojs skull och därför att det är möjligt och därför att hon hade råd, köpa trisslotter (hon vann TV-skrap; det var hon som släckte ner studion mitt under pågående sändning när hon inte fick stopp på sig själv när hon skulle gå till skrap-bordet och därför dundrade rakt in i ett proppskåp), starta den tryckta tidningen ”Motvals” (utgiven på sju språk) och den dito ”Husans vän” (utgiven på 19 språk), skänka fem miljarder till Rädda Barnen, fyra till Läkare utan gränser, två till Röda Korset, en till Reportrar utan gränser och en till Amnesty International. Dessutom fick Alexandra Pascalidou 47 000 kronor. Hon målade vidare om sitt vindsrum på slottet, lät installera en vattenklosett på vinden och bytte i samband med det ut de rostiga vattenledningarna i slottet och hon köpte FIFA och såg till att Färöarna vann fotbolls-VM 2022 sedan hon flyttat mästerskapen dit och investerat 100 miljoner i en smutskastande upplysningskampanj om regimen i Qatar. Hon såg också till att ett glatt jaktlag från Leksand hyrdes in för att göra slut på den retliga ekorren i Robin Hood-mundering och sponsrat Pepsodent-leende och i samma veva köpte hon dagiset Grytlappen från kommunen och la ner verksamheten med hänvisning till att barnen föreföll henne fula och opålitliga.

Ålderstigen: epilog

Hermanus Nilssons planer på att äkta husan gick om intet. Döden i badkaret kom emellan. Däremot fick husan ärva allt. Detta sedan man i samband med slutstädningen inför försäljningen av slottet funnit ett testamente i ena gummistöveln i källartrappen. Husan använde de 29 miljarderna i reda pengar till att bygga upp en stiftelse som driver gratis sjukhus (numer fyra stycken) och äldreboenden (numer 24 stycken) i Grekland, muta EU-parlamentariker för skojs skull och därför att det är möjligt och därför att hon hade råd, köpa trisslotter (hon vann TV-skrap; det var hon som släckte ner studion mitt under pågående sändning när hon inte fick stopp på sig själv när hon skulle gå till skrap-bordet och därför dundrade rakt in i ett proppskåp), starta den tryckta tidningen ”Motvals” (utgiven på sju språk) och den dito ”Husans vän” (utgiven på 19 språk), skänka fem miljarder till Rädda Barnen, fyra till Läkare utan gränser, två till Röda Korset, en till Reportrar utan gränser och en till Amnesty International. Dessutom fick Alexandra Pascalidou 47 000 kronor. Hon målade vidare om sitt vindsrum på slottet, lät installera en vattenklosett på vinden och bytte i samband med det ut de rostiga vattenledningarna i slottet och hon köpte FIFA och såg till att Färöarna vann fotbolls-VM 2022 sedan hon flyttat mästerskapen dit och investerat 100 miljoner i en smutskastande upplysningskampanj riktad mot regimen i Qatar. Hon såg också till att ett glatt jaktlag från Leksand hyrdes in för att göra slut på den retliga ekorren i Robin Hood-mundering och sponsrat Pepsodent-leende och i samma veva köpte hon dagiset Grytlappen från kommunen och la ner verksamheten med hänvisning till att barnen föreföll henne fula och opålitliga.

Beirut.Beirut

Splatter-Blatter talar allvar & bemärkelsedag

I bland annat USA Today kan den hågade se en Sepp Blatter iförd ett mycket allvarligt ansiktsuttryck säga att han är ytterst oroad över den öppna rasism som förekommer inom fotbollen i Ryssland. Han har till och med, säger han allvarligt, talat med president Putin om saken och då påpekat, att det är en prioritet att ta tag i rasismen inför 2018, då VM äger rum i Putinland. ”Rasism,” försäkrar Blatter i vinifierats fria översättning, ”är en av de saker som står högst i toppen på min agenda” (jo, han säger så, högst i toppen av hans agenda), ”varje dag” (tillägger han för säkerhets skull). Självklart tror vi på mannen som såg till så att fotbolls-VM hamnade först i Ryssland (2018) och sedan i Qatar (2022) – dessa moralens, jämlikhetens, frihetens, broderskapets, systerskapets, modernitetens och toleransens högborgar där ingen är för liten eller udda för inte tas på största allvar, där korruptionen lyser med sin frånvaro och där alla människor har ett värde.bild

Från Splatter-Blatter och Putinland till den rena luften i Alperna, där Julie Andrews’, Christopher Plummers med flera röster nu hörts eka i femtio år och alldeles oavsett hur ända ner i grunden vissa av oss under ljusa perioder i livet dissat denna musikal så måste vi idag i en mer sansad och genomtänkt era erkänna att några av de där låtarna skulle kunna bli fina covers… eller okej då, det finns en och annan melodislinga som låt vara töntig likväl är lyssningsbar.

Sveriges samarbete med Badawis pryglare ska… fördjupas?

En gång i tiden var det skamligt och rent av omöjligt att öppet tillstå att Sverige verkade i diktaturer och samarbetade med förtryckarregimer. Låt vara att så i alla fall skedde, men det låg något av ett anständighetens skimmer över de där offentliga lögnerna, och det var omöjligt för ett företag att öppet säga att det, till exempel, verkade i apartheidens Sydafrika. Idag är vi långt från det scenariot. Nu försöker ingen dölja vad de håller på med och svenska företag mutar mer än på mycket länge samtidigt som regeringarna tyst, eller som nu öppet, ger sitt stöd.

I dagens DN kan vi dels läsa om läkaren och krönikören Patrick Pelloux, dels om Mikael Damberg. Pelloux är okänd i Sverige, men desto mer känd i Frankrike. Under den bokstavligen mördande värmeböljan 2003 slog han larm och fick upp fransmännens ögon för hur illa det var ställt inom åldringsvården, där gamlingar dog en masse i värmen. Han intervjuas i dagens DN med anledning av att flera av hans vänner dog i attacken på Charlie Hebdo och att han var en av de första som var på plats efter attacken (läs gärna den intervjun, finns här). Han säger bland annat ”Ta Qatar till exempel. Nu får det vara nog! Länder som Qatar kan inte fortsätta att å ena sidan ordna sportevenemang och köpa klubbar och å den andra sidan ge pengar till terrorism – eller åtminstone tolerera terrorism bland grupper där de har inflytande. Och vi i Europa måste sätta ned foten. Olje- och gaspengar är inte allt. Vi har värderingar att försvara,”

Ställ mot detta intervjun med Damberg (läs här). Han försvarar att regeringen nu lägger om sin exportstrategi (”sin”?). Flera av länderna som ska prioriteras är ökända diktaturer som Saudiarabien och Qatar. I likhet med alla andra som tjänar pengar på förtryck eller att handla med förtryckare säger Damberg att ”vi ser handel och kontakter som ett sätt att lyfta frågor som brott mot de mänskliga rättigheterna”. Han tillägger att ”för många svenska företag som vill vara på de här svåra marknaderna är det en förutsättning att de faktiskt får hjälp och stöd med hur de ska agera för att inte hamna fel.”

Intressant vore att höra Damberg eller någon av hans företrädare ge ett enda exempel där det går att påvisa att handel med låt säga Saudiarabien eller Qatar medfört något gott. En enda sak. Bortsett från klirr i den egna kassan.

Möjligen resonerar man som så att export till Saudiarabien skapar arbetstillfällen och välstånd i Sverige. Det kan stämma. Möjligen känner sig dock någon obekväm med att ta ett jobb som i grunden bygger på att medmänniskor förtrycks eller att ta del av ett välstånd baserat på en regim som pryglar, stenar och hugger händerna av folk?

Sanningen är att Sveriges nuvarande regering i likhet med så många andra regeringar och oppositionspartier och företag och ekorrar i företagens hjul rapar upp det där med att ”det sämsta vi kan göra nu är att dra oss ur” och liknande trams samtidigt som de i själv verket snarast bidrar till att de förtryckande mekanismerna sitter kvar vid makten och att enskilda familjer ännu år 2015 kan driva länder som vore de deras personliga egendom och folket deras trälar, folk de har rätt att prygla om de uttrycker tvivel över furstens gudsgivna makt. Helt klart kommer inte Damberg & kompanis insatser att hjälpa Raif Badawi eller hindra prinsfamiljernas dubbelspel och pengatransfereringar till terroristerna och deras vänner.

Men det har väl alltid varit så att den som tror sig kunna bli rik på kuppen lätt slänger alla frihetliga och solidariska värderingar över bord i sin jakt på den egna lyckan. Freedom.